IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Climate rationale for water, sanitation and hygiene servicesin Cambodia
No full textThis guideline outlines what the working definition of climate rationale is and provides guidance for the water, sanitation and hygiene (WASH) sector in its development at country level, identifying some key elements that enhance the climate rationale and linking it to the achievement of a range of country-level outputs. These elements include but are not limited to i) Climate impacts to be addressed, including vulnerabilities and risks of the climate impacts to children and women; ii) Emission trajectories for mitigation actions; iii) Assessment of adaptation options based on priorities; and iv) How the proposed intervention fits into broader domestic and international policies and decision-making processes. The climate rationale is meant to assist policymakers, donors, practitioners and service providers in the WASH and related sectors to develop strong and robust explanation of the climate impacts, risks, and vulnerabilities to be addressed, or the emissions pathways to be shifted, and to explain how the proposed interventions will address such risks and vulnerabilities to achieve climate resilient services
Goal-directed planning - Processes, methods, instruments and measures for a transport-efficient society
No full textRapporten beskriver resultatet av en förstudie som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic AB, med finansiering från Trafikverket (TRV 2020/119125). Förstudiens syfte var att identifiera nödvändiga komponenter för det tidiga planeringsskedet med att komma överens om mål, metoder och åtgärder för transport- och samhällsplanering i samverkan mellan olika aktörer för att nå transporteffektivitet och olika hållbarhetsmål såsom till hälsa, socialt hållbara lokalsamhällen och klimatmål. Med tidigt skede menas innan konkreta styrmedel, åtgärder och infrastrukturer diskuteras och utformas. Vi har analyserat vetenskaplig litteratur och grå litteratur inom två områden: Styrmedelspaket för transporteffektivitet med synergieffekter för olika hållbarhetsmål Processer och arenor för att nå samsyn kring utformning av gemensamma målbilder, styrmedel, åtgärder och metoder för att nå transport-effektivitet och olika hållbarhetsmål.The report describes the results of a preliminary study carried out by the IVL Swedish Environmental Institute and Trivector Traffic AB, with funding from the Swedish Transport Administration (TRV 2020/119125). The purpose of the preliminary study was to identify necessary components for the early planning stage with agreeing on goals, methods and measures for transport and community planning in collaboration between different actors to achieve transport efficiency and various sustainability goals such as health, socially sustainable local communities and climate goals. By early stage is meant before concrete policy instruments, measures and infrastructures are discussed and designed. We have analyzed scientific literature and gray literature in two areas: Policy package for transport efficiency with synergistic effects for various sustainability goals Processes and arenas to reach a consensus around the design of joint target images, control instruments, measures and methods to achieve transport efficiency and various sustainability goals
Capacity Development for Water : The improved governance of water is critical to water security because of its crucial role in economic growth, social inclusion, and environmental sustainability
No full textCapacity development and education make a difference to development by increasing the efficiency and effectiveness of societies, organizations, and individuals. Assessing capacity development needs can help them to identify their strengths and weaknesses and develop strategies to improve their performance that ultimately will result in better water security by improving water resources management, water and sanitation services delivery, and water-related disaster risk reduction. The improved governance of water is critical to water security because of its crucial role in economic growth, social inclusion, and environmental sustainability. Water security is seen as the reliable availability of an acceptable quantity and quality of water for health, livelihoods, and production, coupled with an acceptable level of water-related risks. Consequently, improved capacities to perform a range of water governance functions, such as regulation of services, allocation of water, financing, and coordination and cooperation across sectors and stakeholders will be even more critical to build social inclusion, economic development, and environmental resilience. This report forms part of SIWI’s work to offer a range of capacity development tools, services, and opportunities to low and middle-income countries around the world. It is also contributing to international agendas of accelerating SDG6 implementation, the Paris Climate Agreement, and the Sendai Framework on Disaster Risk reduction, through capacity development. The importance of capacity development for governance and improved water security was reaffirmed in the closing session of the UN Water Conference on 24 March 2023, by highlighting the Global Water Education Network to build capacity of institutions and people, especially to support developing countries, as a key game-changer. SIWI is a partner to this Global Water Education Network (GWEN), as a founding partner of the Capacity Development Alliance with UNESCO, IHE-Delft, and UNDP Cap-Net. SIWI aims to strengthen water governance capacities among key water organizations by targeting key middle- and higher-level public and private sector water officials and decision-makers at international, national, and sub-national levels, including river basin organizations. It also leverages capacities from civil society, academia, media, and the private sector. A multi-stakeholder perspective and strong local ownership of capacity development strategies are critical, as effective policy implementation is about building trust and stakeholder coalitions for joint actions.
Leder storskalig textilåtervinning i Europa till minskad klimatpåverkan? : En konsekvens-LCA
No full textThrough an LCA that systematically considers uncertainties, we found a 92% probability that large-scale textile recycling in the EU reduces climate impact. The reduction is just over 1% of textile products' climate impact, so other measures are needed to tackle the climate challenge of textiles. A sensitivity analysis shows what needs to be accounted for to ensure a reduced climate impact, e.g., recycling with low climate impact and a high replacement of the production of primary fibers.Genom en LCA som systematiskt beaktar osäkerheter, fann vi att det är 92 % sannolikhet att storskalig textilåtervinning i EU år 2035 minskar klimatpåverkan. Genomsnittliga minskningen är drygt 1% av textilprodukters klimatpåverkan, så andra åtgärder behövs för att tackla textilindustrins klimatutmaning. En känslighetsanalys visar vad som behöver beaktas för att säkerställa minskad klimatpåverkan, t. ex. återvinning med låg klimatpåverkan och att produktion av primära fibrer faktiskt ersätts
Wind power expansion and social acceptance
No full textTheexpansion of wind power in Sweden is a necessary condition to reach the national setemissiontargetsby 2045.Today, industry and domestic transport account for about one-third each of Sweden’s total emissions. Reducing the emissions from these sectors requires extensive electrification. Even though it seems like Sweden hasgood chancesto become world-leading in the transitionto a low-carbon economythe process to expand wind power production is not as thriving as one may think. One strong reason behind this is the lack of social acceptance. Although the public support is relativelyhigh,experiences show that theenergy transition is causingvariousconsequences for local communitiesand socioeconomic groups where the development takes place. In this paper wetherefore examine factors affectingas well as increasingsocial acceptance to highlightthe social context of the energy transition.Social acceptance is influenced by a wide and complex set of factors between individuals, communities, wind energy operators, and regulatory regimes at a variety of geographical scales. Besides the municipalveto,which is the most common reason why wind power projectsare rejected,social acceptance depends on justice issues, democratic participation, sound annoyance, visual aspects, and environmental concerns. Considering justice issues, thegapbetween cost and benefits is more decisivethan the “not in my backyard” attitude.When community concerns are removed rather than addressed the interaction gets less meaningful. Visual and sound annoyance is often based on deeper senses of identity and connections, andenvironmental concerns could both be an expression of support and scepticism. In sum, all these factors are context-specific and should neither be understood as universal nor complete. Toincreasesocial acceptance ofwind power expansion decision-makersmust consider planning processes,compensationmeasures,and ownership structures. First of all, trust is key in the process of wind power expansion.For aplanning process to become meaningful, openness andopportunity for participants to definethe processes, as well as outcomes,arerequired. In this sense, decision-makers cannot assume that certain participants are wrong or less legitimate. Secondly, with more systematic financial compensation,the gap between those who benefit and those who get affected by the wind power expansioncan be reduced. This is especially important in the Swedish context wherearise of populist movementscan be seen. Lastly, there is a need to examine possible ways to reform ownership structures of wind power. This is something that has been proven fruitful in other countries where wind power expansion has been successful.
Onsite casted concrete frame with semi-prefab based on the reference house Blå Jungfrun : Externalwall with half-sandwich or light partition wall
No full textDenna rapport bidrar med ytterligare en jämförbar byggplattform enligt referensbyggnaden Blå Jungfrun med två olika lösningar med betongstomme. Dessa har sedan klimatförbättrats i två steg. Resultatet från de beräkningar som genomförts visar att det bästa klimatmässigt förbättrade alternativet från Thomas Betongs utvalda konstruktionslösningar är det alternativet som benämns: ”Platsgjutet med plattbärlag, skalväggar och lätt utfackningsvägg med klimatförbättrad fabriksbetong steg två”.This report contributes with another comparable building platform according to the reference building Blå Jungfrun with two different solutions with concrete frames. These have since been climate improved in two stages. The results from the calculations carried out show that the best climate-improved alternative from Thomas Betong's selected construction solutions is the alternative called: "In-situ cast with filigran slab, thin-shell precast walls and light curtain wall with climate-improved ready-mixed concrete step two". Commissioned by: Thomas Betong AB</p
Klimatfärdplan för Golvbranschen
No full textI detta projekt har en klimatberäkningsmetod tagits fram med syftet att kunna beräkna klimatpåverkan för en bransch bestående av både produkter och tjänster. Metoden har testats för Golvbranschens Riksorganisation (GBR) som ett led i branschens arbete mot att formulera en klimatfärdplan. Byggbranschen står för ca 20% av samhällets klimatpåverkan varav cirka hälften kommer från materialanvändning. År 2018 tog byggsektorn fram en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja i byggsektorn år 2045. Som en del av färdplanen ska byggbranschens aktörer senast år 2022 ha kartlagt sina utsläpp och satt egna klimatmål. Golvbranschens Riksorganisation (GBR) initierade ett samverkansprojekt tillsammans med IVL för att skapa en gemensam överblick för hur klimatpåverkan från hela golvbranschen kan beräknas, en bransch bestående av både produkter och tjänster. Genom detta projekt har en klimatberäkningsmetod inspirerat av GHG-protokollet tagits fram för att vara tillämpbar på en bransch med både produkter och tjänster. Metoden har testats med GBR som fallstudie, och en klimatberäkning av branschen har gjorts för basår 2021. Baserat på klimatberäkningen står avfallshanteringen av ytskikt (förbränning) för GBR:s största klimatpåverkan, följt av materialtillverkning och tredjepartsleveranser. I samarbete med GBR har relevanta klimatåtgärder identifierats, och dessa åtgärder har graderats efter potential till sänkta klimatutsläpp för GBR som helhet. Då klimatpåverkan från produktskedet och förbränning är väldigt stora i förhållande till GBR:s totala klimatpåverkan är det relevant med åtgärder riktade mot dessa områden, såsom klimatförbättrade material och att ytskikten får utnyttja en större del av sin tekniska livslängd. Det är också relevant med åtgärder riktade mot sänkt klimatpåverkan från transporter, såsom användning av alternativa drivmedel
Föroreningshalter i fisk och signalkräfta från nordöstra Mälaren, Järfälla kommun
No full textUppmärksamheten kring förekomst av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i miljön har ökat under senare år, och under 2020 genomdrevs en sänkning av det hälsobaserade riktvärdet (tolerabelt intag) för denna ämnesgrupp inom EU. I denna rapport redovisas mätningar av PFAS, men också kvicksilver, PCB, ftalater och organofosfater i abborre, gös och signalkräfta från den del av Mälaren som tillhör Järfälla kommun. Halterna underskred gränsvärdena för saluföring, men det rekommenderas att abborre och gös konsumeras högst en gång i månaden och signalkräfta högst en gång i veckan, eftersom det hälsobaserade riktvärdet för PFAS annars riskerar överskridas
Undersökning om långtidsavställda fordon
No full textDenna studie undersöker status och användning av över 900 000 långtidsavställda personbilar och lätta lastbilar i Sveriges vägtrafikregister. Resultaten, baserade på statistiska analyser, intervjuer och enkäter, visar en varierad användning. Cirka en tredjedel av fordonen betraktas som samlarobjekt och en tiondel har skrotats. En översyn av nationell reglering rekommenderas för effektivare registrering av fordon och som adresserar miljörisker samtidigt som behoven för historiska fordon beaktas
Rening av PFAS-förorenat lakvatten med jonbytesprocessen: pilotförsök med regenerering
No full textSyftet med projektet var att studera rening av PFAS-förorenat lakvatten med jonbytare med fokus på avskiljning av substanser med kort och medellång kolkedja. Dessa substanser avskiljs dåligt med de flesta tekniker. Tidigare studier har visat att jonbytarfilter avskiljer substanserna initialt när filtret tas i drift men reduktionsgraden minskar snabbt. För att behålla bra avskiljning av dessa substanser behöver jonbytarmassan därför bytas ofta, vilket medför en hög reningskostnad. Några studier har visat att jonbytarmassa kan regenereras från PFAS och användas flera upprepade gånger, vilket har potential att minska reningskostnaden och behålla bra reduktion av de kortare PFAS. Regenerering av jonbytare har dock inte testats tidigare vid rening av lakvatten, bara vid rening av andra vattenströmmar. Dessutom behövde hantering av den förbrukade regenereringslösningen som innehåller höga PFAS halter studeras.I föreliggande studie gjordes litteraturgenomgång, försök i labb-, bänk-, och pilotskala samt processberäkningar och kostnadskalkyler för att studera hur regenerering av jonbytare och återvinning av regenereringslösningen kan tillämpas vid rening av PFAS-förorenat vatten. Försöken utfördes vid Ragn-Sells avfallsanläggning Högbytorp.Kortvariga labbförsök visade att det finns flera typer av jonbytare från de flesta stora leverantörer som fungerar bra vid rening av lakvatten från PFAS. De mest lovande av dessa testades avseende regenerering med två olika regenereringslösningar. En indikation från labbförsöken var att det är möjligt att regenerera jonbytarna och behålla liknande kapacitet i fler cykler av sorption-regenerering. Pilotförsöken genomfördes i en anläggning bestående av förbehandling av lakvatten genom fällning, sedimentering, och ultrafiltrering följt av två jonbytarfilter som kördes i serie eller parallellt. Förbehandlingen fungerade för det mesta bra och producerade ett partikelfritt vatten, dock med en hög dos av en fällningskemikalie. Jonbytarfiltren renade det förbehandlade vattnet tills genombrott av medellånga PFAS observerades. Sedan regenererades ett av jonbytarfiltren och filtret togs i drift igen för att undersöka hur regenereringen påverkade kapaciteten för PFAS-reduktion. Resultaten visade att det mesta av sorberade PFAS tvättades bort från massan och att den regenererade massan hade en kapacitet som liknande en ny.Den regenereringslösning som visade sig fungera bra i labb-, bänk-, och pilotskaleförsöken var 1% NH4Cl i 80%vol etanol. För regenerering av 1 m3 jonbytarmassa krävdes minst 13 m3 av lösningen. Att regenerera jonbytare och skicka lösningen på destruktion kostar mer än att köpa ny jonbytarmassa. För att regenereringen ska vara ekonomiskt motiverad behöver den förbrukade regenereringslösningen återanvändas och/eller kemikalier från den behöver återvinnas. I projektet studerades två alternativ för återvinning av lösningen – destillering och nanofiltrering. Båda metoderna fungerade bra och separerade >98% av PFAS från regenereringslösningen. Koncentratet, som innehåller PFAS i halter 1 000 – 1 700 gånger högre än i inkommande lakvatten, kan då skickas på destruktion medan den renade regenereringslösningen återanvändas. En grov kostnadsanalys visade att för de flöden och halter som förekommer i lakvatten på Högbytorp skulle regenerering och återvinning av regenereringslösningen med nanofiltrering vara ekonomiskt motiverad om en bra reduktion av medellånga PFAS eller väldigt höga reduktionsgrader (>95%) av de längre PFAS skulle krävas. Däremot, om 90% reduktionsgrad eller lägre bedöms vara tillräckligt för ΣPFAS4 eller ΣPFOAekv så bedöms regenerering och återvinning av regenereringslösningen i en egen anläggning att inte vara ekonomiskt motiverat. Däremot finns en stor potential för en gemensam anläggning för regenerering av jonbytare från flera avfallsanläggningar eller andra verksamheter, liknande som det görs idag med reaktivering av aktivt kol