IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Arbetsskador i träindustrin. Vad beror de på och hur kan de minskas?
No full textArbetsskadorna inom trä- och möbelindustrin har analyserats. - Den största delen är arbetsolyckor. Arbetsolyckorna är mellan 60 och 220 % fler än arbetssjukdomarna. Av de anmälda arbetssjukdomarna är cirka 70 % belastningsskador. - En stor del av arbetsolyckorna drabbar händer och fingrar och amputationsskadorna utgör en stor del av de godkända arbetsskadorna. - En analys av händelseförloppen visar att maskiner är involverade i cirka 60 % av arbetsolyckorna. Fall på samma nivå är den näst vanligaste olyckan. Maskinolyckorna är fyra gånger fler än fallolyckorna på samma nivå. - De flesta olyckorna sker vid såg, näst flest vid hyvel och på tredje plats finns fräsmaskiner. - Risken att drabbas av arbetsolycka är något större än genomsnittet för de allra yngsta och äldsta åldersgrupperna. Skillnaden är dock relativt liten. - Bristande kunskap eller bristande användning av den kunskap man har, har bidragit till nästa alla olyckor, t.ex. har operatören arbetat farligt nära det skärande verktyget, arbetat trots att skyddet inte fanns på plats, gjort ingrepp i maskinen när den var igång eller inte underhållit det skärande verktyget. - Brister i underhållet av maskiner samt brister i städning och underhåll av lokalerna har bidragit till en del av olyckorna. För att minska arbetsskadorna inom träindustrin, är det av stor vikt att förändra attityder och höja kunskapsnivån bland träarbetare. Vi rekommenderar att en utbildning utvecklas för träarbetares arbete med maskiner. En liknande utbildning, ett sk. maskinkörkort har redan utvecklats i Danmark och har enligt uppgift efter några års drift redan bidragit till att minska olyckorna i den danska träindustrin. Det danska maskinkörkortet kan användas som en utgångspunkt vid utveckling av ett svenskt maskinkörkort för träindustrin. Maskinkörkortet behöver kombineras med attitydpåverkande insatser.Arbetsskadorna inom trä- och möbelindustrin har analyserats. - Den största delen är arbetsolyckor. Arbetsolyckorna är mellan 60 och 220 % fler än arbetssjukdomarna. Av de anmälda arbetssjukdomarna är cirka 70 % belastningsskador. - En stor del av arbetsolyckorna drabbar händer och fingrar och amputationsskadorna utgör en stor del av de godkända arbetsskadorna. - En analys av händelseförloppen visar att maskiner är involverade i cirka 60 % av arbetsolyckorna. Fall på samma nivå är den näst vanligaste olyckan. Maskinolyckorna är fyra gånger fler än fallolyckorna på samma nivå. - De flesta olyckorna sker vid såg, näst flest vid hyvel och på tredje plats finns fräsmaskiner. - Risken att drabbas av arbetsolycka är något större än genomsnittet för de allra yngsta och äldsta åldersgrupperna. Skillnaden är dock relativt liten. - Bristande kunskap eller bristande användning av den kunskap man har, har bidragit till nästa alla olyckor, t.ex. har operatören arbetat farligt nära det skärande verktyget, arbetat trots att skyddet inte fanns på plats, gjort ingrepp i maskinen när den var igång eller inte underhållit det skärande verktyget. - Brister i underhållet av maskiner samt brister i städning och underhåll av lokalerna har bidragit till en del av olyckorna. För att minska arbetsskadorna inom träindustrin, är det av stor vikt att förändra attityder och höja kunskapsnivån bland träarbetare. Vi rekommenderar att en utbildning utvecklas för träarbetares arbete med maskiner. En liknande utbildning, ett sk. maskinkörkort har redan utvecklats i Danmark och har enligt uppgift efter några års drift redan bidragit till att minska olyckorna i den danska träindustrin. Det danska maskinkörkortet kan användas som en utgångspunkt vid utveckling av ett svenskt maskinkörkort för träindustrin. Maskinkörkortet behöver kombineras med attitydpåverkande insatser
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet under åren 1986-2007. Årsrapport 2008
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet AB utför sedan 1992 undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2006/07 jämförs med mätningar under 1986 till 2006 i samma område. Mätningarna påverkades av avverkningar i områden gränsande till provytan under 2002, samt av upprensningar av vindfällen efter en storm i november 2006. Nedfallsmätningarna på öppet fält i Holmsvatten under 2006/07 visade en nederbördsmängd på 814 mm, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år (428 mm). Våtdepositionen av antropogent svavel var 1,9 kg svavel per hektar jämfört med mätseriens medelvärde 2,3 kg per hektar. Vad gäller oorganiskt kväve var våtdepositionen 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar jämfört med medelvärdet 2,1 kg per hektar. Sedan mätningarna startade 1991/92 har nedfallet av antropogent svavel minskat med omkring en tredjedel. pH i nederbörden har ökat signifikant och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, har minskat. För kväve finns ingen signifikant förändring över tiden. Depositionen i krondroppet i granytan var 3,8 kg svavel (utan havssaltsandel) per hektar under senaste hydrologiska året, vilket är betydligt högre än vid många lokaler i södra Sverige. Den relativt stora skillnaden mellan uppmätt svaveldeposition på öppet fält och via krondropp indikerar att torrdeposition fortfarande är betydelsefull vad gäller svavelnedfallet vid Holmsvatten. Precis som på öppet fält visar nedfallsmätningarna i granytan ett tydligt minskat svavelnedfall sedan början av 1990-talet, från omkring 4,9 till 3,4 kg per hektar och år, för de fyra första respektive fyra senaste åren mätningar har genomförts. Nedgången i svavelnedfallet via krondropp är dock mindre än på många andra ställen i norra Sverige.Krondroppsmätningarna i granytan visar att 0,2 kg oorganiskt kväve per hektar belastade marken i skogen under det hydrologiska året 2006/07. Detta är betydligt lägre än föregående år (0,8 kg/ha) och även lägre än genomsnittet för hela den 16-åriga mätserien (0,6 kg/ha). Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, var högre än genomsnittet (3,5 kg/ha) och uppmättes till 4,9 kg/ha under 2006/07, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1991. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, koppar, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989. Under 1990-talet och fram till idag har depositionen varit mer eller mindre konstant. På grund av problem med blanker måste de senaste årens zinkdata revideras. Tidigare rapporterade depositioner och halter av zink i nederbörd och krondropp är kraftigt överskattade på grund av att en del av den provutrustning som använts vintertid på något vis kontaminerats med zink. Under det senaste mätåret, 2006/07, har halterna av arsenik, kadmium, krom, och nickel i nederbörd varit på samma nivå som vid bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Depositionen av metallerna var något högre än närmast föregående år, detta trots att halterna var något lägre i nederbörde/krondroppet men samtidigt var mängden nederbörd/krondropp högre under 2006/07. Årsavrinningen var under 2006/07 relativt hög, 368 mm, vilket ledde till något högre förluster av metaller (arsenik, kadmium, koppar, bly) och andra markbundna ämnen till vattendraget än närmast föregående år. Utlakningen av zink var något lägre än närmast förvarande år.IVL Svenska Miljöinstitutet AB utför sedan 1992 undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV om smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2006/07 jämförs med mätningar under 1986 till 2006 i samma område. Mätningarna påverkades av avverkningar i områden gränsande till provytan under 2002, samt av upprensningar av vindfällen efter en storm i november 2006. Nedfallsmätningarna på öppet fält i Holmsvatten under 2006/07 visade en nederbördsmängd på 814 mm, vilket är nästan dubbelt så mycket som föregående år (428 mm). Våtdepositionen av antropogent svavel var 1,9 kg svavel per hektar jämfört med mätseriens medelvärde 2,3 kg per hektar. Vad gäller oorganiskt kväve var våtdepositionen 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar jämfört med medelvärdet 2,1 kg per hektar. Sedan mätningarna startade 1991/92 har nedfallet av antropogent svavel minskat med omkring en tredjedel. pH i nederbörden har ökat signifikant och det totala nedfallet av försurande ämnen, räknat som vätejoner, har minskat. För kväve finns ingen signifikant förändring över tiden. Depositionen i krondroppet i granytan var 3,8 kg svavel (utan havssaltsandel) per hektar under senaste hydrologiska året, vilket är betydligt högre än vid många lokaler i södra Sverige. Den relativt stora skillnaden mellan uppmätt svaveldeposition på öppet fält och via krondropp indikerar att torrdeposition fortfarande är betydelsefull vad gäller svavelnedfallet vid Holmsvatten. Precis som på öppet fält visar nedfallsmätningarna i granytan ett tydligt minskat svavelnedfall sedan början av 1990-talet, från omkring 4,9 till 3,4 kg per hektar och år, för de fyra första respektive fyra senaste åren mätningar har genomförts. Nedgången i svavelnedfallet via krondropp är dock mindre än på många andra ställen i norra Sverige.Krondroppsmätningarna i granytan visar att 0,2 kg oorganiskt kväve per hektar belastade marken i skogen under det hydrologiska året 2006/07. Detta är betydligt lägre än föregående år (0,8 kg/ha) och även lägre än genomsnittet för hela den 16-åriga mätserien (0,6 kg/ha). Påverkan av saltförande vindar, mätt som kloriddeposition, var högre än genomsnittet (3,5 kg/ha) och uppmättes till 4,9 kg/ha under 2006/07, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1991. Liksom för sulfatsvavel uppvisar halterna i nederbörd av metallerna arsenik, koppar, kadmium och bly en tydlig minskning mellan åren 1986 och 1989. Under 1990-talet och fram till idag har depositionen varit mer eller mindre konstant. På grund av problem med blanker måste de senaste årens zinkdata revideras. Tidigare rapporterade depositioner och halter av zink i nederbörd och krondropp är kraftigt överskattade på grund av att en del av den provutrustning som använts vintertid på något vis kontaminerats med zink. Under det senaste mätåret, 2006/07, har halterna av arsenik, kadmium, krom, och nickel i nederbörd varit på samma nivå som vid bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Depositionen av metallerna var något högre än närmast föregående år, detta trots att halterna var något lägre i nederbörde/krondroppet men samtidigt var mängden nederbörd/krondropp högre under 2006/07. Årsavrinningen var under 2006/07 relativt hög, 368 mm, vilket ledde till något högre förluster av metaller (arsenik, kadmium, koppar, bly) och andra markbundna ämnen till vattendraget än närmast föregående år. Utlakningen av zink var något lägre än närmast förvarande år
Helträdsuttag i samband med gallring/röjning och föryngringsavverkning - påverkan på markvattnet och modellerad försurningsutveckling
No full textI denna rapport har konsekvenserna av olika biomassauttag på markvattenhalterna på 50 cm djup undersökts och jämförts med modellerade data. Studien är genomförd både i gran- och tallbestånd i norra och södra Sverige. Resultaten från markvattenmätningarna visade på få signifikanta skillnader på markens surhets- och näringsstatus mellan helträds- och stamvedsuttag, vilket beror på en stor spridning inom varje provyta. Jämfört med stamvedsuttag har helträdsuttag lett till signifikant minskade koncentrationer av kalcium, magnesium och sulfat i drygt hälften av ytorna. Skillnaden var större vid helträdsuttag i granbestånd än i tallbestånd vilket sannolikt beror på ett större biomassauttag, något som även de statiska modellberäkningarna tyder på. Resultaten från den dynamiska (MAGIC) modelleringen var dock inte lika entydig.I denna rapport har konsekvenserna av olika biomassauttag på markvattenhalterna på 50 cm djup undersökts och jämförts med modellerade data. Studien är genomförd både i gran- och tallbestånd i norra och södra Sverige. Resultaten från markvattenmätningarna visade på få signifikanta skillnader på markens surhets- och näringsstatus mellan helträds- och stamvedsuttag, vilket beror på en stor spridning inom varje provyta. Jämfört med stamvedsuttag har helträdsuttag lett till signifikant minskade koncentrationer av kalcium, magnesium och sulfat i drygt hälften av ytorna. Skillnaden var större vid helträdsuttag i granbestånd än i tallbestånd vilket sannolikt beror på ett större biomassauttag, något som även de statiska modellberäkningarna tyder på. Resultaten från den dynamiska (MAGIC) modelleringen var dock inte lika entydig
Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety
No full textIntervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed
För Jönköpings läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007
No full textPå uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet i Jönköpings län är generellt mindre än i Skåne och Halland men avsevärt större än i länen norr och öster om Jönköpings län. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan 1989/90 då mätningarna startade, och att pH-värdet i nederbörd och krondropp har ökat. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna 2,0 kg per hektar och år (exklusive havssaltsbidraget). Detta är betydligt mindre än föregående år trots att nederbördsmängderna varit betydligt högre, vilket innebär att halterna i nederbörden varit lägre. Ned-fallet av kväve via krondropp uppgick till i genomsnitt 2,5 kg per hektar och år, vilket även det är avsevärt mindre än under föregående år. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom kraftigt förhöjda klorid- och natriumhalter vid samtliga lokaler. Markvattnets pH-värde som medianvärde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik som har ett högre medianvärde på 5,0. De flesta lokalerna förutom Värnvik har haft låga halter av baskatjoner samt relativt höga halter av oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, som medianvärde för alla mätningar är negativa för alla lokaler, men ligger mycket nära 0 för Värnvik. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak vid Fagerhult var under året låga, något som observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Om man ser till befintliga målvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över befintliga målvärden. Tidigare mätningar visar att det långsiktiga målvärdet för marknära ozon överskreds vid Fagerhult. Modellberäkningarna för Jönköpings län visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på en avsevärd andel av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt beräkningar baserade på beslutade utsläppsbegränsningar i Europa (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande i framtiden. Dock visar mätningarna fortfarande på sura förhållanden, vilket gör att fortsatta mätningar blir intressanta för att följa upp den framtida utvecklingen. Andelen försurade sjöar i Jönköpings län var enligt beräkningarna relativt låg, under gränsen i delmålet. Kväve-ackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är som störst. Jönköpings län ligger mitt i den skarpa gradienten i sydväst och kväveackumuleringen varierar mellan 4 kg per hektar och år i nordost och 9 kg i sydväst. Endast i Skåne och Halland ackumuleras mer än i sydvästra Jönköpings län. I dessa mest kvävebelastade områden är risken för förhöjd kväveutlakning som störst. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Jönköpings län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppetPå uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet i Jönköpings län är generellt mindre än i Skåne och Halland men avsevärt större än i länen norr och öster om Jönköpings län. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan 1989/90 då mätningarna startade, och att pH-värdet i nederbörd och krondropp har ökat. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna 2,0 kg per hektar och år (exklusive havssaltsbidraget). Detta är betydligt mindre än föregående år trots att nederbördsmängderna varit betydligt högre, vilket innebär att halterna i nederbörden varit lägre. Ned-fallet av kväve via krondropp uppgick till i genomsnitt 2,5 kg per hektar och år, vilket även det är avsevärt mindre än under föregående år. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom kraftigt förhöjda klorid- och natriumhalter vid samtliga lokaler. Markvattnets pH-värde som medianvärde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik som har ett högre medianvärde på 5,0. De flesta lokalerna förutom Värnvik har haft låga halter av baskatjoner samt relativt höga halter av oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, som medianvärde för alla mätningar är negativa för alla lokaler, men ligger mycket nära 0 för Värnvik. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak vid Fagerhult var under året låga, något som observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Om man ser till befintliga målvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över befintliga målvärden. Tidigare mätningar visar att det långsiktiga målvärdet för marknära ozon överskreds vid Fagerhult. Modellberäkningarna för Jönköpings län visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på en avsevärd andel av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt beräkningar baserade på beslutade utsläppsbegränsningar i Europa (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande i framtiden. Dock visar mätningarna fortfarande på sura förhållanden, vilket gör att fortsatta mätningar blir intressanta för att följa upp den framtida utvecklingen. Andelen försurade sjöar i Jönköpings län var enligt beräkningarna relativt låg, under gränsen i delmålet. Kväve-ackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är som störst. Jönköpings län ligger mitt i den skarpa gradienten i sydväst och kväveackumuleringen varierar mellan 4 kg per hektar och år i nordost och 9 kg i sydväst. Endast i Skåne och Halland ackumuleras mer än i sydvästra Jönköpings län. I dessa mest kvävebelastade områden är risken för förhöjd kväveutlakning som störst. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Jönköpings län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppe
Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt - Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring
No full textI denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar
Samband mellan kväveoxider och ozon i tätorter. Haltmätningar med diffusionsprovtagare
No full textTrafikens NO-emission ger primärt ingen negativ inverkan på människors hälsa i gaturummet. Det är först när den oxiderats till NO2 som den kan ha en negativ hälsopåverkan. Oxidationen tar några minuter och då har kväveoxiden hunnit spädas ut. Eftersom oxidationen huvudsakligen sker med hjälp av ozon så får man en lika stor minskning av ozonhalten som man får en ökning av NO2 -halten. Nettoeffekten på hälsan beror då på vilken av de två gaserna NO2 och O3 som är hälsofarligast. En liten del av trafikens kväveoxidemission sker direkt i form av NO2. Den tar inte bort någon ozon och emitteras nära människor i gaturummet. På längre avstånd från källorna (utanför tätorten) bidrar kväveoxiderna både till ozonbildning, eutrofiering och försurning. Under de senaste åren har NO2-halterna inte sjunkit med tiden trots att bilparken förnyats och emissionen av NOx därmed minskat. Gamla mätningar gjorda med passiva provtagare har här utvärderats igen för att se hur halterna påverkas av emissionens NO2-andel samt provtagarnas placering. Halterna av kvävedioxid och ozon har mätts med hjälp av diffusionsprovtagare i och utanför några svenska tätorter tillhörande Urbanmätnätet (ett samarbete mellan landets kommuner och IVL sedan 1986). NO2-halterna är högst på senvintern/våren och O3-halterna är högst på våren både i tätorterna och på bakgrundsstationerna. Medelozonhalten är inte så mycket lägre i tätorten än vid bakgrundsstationen beroende på att reaktionen med NO inte är momentan, samt att markinversioner, vilka minskar ozonhalten, är vanligare på bakgrundsstationerna än i tätorterna. I Stockholm och andra större städer minskar inte NO2-halten i takt med att bilparken förnyats. Detta beror sannolikt till stor del på att trafikarbetet ökat samt att ozonhalterna ökat inne i städerna så att en större del av utsläppt NO oxideras till NO2 samt att NO2-andelen i utsläppen kan ha ökat.Trafikens NO-emission ger primärt ingen negativ inverkan på människors hälsa i gaturummet. Det är först när den oxiderats till NO2 som den kan ha en negativ hälsopåverkan. Oxidationen tar några minuter och då har kväveoxiden hunnit spädas ut. Eftersom oxidationen huvudsakligen sker med hjälp av ozon så får man en lika stor minskning av ozonhalten som man får en ökning av NO2 -halten. Nettoeffekten på hälsan beror då på vilken av de två gaserna NO2 och O3 som är hälsofarligast. En liten del av trafikens kväveoxidemission sker direkt i form av NO2. Den tar inte bort någon ozon och emitteras nära människor i gaturummet. På längre avstånd från källorna (utanför tätorten) bidrar kväveoxiderna både till ozonbildning, eutrofiering och försurning. Under de senaste åren har NO2-halterna inte sjunkit med tiden trots att bilparken förnyats och emissionen av NOx därmed minskat. Gamla mätningar gjorda med passiva provtagare har här utvärderats igen för att se hur halterna påverkas av emissionens NO2-andel samt provtagarnas placering. Halterna av kvävedioxid och ozon har mätts med hjälp av diffusionsprovtagare i och utanför några svenska tätorter tillhörande Urbanmätnätet (ett samarbete mellan landets kommuner och IVL sedan 1986). NO2-halterna är högst på senvintern/våren och O3-halterna är högst på våren både i tätorterna och på bakgrundsstationerna. Medelozonhalten är inte så mycket lägre i tätorten än vid bakgrundsstationen beroende på att reaktionen med NO inte är momentan, samt att markinversioner, vilka minskar ozonhalten, är vanligare på bakgrundsstationerna än i tätorterna. I Stockholm och andra större städer minskar inte NO2-halten i takt med att bilparken förnyats. Detta beror sannolikt till stor del på att trafikarbetet ökat samt att ozonhalterna ökat inne i städerna så att en större del av utsläppt NO oxideras till NO2 samt att NO2-andelen i utsläppen kan ha ökat
Results from the Swedish National Screening Programme 2007. Subreport 1: Amines
No full textAmines are important chemicals that are being used in a vast number of chemical processes. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of a selected number of amines has been performed. The overall objective of the screening was to determine the concentrations of amines in a variety of media in the Swedish environment.Amines are important chemicals that are being used in a vast number of chemical processes. As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, a screening study of a selected number of amines has been performed. The overall objective of the screening was to determine the concentrations of amines in a variety of media in the Swedish environment
För Södermanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet numera på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan mätningarna startade. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var svaveldepositionen till skogsytorna mellan 1 och 2,1 kg/ha. Detta är betydligt mindre än föregående år. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Kvävedepositionen i Knutsta var 1,6 kg/ha och i Edeby 2,9 kg/ha, vilket även det är avsevärt mindre än under föregående år. Nedfallet av svavel var något högre till skogsytan än till öppet fält, vilket kan bero på större torrdeposition. Kvävedepositionen via krondropp var däremot lägre än depositionen på öppet fält, vilket indikerar att kväve tagits upp i trädkronorna. Stormarna i januari syns i nedfallsmätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter, vilket är speciellt tydligt i Knutsta. Markvattnets pH-värde som medianvärde är mellan 5,6 och 5,9. Både markvattnet i Edeby och Knutsta har relativt höga halter av baskatjoner samt relativt låga halter av oorganiskt aluminium. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är hög vilket är bra ur försurningssynpunkt. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, är positivt vid de båda lokalerna (medianvärdet för hela tidsserien). Det indikerar mindre sura förhållanden. Markvattnets innehåll av nitratkväve har oftast varit mycket lågt, vilket är normalt i brukad skog. Modellberäkningarna för Södermanlands län visar på ett litet kvarstående försurningsproblem. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på 15 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, vilket minskar till 5 % i framtiden om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna relativt låg, upp till 9 % i dagsläget. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst, Skåne och Halland är de län där det ackumuleras mest med upp till 10 kg kväve per hektar och år. Det är i dessa delar som risken för förhöjd kväveutlakning är som störst. I Södermanland varierar kväveackumuleringen mellan 3 och 5 kg per hektar och år, och risken för förhöjd kväveutlakning bedöms som relativt liten under nuvarande förhållanden. Kvävebelastningen är dock tillräckligt hög för att det ska finnas en risk för påverkan på markvegetationens sammansättning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Södermanlands län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan.Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppetPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet numera på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan mätningarna startade. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var svaveldepositionen till skogsytorna mellan 1 och 2,1 kg/ha. Detta är betydligt mindre än föregående år. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Kvävedepositionen i Knutsta var 1,6 kg/ha och i Edeby 2,9 kg/ha, vilket även det är avsevärt mindre än under föregående år. Nedfallet av svavel var något högre till skogsytan än till öppet fält, vilket kan bero på större torrdeposition. Kvävedepositionen via krondropp var däremot lägre än depositionen på öppet fält, vilket indikerar att kväve tagits upp i trädkronorna. Stormarna i januari syns i nedfallsmätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter, vilket är speciellt tydligt i Knutsta. Markvattnets pH-värde som medianvärde är mellan 5,6 och 5,9. Både markvattnet i Edeby och Knutsta har relativt höga halter av baskatjoner samt relativt låga halter av oorganiskt aluminium. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är hög vilket är bra ur försurningssynpunkt. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, är positivt vid de båda lokalerna (medianvärdet för hela tidsserien). Det indikerar mindre sura förhållanden. Markvattnets innehåll av nitratkväve har oftast varit mycket lågt, vilket är normalt i brukad skog. Modellberäkningarna för Södermanlands län visar på ett litet kvarstående försurningsproblem. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på 15 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, vilket minskar till 5 % i framtiden om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna relativt låg, upp till 9 % i dagsläget. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst, Skåne och Halland är de län där det ackumuleras mest med upp till 10 kg kväve per hektar och år. Det är i dessa delar som risken för förhöjd kväveutlakning är som störst. I Södermanland varierar kväveackumuleringen mellan 3 och 5 kg per hektar och år, och risken för förhöjd kväveutlakning bedöms som relativt liten under nuvarande förhållanden. Kvävebelastningen är dock tillräckligt hög för att det ska finnas en risk för påverkan på markvegetationens sammansättning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Södermanlands län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan.Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppe
Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser
No full textI denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter