IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 5: Hexavalent Chromium, Cr (VI)
As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of hexavalent chromium, Cr(VI). Also the concentrations of total chromium, Cr(tot) (i.e. Cr(III) + Cr(VI)) and lead, Pb(tot) were measured in the study.As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of hexavalent chromium, Cr(VI). Also the concentrations of total chromium, Cr(tot) (i.e. Cr(III) + Cr(VI)) and lead, Pb(tot) were measured in the study
Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 2006
På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sju platser i länet. Mätningarna startade 1987. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Samtliga provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att föreliggande data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av deposition.Dessa redovisas på IVL's hemsida under hösten 2007. Mätningarna visar liksom tidigare relativt stor belastning av svavel och kväve, som är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Halland tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Till marken i de fem granytorna var nedfallet knappt 5,5 kg svavel och 15 kg oorganiskt kväve per hektar. Detta är betydligt mer än vad skogsmarken tolererar på lång sikt. Det är fortfarande en bit kvar till målen för förväntad belastning år 2010. För att nå dessa, är det viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Flera lokaler visar fortsatt förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet och även ammonium visar förhöjda halter på flera lokaler under senare år. Detta indikerar att kvävebalansen i marken är störd, vilket medför risk för betydande utlakning av kväve från skogsmarken. Markvatten från Halland bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar ökad risk för ekologiska skador i området. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Timrilt det gränsvärde som skall gälla från 2010. Dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 och det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3.På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sju platser i länet. Mätningarna startade 1987. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Samtliga provytor ligger i Skogsstyrelsens observationsytor, vilket gör att föreliggande data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av deposition.Dessa redovisas på IVL's hemsida under hösten 2007. Mätningarna visar liksom tidigare relativt stor belastning av svavel och kväve, som är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Halland tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Till marken i de fem granytorna var nedfallet knappt 5,5 kg svavel och 15 kg oorganiskt kväve per hektar. Detta är betydligt mer än vad skogsmarken tolererar på lång sikt. Det är fortfarande en bit kvar till målen för förväntad belastning år 2010. För att nå dessa, är det viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Flera lokaler visar fortsatt förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet och även ammonium visar förhöjda halter på flera lokaler under senare år. Detta indikerar att kvävebalansen i marken är störd, vilket medför risk för betydande utlakning av kväve från skogsmarken. Markvatten från Halland bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar ökad risk för ekologiska skador i området. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Timrilt det gränsvärde som skall gälla från 2010. Dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 och det svenska miljömålet som skall gälla från 2020 med målvärdet 50 µg/m3
Mercury in Nordic ecosystems
This report provides a first comprehensive compilation and assessment of available data on mercury in air, precipitation, sediments and fish in the Nordic countries. The main conclusion is that mercury levels in Nordic ecosystems continue to be affected by long-range atmospheric transport. The geographical patterns of mercury concentrations in both sediments and fish are also strongly affected by ecosystem characteristics and in some regions possibly by historical pollution. An evaluation of geographical variations in mercury concentrations in precipitation indicates that the influence from anthropogenic sources from Central European areas is still significant. The annual variability of deposition is large and dependant of precipitation amounts. An evaluation of data from stations around the North Sea has indicated a significant decrease in mercury concentrations in precipitation indicating a continuous decrease of emissions in Europe (Wängberg et al., 2007). For mercury in air (TGM), the geographical pattern is less pronounced indicating the influence of mercury emissions and distribution over a larger geographical area (i.e. hemispherical transport). Comparison of recent (surficial) and historical lake sediments show significantly elevated concentrations of mercury most likely caused by anthropogenic atmospheric deposition over the past century. The highest pollution impact was observed in the coastal areas of southern Norway, in south western Finland and in Sweden from the coastal areas in the southwest across the central parts to the north-east. The general increase in recent versus old sediments was 2-5 fold. Data on mercury in Nordic freshwater fish was assembled and evaluated with respect to geographical variations. The fish data were further compared with temporal and spatial trends in mercury deposition and mercury contamination of lake sediments in order to investigate the coupling between atmospheric transport and deposition of mercury and local mercury pollution effects (i.e. methylmercury in fish). The general pattern of fish contamination follows to some extent a pattern similar to that of current and previous atmospheric pollution. Large areas have fish with mercury concentrations exceeding the health advisory guideline of 0.5 mg/kg or 1.0 mg/kg (for northern pike) in the EU and of around 0.3 mg kg-1 in the USA, thus restricting their use for human consumption. A more comprehensive assessment of factors influencing levels of methylmercury in fish has to include a number of other parameters such as catchment characteristics (e.g. relative size, presence of wetlands), contents and fluxes of DOC in soil run-off and surface waters as well as methylation potential within ecosystems.This report provides a first comprehensive compilation and assessment of available data on mercury in air, precipitation, sediments and fish in the Nordic countries. The main conclusion is that mercury levels in Nordic ecosystems continue to be affected by long-range atmospheric transport. The geographical patterns of mercury concentrations in both sediments and fish are also strongly affected by ecosystem characteristics and in some regions possibly by historical pollution. An evaluation of geographical variations in mercury concentrations in precipitation indicates that the influence from anthropogenic sources from Central European areas is still significant. The annual variability of deposition is large and dependant of precipitation amounts. An evaluation of data from stations around the North Sea has indicated a significant decrease in mercury concentrations in precipitation indicating a continuous decrease of emissions in Europe (Wängberg et al., 2007). For mercury in air (TGM), the geographical pattern is less pronounced indicating the influence of mercury emissions and distribution over a larger geographical area (i.e. hemispherical transport). Comparison of recent (surficial) and historical lake sediments show significantly elevated concentrations of mercury most likely caused by anthropogenic atmospheric deposition over the past century. The highest pollution impact was observed in the coastal areas of southern Norway, in south western Finland and in Sweden from the coastal areas in the southwest across the central parts to the north-east. The general increase in recent versus old sediments was 2-5 fold. Data on mercury in Nordic freshwater fish was assembled and evaluated with respect to geographical variations. The fish data were further compared with temporal and spatial trends in mercury deposition and mercury contamination of lake sediments in order to investigate the coupling between atmospheric transport and deposition of mercury and local mercury pollution effects (i.e. methylmercury in fish). The general pattern of fish contamination follows to some extent a pattern similar to that of current and previous atmospheric pollution. Large areas have fish with mercury concentrations exceeding the health advisory guideline of 0.5 mg/kg or 1.0 mg/kg (for northern pike) in the EU and of around 0.3 mg kg-1 in the USA, thus restricting their use for human consumption. A more comprehensive assessment of factors influencing levels of methylmercury in fish has to include a number of other parameters such as catchment characteristics (e.g. relative size, presence of wetlands), contents and fluxes of DOC in soil run-off and surface waters as well as methylation potential within ecosystems
Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands län. Resultat till och med september 2006
På uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftför-oreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. I februari 1998 startades mätning av lufthalter på två av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek, markvattnets sammansättning i skogsytorna och luftens innehåll av föroreningar i olika delar av länet, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Ytorna har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet i Östergötlands län är måttligt jämfört med andra län i södra Sverige. Under det hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel till skogsmark mellan 2,2 och 3,4 kg per hektar och år på de sex lokalerna i länet. För oorganiskt kväve i krondropp var motsvarande intervall 3,5-6,4 kg per hektar och år. Två lokaler i länet har mätserier från 1991, Norrköping och Omberg. På dessa är svavelnedfallet bara ungefär en tredjedel av vad det var i början av 90-talet, vilket beror på reducerade utsläpp av svavel i Europa. För kväve finns ingen motsvarande trend eftersom kväveutsläppen kommer från mer diffusa källor, och är svårare att reducera. Markvattnets pH på ytorna i Östergötland varierar mellan 4,5 i Tatorp och 5,7 i Omberg. Den minskade försurningsbe-lastningen återspeglas i minskade halter av svavel i markvattnet, men det finns inga tydliga tecken i pH eller syraneutralise-rande förmåga (ANC) på att markvattnet är mindre försurat. Lufthalter mäts på två lokaler i länet, Solltorp och Höka. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010. Dock överskrids det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020.På uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftför-oreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. I februari 1998 startades mätning av lufthalter på två av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek, markvattnets sammansättning i skogsytorna och luftens innehåll av föroreningar i olika delar av länet, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Ytorna har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet i Östergötlands län är måttligt jämfört med andra län i södra Sverige. Under det hydrologiska året 2005/06 var depositionen av antropogent svavel till skogsmark mellan 2,2 och 3,4 kg per hektar och år på de sex lokalerna i länet. För oorganiskt kväve i krondropp var motsvarande intervall 3,5-6,4 kg per hektar och år. Två lokaler i länet har mätserier från 1991, Norrköping och Omberg. På dessa är svavelnedfallet bara ungefär en tredjedel av vad det var i början av 90-talet, vilket beror på reducerade utsläpp av svavel i Europa. För kväve finns ingen motsvarande trend eftersom kväveutsläppen kommer från mer diffusa källor, och är svårare att reducera. Markvattnets pH på ytorna i Östergötland varierar mellan 4,5 i Tatorp och 5,7 i Omberg. Den minskade försurningsbe-lastningen återspeglas i minskade halter av svavel i markvattnet, men det finns inga tydliga tecken i pH eller syraneutralise-rande förmåga (ANC) på att markvattnet är mindre försurat. Lufthalter mäts på två lokaler i länet, Solltorp och Höka. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010. Dock överskrids det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020
Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat till och med september 2006
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Stockholms län. Länsstyrelsens mätningar stöttas ekonomiskt av Vägverket Region Stockholm, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Söderenergi AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt Sollentuna kommun (Säbysjön). Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika regioner och förändringar i tiden. Grundvattnets sammansättning på två lokaler ingår sedan år 2000. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Nederbördens halter av försurande svavel har halverats under 1990-talet samtidigt som nedfallet till marken i skogen har minskat kraftigt. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårare att se trender, även om vissa tecken på minskad deposition finns. Senaste årets resultat visar att nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,8. Till marken i granytorna Lidingö, Farstanäs och Lämshaga deponerades 3,6 kg antropogent svavel och 3,4 kg oorganiskt kväve per hektar. Det är större än acceptabla nivåer. De centralt belägna provytorna i Sticklinge och Ulriksdal har haft det suraste markvattnet och tydliga tecken på återhämtning saknas. Luftens innehåll av kvävedioxid var högre än i angränsande län. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010, dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 vid en lokal (Bergby). Det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 överskrids vid båda lokalerna.På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket har IVL sedan 1992 mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Stockholms län. Länsstyrelsens mätningar stöttas ekonomiskt av Vägverket Region Stockholm, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, Söderenergi AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt Sollentuna kommun (Säbysjön). Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika regioner och förändringar i tiden. Grundvattnets sammansättning på två lokaler ingår sedan år 2000. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsstyrelsens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Nederbördens halter av försurande svavel har halverats under 1990-talet samtidigt som nedfallet till marken i skogen har minskat kraftigt. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårare att se trender, även om vissa tecken på minskad deposition finns. Senaste årets resultat visar att nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,8. Till marken i granytorna Lidingö, Farstanäs och Lämshaga deponerades 3,6 kg antropogent svavel och 3,4 kg oorganiskt kväve per hektar. Det är större än acceptabla nivåer. De centralt belägna provytorna i Sticklinge och Ulriksdal har haft det suraste markvattnet och tydliga tecken på återhämtning saknas. Luftens innehåll av kvävedioxid var högre än i angränsande län. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna det gränsvärde som skall gälla från 2010, dock överskrids det gränsvärde som skall gälla från 2020 vid en lokal (Bergby). Det svenska målvärdet 50 µg/m3 som avser tillståndet 2020 överskrids vid båda lokalerna
Kvicksilverutlakning från växande, avverkad och stormskadad skog
I denna rapport redovisas resultaten från olika mätprogram gällande kvicksilverhalter i avrinningen från växande, slutavverkad och stormskadad skog. Den övergripande målsättningen har varit att besvara frågeställningen om skador orsakade av de senaste årens stormar har bidragit till att öka risken för förekomsten av höga halter av kvicksilver i insjöfisk i södra SverigeI denna rapport redovisas resultaten från olika mätprogram gällande kvicksilverhalter i avrinningen från växande, slutavverkad och stormskadad skog. Den övergripande målsättningen har varit att besvara frågeställningen om skador orsakade av de senaste årens stormar har bidragit till att öka risken för förekomsten av höga halter av kvicksilver i insjöfisk i södra Sverig
Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 1: Phthalates
IVL has performed a 'screening study' of phthalates on commission from the Swedish EPA. The objectives of the study were to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, to highlight important transport pathways, to assess the possibility of current emissions, to investigate the likelihood of atmospheric transport and uptake in biota and humans. In total 66 samples were analysed representing air, sediment, sludge, biota (fish), foodstuffs and human urine both in background and source areas. The phthalates included in the study were di-(2-ethyl)hexyl phthalate (DEHP), di-isononyl phthalate (DINP), di-isodecyl phthalate (DIDP) and di-(2-ethyl)hexyl adipate (DEHA). In air, also di-ethyl phthalate (DEP), di-iso-butylphthalate (DIBP), di-n-butyl phthalate (DBP) and butylbenzyl phthalate (BBzP) were analysed. DEHP was most commonly occurring substance. The iso-phthalates were detected in all matrices apart from human urine and biota. The results show that there are on-going emissions of iso-phthalates as well as the other substances to the Swedish environment. Long-range atmospheric transport does not seem to be of major importance. The atmospheric levels of iso-phthalates were lower than DEHP levels with the exception of urban air, where DIDP dominated. In sediments and sludge the DINP levels were similar or higher than the DEHP levels. In sediments this was true also for DIDP, whereas DIDP levels in sludge corresponded to about 50 % of the DEHP levels. Uptake of phthalates in biota seems to be limited. Human exposure via food seems to be low, but other routes of exposure are possible, e.g. inhalation of indoor air. Iso-phthalates were not detected in human urine, bur detection limits were relatively high and a direct comparison to DEHP exposure was not possible. The current pattern of environmental levels mirrors the consumption pattern 5 years ago, thus reflecting a time lag which may be explained by the large amounts of DEHP still present in the technosphere. As there are no set risk levels of iso-phthalates, it is not possible to determine the risk of their presence in the environment.IVL has performed a 'screening study' of phthalates on commission from the Swedish EPA. The objectives of the study were to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, to highlight important transport pathways, to assess the possibility of current emissions, to investigate the likelihood of atmospheric transport and uptake in biota and humans. In total 66 samples were analysed representing air, sediment, sludge, biota (fish), foodstuffs and human urine both in background and source areas. The phthalates included in the study were di-(2-ethyl)hexyl phthalate (DEHP), di-isononyl phthalate (DINP), di-isodecyl phthalate (DIDP) and di-(2-ethyl)hexyl adipate (DEHA). In air, also di-ethyl phthalate (DEP), di-iso-butylphthalate (DIBP), di-n-butyl phthalate (DBP) and butylbenzyl phthalate (BBzP) were analysed. DEHP was most commonly occurring substance. The iso-phthalates were detected in all matrices apart from human urine and biota. The results show that there are on-going emissions of iso-phthalates as well as the other substances to the Swedish environment. Long-range atmospheric transport does not seem to be of major importance. The atmospheric levels of iso-phthalates were lower than DEHP levels with the exception of urban air, where DIDP dominated. In sediments and sludge the DINP levels were similar or higher than the DEHP levels. In sediments this was true also for DIDP, whereas DIDP levels in sludge corresponded to about 50 % of the DEHP levels. Uptake of phthalates in biota seems to be limited. Human exposure via food seems to be low, but other routes of exposure are possible, e.g. inhalation of indoor air. Iso-phthalates were not detected in human urine, bur detection limits were relatively high and a direct comparison to DEHP exposure was not possible. The current pattern of environmental levels mirrors the consumption pattern 5 years ago, thus reflecting a time lag which may be explained by the large amounts of DEHP still present in the technosphere. As there are no set risk levels of iso-phthalates, it is not possible to determine the risk of their presence in the environment
Städföretag som ligger före och tjänar på det. Kan vi lära av goda exempel och vad kan vi lära?
De åtta städföretag som studerats i detta delprojekt inom aktionsprogrammet för bättre ergonomi och färre arbetsskador, har inte själva gjort anspråk på att vara goda exempel. Andra har hävdat att de är föregångare och bättre än många andra i branschen. Den utvärdering som gjorts visar att de åtta städföretagen alla är goda exempel och föregångare på olika sätt. De har alla också nytta av att vara goda exempel och denna nytta kommer deras affärsverksamhet tillgodo på olika sätt. Konkreta belägg som vi funnit för detta är: ' De allra flesta av de goda exempel-företagen har god lönsamhet jämfört med svenska städföretag i allmänhet. ' Låga kostnader för sjukfrånvaro bidrar till den goda ekonomin i flera av företagen. ' Kundenkäter visar för flera av företagen att kunderna är mycket nöjda och framför relativt lite klagomål. ' Jämfört med andra städare känner sig personalen mer nöjd med sitt arbete och trivs bättre. ' Cheferna arbetar sannolikt mer med utveckling av verksamheten och mindre med problem- och krishantering. ' Personalomsättningen är låg och det är lätt att rekrytera ny personal. Flera av företagen har en kö av sökande. ' Antalet rehabiliteringsfall är relativt få i de flesta av företagen. De goda exemplen pekar på insatser som är viktiga för att minska sjukskrivningar och arbetsskador och förbättra arbetsmiljön för städare, men som också är till nytta för affärsverksamheten t ex ' Tydliga och uttalade värderingar om att städarna är viktiga och förmåga att omsätta värderingarna i handling. ' Ledarskapet är inriktat på tydlighet. En viktig dimension i tydligheten är att göra tydligt vad som ingår i städarbetet, både för den enskilda städaren och för kunden. ' Samtliga goda exempel-företag är måna om att fånga upp tidiga signaler på problem som kan leda till upprepade eller långa sjukskrivningar eller arbetsskador och har utvecklat metoder för att ta hand om dessa problem. ' De ser till att ingen överbelastas i arbetet. Företagen skulle kunna förbättra arbetsmiljön genom att se över och förbättra städmetoderna. Önskvärt är även att städarbetet kan kombineras med andra arbetsuppgifter som inte är lika belastande.De åtta städföretag som studerats i detta delprojekt inom aktionsprogrammet för bättre ergonomi och färre arbetsskador, har inte själva gjort anspråk på att vara goda exempel. Andra har hävdat att de är föregångare och bättre än många andra i branschen. Den utvärdering som gjorts visar att de åtta städföretagen alla är goda exempel och föregångare på olika sätt. De har alla också nytta av att vara goda exempel och denna nytta kommer deras affärsverksamhet tillgodo på olika sätt. Konkreta belägg som vi funnit för detta är: ' De allra flesta av de goda exempel-företagen har god lönsamhet jämfört med svenska städföretag i allmänhet. ' Låga kostnader för sjukfrånvaro bidrar till den goda ekonomin i flera av företagen. ' Kundenkäter visar för flera av företagen att kunderna är mycket nöjda och framför relativt lite klagomål. ' Jämfört med andra städare känner sig personalen mer nöjd med sitt arbete och trivs bättre. ' Cheferna arbetar sannolikt mer med utveckling av verksamheten och mindre med problem- och krishantering. ' Personalomsättningen är låg och det är lätt att rekrytera ny personal. Flera av företagen har en kö av sökande. ' Antalet rehabiliteringsfall är relativt få i de flesta av företagen. De goda exemplen pekar på insatser som är viktiga för att minska sjukskrivningar och arbetsskador och förbättra arbetsmiljön för städare, men som också är till nytta för affärsverksamheten t ex ' Tydliga och uttalade värderingar om att städarna är viktiga och förmåga att omsätta värderingarna i handling. ' Ledarskapet är inriktat på tydlighet. En viktig dimension i tydligheten är att göra tydligt vad som ingår i städarbetet, både för den enskilda städaren och för kunden. ' Samtliga goda exempel-företag är måna om att fånga upp tidiga signaler på problem som kan leda till upprepade eller långa sjukskrivningar eller arbetsskador och har utvecklat metoder för att ta hand om dessa problem. ' De ser till att ingen överbelastas i arbetet. Företagen skulle kunna förbättra arbetsmiljön genom att se över och förbättra städmetoderna. Önskvärt är även att städarbetet kan kombineras med andra arbetsuppgifter som inte är lika belastande
Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 2: 1,5,9-cyklododecatriene
As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of 1,5,9-cyclododecatriene. The screening programme included measurements in background areas and in the vicinity of potential point sources. Measurements were also done in urban areas reflecting diffuse emission pathways from society. Sample types were air, soil, sediment, sludge and biota (fish). A total of 55 samples were included. CDDT was not found in any of the samples. The reported detection limits were 0.04 - 0.05 ng/m3 in air, 10 ng/g DW in sediment and soil, 20 ng/g DW in sludge and 1-4 ng/g WW in fish. The overall conclusion is that 1,5,9-cyclododecatriene is generally not present in the Swedish environment in concentration that is of environmental concern. The substance is thus not recommended as a candidate to be included in regular monitoring.As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of 1,5,9-cyclododecatriene. The screening programme included measurements in background areas and in the vicinity of potential point sources. Measurements were also done in urban areas reflecting diffuse emission pathways from society. Sample types were air, soil, sediment, sludge and biota (fish). A total of 55 samples were included. CDDT was not found in any of the samples. The reported detection limits were 0.04 - 0.05 ng/m3 in air, 10 ng/g DW in sediment and soil, 20 ng/g DW in sludge and 1-4 ng/g WW in fish. The overall conclusion is that 1,5,9-cyclododecatriene is generally not present in the Swedish environment in concentration that is of environmental concern. The substance is thus not recommended as a candidate to be included in regular monitoring
Uppföljning av oljeutsläppet från Preems oljeterminal på Loudden. Hur genomfördes saneringen och varför?
Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan.Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan