IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Vad betyder miljöledningssystem för arbetsmiljön?
No full textIntervjuer har gjorts med ledning och personal inom tolv företag som certifierats enligt ISO 14001 och/eller är EMAS-registrerade, för att utröna hur arbetet med deras miljöledningssystem påverkat arbetsmiljön. Företagens arbete med miljöledningssystem har på verkat arbetsmiljön positivt på två sätt. Dels har direkta miljöåtgärder förbättrat arbetsmiljön, dels har man haft en viss nytta av systematiken i miljöledningsarbetet när man arbetat med arbetsmiljön. Vinsterna tycks dock sällan vara planerade. Enstaka miljöåtgärder har skapat arbetsmiljöproblem. Miljöledningsarbetet synes inte ha tagit tid, resurser eller uppmärksamhet från arbetsmiljöarbetet. Två företag har fungerande internkontroll som samordnas med miljöledningssystemet. Samordning i olika grad förekommer i ytterligare fyra företag. Det arbete som bedrivs inom miljöledningssystemen har i kontorsföretagen visat sig röra sådana aspekter av verksamheten som inte upplevs som viktiga att diskutera ur arbetsmiljösynpunkt. De arbetsmiljöfrågor som diskuteras i dessa företag är inte heller viktiga i miljöarbetet. I industriföretag rör dock de frågor som diskuteras oftare verksamheter som påverkar både arbetsmiljön och den yttre miljönIntervjuer har gjorts med ledning och personal inom tolv företag som certifierats enligt ISO 14001 och/eller är EMAS-registrerade, för att utröna hur arbetet med deras miljöledningssystem påverkat arbetsmiljön. Företagens arbete med miljöledningssystem har på verkat arbetsmiljön positivt på två sätt. Dels har direkta miljöåtgärder förbättrat arbetsmiljön, dels har man haft en viss nytta av systematiken i miljöledningsarbetet när man arbetat med arbetsmiljön. Vinsterna tycks dock sällan vara planerade. Enstaka miljöåtgärder har skapat arbetsmiljöproblem. Miljöledningsarbetet synes inte ha tagit tid, resurser eller uppmärksamhet från arbetsmiljöarbetet. Två företag har fungerande internkontroll som samordnas med miljöledningssystemet. Samordning i olika grad förekommer i ytterligare fyra företag. Det arbete som bedrivs inom miljöledningssystemen har i kontorsföretagen visat sig röra sådana aspekter av verksamheten som inte upplevs som viktiga att diskutera ur arbetsmiljösynpunkt. De arbetsmiljöfrågor som diskuteras i dessa företag är inte heller viktiga i miljöarbetet. I industriföretag rör dock de frågor som diskuteras oftare verksamheter som påverkar både arbetsmiljön och den yttre miljö
Livscykelanalys av färg
No full textDenna projektrapport presenterar resultatet av en livscykelanalysstudie av färger för användning inom områdena industriell behandling av trä, industriell behandling av metall och måleri. I projektet har data för olika färgråvaror inventerats och sammanställts. Den information som sammanställts kan användas: - om underlag till livscykelanalyser (främst för att analysera färgens betydelse för den produkt som skall ytbehandlas). - som underlag för miljöanpassad produktutveckling. - till att ta fram miljövarudeklarartioner för färger. Livscykelanalysernas resultat visar på att färgens miljöpåverkan i förhållande till substratet ej kan försummas. Färgens miljöpåverkan härrör främst från råvaruframställningen med undantag för utsläpp av lösningsmedel som bidrar till miljöpåverkanskategorin marknära ozon.Denna projektrapport presenterar resultatet av en livscykelanalysstudie av färger för användning inom områdena industriell behandling av trä, industriell behandling av metall och måleri. I projektet har data för olika färgråvaror inventerats och sammanställts. Den information som sammanställts kan användas: - om underlag till livscykelanalyser (främst för att analysera färgens betydelse för den produkt som skall ytbehandlas). - som underlag för miljöanpassad produktutveckling. - till att ta fram miljövarudeklarartioner för färger. Livscykelanalysernas resultat visar på att färgens miljöpåverkan i förhållande till substratet ej kan försummas. Färgens miljöpåverkan härrör främst från råvaruframställningen med undantag för utsläpp av lösningsmedel som bidrar till miljöpåverkanskategorin marknära ozon
Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment. Multivariat utvärdering av toxiciteten mot brackvattenorganismer exponerade för sediment från Hallsfjärden - Delrapport 3
No full textI det kontrollprogram som har följt efter muddringen i Södertälje kanal har analyser gjorts av metaller och PAH i bottenvatten och sediment. Toxiciteten av ämnen i vattenfasen utlösta från sedimenten mot aborryngel, paddyngel, pungräka och dammsnäcka har analyserats. Dessa organismer ger en god bild av effekterna i ekosystemet eftersom de representerar djurgrupperna; fisk, groddjur, kräftdjur och snäckor. För att studera hur föroreningarna har påverkat toxiciteten i området har en multivariat utvärdering gjorts för att hitta eventuella korrelationer mellan toxicitet och föroreningar utlösta i vattenfasen. Datamaterialet baseras på sedimentdata från 5 provtagningspunkter varav 4 provtagningspunkter är belägna i Hallsfjärden, söder om Södertälje, och en referenspunkt i Forsmark, norra Uppland. De uppmätta effekterna på de olika organismerna ger en grov bild av det som lösts ut till vattenfasen från sedimenten. Det begränsade antalet provtagningspunkter innebär att resultaten av den multivariata utvärderingen måste beaktas med viss försiktighet. Resultatet av utvärderingen visade att toxiciteten är störst vid Fläsklösa och vid Halls Holme belägna i Hallsfjärden. Vid Halls Holme är toxiciteten i vattenfasen hög för abboryngel. Fläsklösa ger inte lika entydiga resultat vid jämförelse med Halls Holme. Utvärderingen visade att både utlösta metaller och PAH har en toxisk effekt på de undersökta organismerna. PAH påverkar främst abborryngel. Paddyngel påverkas både av metaller och PAH. Vissa variabler för pungräka påverkas av metaller och andra av PAH medan dammsnäckan inte verkar påverkas nämnvärt av de analyserade föroreningarna.I det kontrollprogram som har följt efter muddringen i Södertälje kanal har analyser gjorts av metaller och PAH i bottenvatten och sediment. Toxiciteten av ämnen i vattenfasen utlösta från sedimenten mot aborryngel, paddyngel, pungräka och dammsnäcka har analyserats. Dessa organismer ger en god bild av effekterna i ekosystemet eftersom de representerar djurgrupperna; fisk, groddjur, kräftdjur och snäckor. För att studera hur föroreningarna har påverkat toxiciteten i området har en multivariat utvärdering gjorts för att hitta eventuella korrelationer mellan toxicitet och föroreningar utlösta i vattenfasen. Datamaterialet baseras på sedimentdata från 5 provtagningspunkter varav 4 provtagningspunkter är belägna i Hallsfjärden, söder om Södertälje, och en referenspunkt i Forsmark, norra Uppland. De uppmätta effekterna på de olika organismerna ger en grov bild av det som lösts ut till vattenfasen från sedimenten. Det begränsade antalet provtagningspunkter innebär att resultaten av den multivariata utvärderingen måste beaktas med viss försiktighet. Resultatet av utvärderingen visade att toxiciteten är störst vid Fläsklösa och vid Halls Holme belägna i Hallsfjärden. Vid Halls Holme är toxiciteten i vattenfasen hög för abboryngel. Fläsklösa ger inte lika entydiga resultat vid jämförelse med Halls Holme. Utvärderingen visade att både utlösta metaller och PAH har en toxisk effekt på de undersökta organismerna. PAH påverkar främst abborryngel. Paddyngel påverkas både av metaller och PAH. Vissa variabler för pungräka påverkas av metaller och andra av PAH medan dammsnäckan inte verkar påverkas nämnvärt av de analyserade föroreningarna
Lakning av vedaska - en laboratoriestudie
No full textNedfallande luftburna föroreningar av svavel och kväve över Sverige, i kombination med en hög skogsproduktionen leder till en minskning av markens förråd av baskatjoner och mikronäringsämnen genom utlakning och upptag i biomassa. Dessa förluster kan kompenseras till exempel genom sprid-ning av vedaska, vilket innebär en återcirkulering av baskatjoner och näringsämnen. Eftersom olika askor har så skiftande egenskaper krävs praktiska och relativt enkla metoder för karakterisering som kan förutsäga effekterna efter spridning i skogen Denna studie beskriver en metod för lakning av vedaska som kan visa på ett troligt förlopp i fält avse-ende syraneutraliserande förmåga (ANC, acid neutralising capacity) och utlösning av näringsämnen. Den är också ett hjälpmedel vid utarbetandet av rutiner vid askproduktion så att slutprodukten har bästa möjliga egenskaper. Metoden bygger på upprepad lakning i laboratoriemiljö. Askans exponering för lakvätskan motsvarar flera decenniers nederbörd i fält. Med avseende på pH-höjande förmåga och ANC är askorna mer reaktiva i det korta perspektivet än kalkprodukterna. Mindre kornstorlek gav en större ANC. Kornstorleken hade mindre betydelse för askorna än för kalken. Askorna uppvisar varierande lakhastighet för olika näringsämnen. Kornstorleken har mindre betydelse för den totalt lakade mängden hos askorna än hos kalken.Nedfallande luftburna föroreningar av svavel och kväve över Sverige, i kombination med en hög skogsproduktionen leder till en minskning av markens förråd av baskatjoner och mikronäringsämnen genom utlakning och upptag i biomassa. Dessa förluster kan kompenseras till exempel genom sprid-ning av vedaska, vilket innebär en återcirkulering av baskatjoner och näringsämnen. Eftersom olika askor har så skiftande egenskaper krävs praktiska och relativt enkla metoder för karakterisering som kan förutsäga effekterna efter spridning i skogen Denna studie beskriver en metod för lakning av vedaska som kan visa på ett troligt förlopp i fält avse-ende syraneutraliserande förmåga (ANC, acid neutralising capacity) och utlösning av näringsämnen. Den är också ett hjälpmedel vid utarbetandet av rutiner vid askproduktion så att slutprodukten har bästa möjliga egenskaper. Metoden bygger på upprepad lakning i laboratoriemiljö. Askans exponering för lakvätskan motsvarar flera decenniers nederbörd i fält. Med avseende på pH-höjande förmåga och ANC är askorna mer reaktiva i det korta perspektivet än kalkprodukterna. Mindre kornstorlek gav en större ANC. Kornstorleken hade mindre betydelse för askorna än för kalken. Askorna uppvisar varierande lakhastighet för olika näringsämnen. Kornstorleken har mindre betydelse för den totalt lakade mängden hos askorna än hos kalken
Utilisation of Airborne Imaging Spectrometers for spectral Characterisation of Waste Waster Plumes
No full textThis study report on an investigation of the performance of high resolution imaging sensors in the field of water quality monitoring in coastal waters affected by industrial wastewater plumes. The aim is to develop methods for detection and identification of different kinds of water discharges and to make these methods applicable to the next generation satellite systems. In this work data from two imaging spectrometers have been evaluated and compared. The study areas are located at the northern part of the Swedish East Coast. Heavy industries with large amounts of industrial wastewater discharges, together with the outlets of several major Swedish rivers characterise this part of the Swedish coast. In situ measurements of chlorophyll -a, suspended matter and dissolved organic carbon are performed together with measurements of phosphorus, NOX and light absorption at 260 nm and 280 nm. Spectral profiles for sampling points and plume affected waters are extracted and analysed. Results from simple regression analysis show that best correlation are achieved for chlorophyll -a and suspended sediments, no significant correlation were found for dissolved organic carbon. It is shown that spectral difference between plume affected water and 'clean' water reaches its maximum between 650 and 700 nm for this data set. Further more it is shown that spectral variations between different plumes is greatest between 400 and 550 nm. Correlation was confirmed for chlorophyll and suspended sediments but correlation coefficients were weaker than expected.This study report on an investigation of the performance of high resolution imaging sensors in the field of water quality monitoring in coastal waters affected by industrial wastewater plumes. The aim is to develop methods for detection and identification of different kinds of water discharges and to make these methods applicable to the next generation satellite systems. In this work data from two imaging spectrometers have been evaluated and compared. The study areas are located at the northern part of the Swedish East Coast. Heavy industries with large amounts of industrial wastewater discharges, together with the outlets of several major Swedish rivers characterise this part of the Swedish coast. In situ measurements of chlorophyll -a, suspended matter and dissolved organic carbon are performed together with measurements of phosphorus, NOX and light absorption at 260 nm and 280 nm. Spectral profiles for sampling points and plume affected waters are extracted and analysed. Results from simple regression analysis show that best correlation are achieved for chlorophyll -a and suspended sediments, no significant correlation were found for dissolved organic carbon. It is shown that spectral difference between plume affected water and 'clean' water reaches its maximum between 650 and 700 nm for this data set. Further more it is shown that spectral variations between different plumes is greatest between 400 and 550 nm. Correlation was confirmed for chlorophyll and suspended sediments but correlation coefficients were weaker than expected
Förslag till indikatorer för att beskriva företags och branschers miljöprestanda
No full textIVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut.IVL, IVF, IMT och SIK har tagit fram förslag till indikatorer och miljönyckeltal för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett relevant och objektivt sätt. Metoden har tillämpats på branscherna verkstadsindustri, livsmedelsindustrin och grafisk mediebransch. Denna rapport har som syfte att uppnå följande delmål i projektet: Genomgång av egna och andra aktörers tidigare genomförda studier på området. Framtagning av en preliminär uppsättning näringslivsgemensamma indikatorer och nyckeltal. Inventering av miljöstatistik och datasättning av nyckeltal för de tre branscherna. Jämförelse mellan föreslagna näringslivsgemensamma miljönyckeltal baserade på statistik och motsvarande nyckeltal baserade på tidigare genomförda branschprojekt och fallstudier. De föreslagna nyckeltalen är uppbyggda som en kvot där täljaren består av ett miljörelaterat mått och nämnaren av ett nyttorelaterat mått. Ca 40 miljöpåverkansmått har tagits fram som förslag till de näringslivsgemensamma nyckeltalen. Som nyttomål har omsättning, förädlingsvärde och antal arbetade timmar valts ut
Sorbenter för olje- och kemikaliespill. En marknadsöversikt
No full textRapporten en sammanställning av de sorbenter för kemikalie- och oljespill finns på den svenska marknaden idag. Här presenteras uppgifter om tillverkare och återförsäljare, tillverkade eller sålda volymer, priser liksom olika egenskaper hos sorbenter. I rapporten anges också metodik för sorbenters spridning och uppsamling samt kvittblivning av använda sorbenter. Översikten är en uppföljning av en liknande sammanställning 1991 (SRV Cirkulär 6/91 R). Uppgifterna har lämnats av tillverkare och återförsäljare genom en rundfrågning under april-maj 1998Rapporten en sammanställning av de sorbenter för kemikalie- och oljespill finns på den svenska marknaden idag. Här presenteras uppgifter om tillverkare och återförsäljare, tillverkade eller sålda volymer, priser liksom olika egenskaper hos sorbenter. I rapporten anges också metodik för sorbenters spridning och uppsamling samt kvittblivning av använda sorbenter. Översikten är en uppföljning av en liknande sammanställning 1991 (SRV Cirkulär 6/91 R). Uppgifterna har lämnats av tillverkare och återförsäljare genom en rundfrågning under april-maj 199
Nya metaller och metalloider i samhället
No full textFör 18 metaller och metalloider (Ag, As, Ba, Be, Bi, Ga, Ge, In, Li, Pd, Pt, Sb, Se, Ta, Te, Ti, Tl, och V) beskrivs och analyseras: 1. En kort sammanfattning av geokemiska och toxiska egenskaper. 2. Nuvarande årlig svensk konsumtion samt trender. 3. De mängdmässigt viktigaste användningsområdena. 4. Förekomst och möjlighet till återvinning. 5. Hur metallerna uppträder i avfallsledet. 6. Vilka produkter, processer och verksamheter som är mest kritiska för spridning av metaller till ekosystem. 7. Betydelsen av fossila bränslen för metallernas omsättning i Sverige, och slutligen 8. En jämförelse av de avsiktliga flödena med de oavsiktliga (kol och olja) samt med de naturliga flödena i ekosystemet.För 18 metaller och metalloider (Ag, As, Ba, Be, Bi, Ga, Ge, In, Li, Pd, Pt, Sb, Se, Ta, Te, Ti, Tl, och V) beskrivs och analyseras: 1. En kort sammanfattning av geokemiska och toxiska egenskaper. 2. Nuvarande årlig svensk konsumtion samt trender. 3. De mängdmässigt viktigaste användningsområdena. 4. Förekomst och möjlighet till återvinning. 5. Hur metallerna uppträder i avfallsledet. 6. Vilka produkter, processer och verksamheter som är mest kritiska för spridning av metaller till ekosystem. 7. Betydelsen av fossila bränslen för metallernas omsättning i Sverige, och slutligen 8. En jämförelse av de avsiktliga flödena med de oavsiktliga (kol och olja) samt med de naturliga flödena i ekosystemet
Kompostering av förorenad sand
No full textTill en ren och homogen sand sattes 3-metylbensoesyra, p-kresol, m-xylenol, karbazol och fluoranten, vardera till en halt kring 100 mg/kg fuktig sand. Föreningarna valdes för att de ofta förekommer i mark förorenad med kreosot och petroleumprodukter. Den förorenade sanden ympades med slam från ett kommunalt avloppsreningsverk och fördelades på 10 olika tunnor för komposteringsförsök. Fukthalt (33-59% av fältkapacitet), temperatur (25-35°C) och till-sats av extra substrat och närsalter varierades i ett faktorförsök. Prover togs ut från sanden under nedbrytningsförloppet, och utgående luft från tunnorna analyserades också. Som jämförelse behandlades samma förorenade sand i slurryform, med och utan en inhibitor för biologisk aktivitet. De mest svårlösliga föreningarna, karbazol och fluoranten, blev så ojämnt fördelade i sanden att det inte gick att säga något om deras eventuella nedbrytning. Av de övriga föreningarna avlägsnades i de flesta fall 60-100% under 16 veckors försök. Både hastigheten och sluthalten påverkades av fukthalt och temperatur, däremot hade extra tillsats av substrat och närsalter ingen inverkan. Fukthalt och temperatur påverkade förhållandet mellan avgång till luft och biologisk (kemisk) omvandling. De kemiska analyserna kompletterades med biologiska test med växter och maskar. Den hämmande effekten av den ursprungliga förorenade sanden och ett par behandlade prover var ungefär den som man kunde vänta sig från tidigare försök med rena substanser. I de fall den toxiska effekten var större än den förväntade, kan skillnaden bero på synergistiska effekter eller på toxiska metaboliterTill en ren och homogen sand sattes 3-metylbensoesyra, p-kresol, m-xylenol, karbazol och fluoranten, vardera till en halt kring 100 mg/kg fuktig sand. Föreningarna valdes för att de ofta förekommer i mark förorenad med kreosot och petroleumprodukter. Den förorenade sanden ympades med slam från ett kommunalt avloppsreningsverk och fördelades på 10 olika tunnor för komposteringsförsök. Fukthalt (33-59% av fältkapacitet), temperatur (25-35°C) och till-sats av extra substrat och närsalter varierades i ett faktorförsök. Prover togs ut från sanden under nedbrytningsförloppet, och utgående luft från tunnorna analyserades också. Som jämförelse behandlades samma förorenade sand i slurryform, med och utan en inhibitor för biologisk aktivitet. De mest svårlösliga föreningarna, karbazol och fluoranten, blev så ojämnt fördelade i sanden att det inte gick att säga något om deras eventuella nedbrytning. Av de övriga föreningarna avlägsnades i de flesta fall 60-100% under 16 veckors försök. Både hastigheten och sluthalten påverkades av fukthalt och temperatur, däremot hade extra tillsats av substrat och närsalter ingen inverkan. Fukthalt och temperatur påverkade förhållandet mellan avgång till luft och biologisk (kemisk) omvandling. De kemiska analyserna kompletterades med biologiska test med växter och maskar. Den hämmande effekten av den ursprungliga förorenade sanden och ett par behandlade prover var ungefär den som man kunde vänta sig från tidigare försök med rena substanser. I de fall den toxiska effekten var större än den förväntade, kan skillnaden bero på synergistiska effekter eller på toxiska metabolite
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Stockholm
No full textI en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Stockholm studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Stockholms avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan.Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast.*Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror på hur rötgasen används.I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Stockholm studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Stockholms avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan.Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast.*Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror på hur rötgasen används