IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Plastic value chains - Case: WEEE (Waste Electric and electronic equipment) in the Nordic region
No full textThis report is only available in Swedish
Hållbarhetscertifiering av befintliga områden
No full textThe report presents an investigation of whether it is possible to use certification systems in renovation of existing city districts. The study was a part of the larger project Sustainability Certification of Neighborhoods (HCS) with funding from the Delegation for Sustainable Cities. The basis has been to gather the views of professionals, researchers and students working with remodeling processes in various municipalities in Sweden. There is a great interest for a systematic approach that takes into account, social, economic and environmental aspects. There are established methods today but usually a holistic approach for sustainability is missing. Knowledge about the remodeling process and sustainability issues may also vary between different municipalities according to size, resources and expertise. The million program housing areas with large potential for improvement but limited financial resources are particularly challenging. A certification system could be a way to create a framework with a common vision and ambition for all parties involved. General requirements for Swedish conditions have been developed for certification systems for city districts, consisting of four core values: tomake a difference, to be useful, to be credible and to be adaptable . BREEAM Communities 2012 has been reviewed according to these general requirements and from the view of professionals working with remodeling of existing city districts. The system today is developed for new construction and therefore needs a thorough adaptation to conditions in existing city districts. The system was found to be relevant and many of the aspects that are currently in the system are important. However, the logical structure must be reviewed and modified to fit the rebuilding process. The category Governance was found to require most changes due to the variety of actors with different decision-making phases and the fact that the basis is existing buildings and infrastructure. A Swedish system should also be less detail-regulated to safeguard a system perspective especially in terms of water, energy and waste. The socio-economic aspects are deemed to be more important for certain areas and it is therefore requested that different sustainability aspects may need to be given different weight depending on opportunities and challenges in a specific city district. To document the benefits of a certification process is very important. Therefore a follow-up mechanism should be included that measures the status before and after the renovation of the city district and thus provide a basis for evaluating the benefit. A first set of indicators have been identified for the various categories of BREEAM Communities. These need to be developed further with clear references to research and practice in order to gain credibility for a system. Due to the large number of actors that may need to be involved in the remodeling area it can be difficult to create common organization and economic resources for the certification process. Three different approaches for financing were discussed; the establishment of a fund in which all actors contribute, divide the area into smaller sub-phases with less number of players and faster implementation, or assume a financial investigation that shows who gets the greatest benefit from the certification so that they can account for most of the certification and investigation costs. This report is only available in Swedish
Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark
No full textI denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek
go: NEUTRAL - Förstudie
No full textInom byggbranschen har utvecklingen av energibesparande åtgärder och byggnation med material och komponenter som leder till lägre energianvändning, klimatpåverkan och resursbesparing påskyndats genom att medvetenheten om klimatfrågans betydelse och den byggda miljöns bidrag till de totala utsläppen har ökat. Exploateringsprojekt är begränsad i budget, bygger på samverkan mellan många aktörer och genomförs under stor tidspress. I dessa projekt används ofta beprövad och etablerade tekniska lösningar, vilket medför att utrymmet för innovationer begränsas och därmed att projektets potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling inte utnyttjas fullt ut. För att få till en samverkan mellan olika aktörer i ett tidigit skede, och därmed öka möjlighetena att utveckla energi- och klimateffektiva samt hållbara lösningar, initierade Skanska detta projekt som gavs nament go: NETURAL. Övriga medverkande aktörer i projektet är ÅF, Siemens, Business Region Göteborg och IVL Svenska Miljöinstitutet
Slamavvattning i kommunala reningsverk
No full textSlamhanteringen på kommunala reningsverk står inför förändringar. Tekniska möjligheter att minska till exempel tungmetaller i avloppsslam har nått en gräns där ytterligare steg inte är rimliga. Även i uppströmsarbeten har problem att minska föroreningsnivåer för att klara framtida utsläppskrav för slam uppdagats. Eftersom krav på återvinning av näringsämnen samtidigt blir allt tydligare och intresset för att utnyttja slam som en energiresurs blir allt större, kommer olika andra slambehandlingsmetoder spela en allt viktigare roll i framtiden. De flesta av alternativen för slamhantering kräver ett behandlingssteg där vattenhalten i slammet minskas för att möjliggöra en vidarebehandling av slammet. Detta kan göras med olika metoder såsom gravimetrisk, mekanisk och termisk avvattning vilka presenteras i denna rapport. Möjligheter och potential, men även nackdelar med de olika teknikerna diskuteras. Eftersom vissa slamhanteringsmetoder som till exempel slamförbränning redan nu kan antas spela en viktig roll i framtidens slamhantering, så kommer även slamtorkningen få en viktig roll som ett nödvändigt försteg. Tyskland, som är EUs största slamaktör, samt andra länder, tas upp som ett exempel på hur slamhantering ser ut idag och hur utvecklingen kommer att ske i framtiden. Det är dock viktigt att nämna att Tyskland och andra länder har en egen utvecklad tradition vad gäller slamhanteringen och att den infrastruktur som finns därmed är utgångspunkten för deras vidareutveckling. Sverige har andra förutsättningar och därmed också möjligheter att utveckla egna strategier (Baresel m fl., 2014). Rapportens författare bedömer att det finns en del tekniker för slamavvattning som har en större potential än andra och som samtidigt är kompaktare och kräver mindre resurser för drift. Till dessa kan främst torkningstekniker räknas. Dessutom finns tekniker som än så länge mest finns på ritbordet och som därför är svåra att bedöma med avseende på kostnader och potential. Dessa borde testas i pilotskala för vidareutveckling
Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige
No full textInget län i norra Sverige bedömer i dagsläget att miljökvalitetsmålet ” Bara Naturlig Försurning ” är möjligt att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. När det gäller miljökvalitetsmålet ” Ingen övergödning ” är det endast Norrbottens län som bedömer att det är möjligt att nå målet till 2020. Nästan alla län i norra Sverige har fortfarande problem med försurningen. I många av länen pågår fortsatt kalkning av sjöar. Det finns även områden där sjöar och vattendrag återhämtat sig från försurningen och antalet vatten som kalkas minskar. Svavelnedfallet är lägst i Norrlands inland medan Norrlands kustland generellt har varit mest utsatt för svavelnedfall. Ytorna på hög höjd har på grund av sitt utsatta läge ett relativt högt svavelnedfall trots att de ligger långt från kusten. I norra Sverige varierade svavelnedfallet under 2012/13 mellan 0,3 och 1,6 kg S/ha. Svavelnedfallet har minskat vid flertalet mätplatser i norra Sverige. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande svavelhalter i markvattnet vid de flesta krondroppsytorna i norra Sverige. Ett fåtal mätplatser visar på en återhämtning från försurningen i markvattnet. Vid någon plats visade mätningarna på en försämring ur försurningssynpunkt. Flertalet mätplatser visade dock inte på någon förändring alls. Försurningsstatusen i markvattnet är dock generellt bra i norra Sverige. Generellt finns det i norra Sverige begränsade problem med övergödningen, oftast är de problem som finns relativt lokala. Det mesta av kväveläckage från norra Sveriges skogar är att betrakta som naturligt läckage. Det är dock viktigt att kväveutlakningen från skogsmark inte ökar till följd av mänsklig aktivitet. Under 2012/13 var kvävenedfallet i norra Sverige mellan 1-3 kg oorganiskt N/ha med de lägsta halterna längst i norr. Detta innebär att den kritiska belastningsgränsen för kväve i dagsläget inte överskrids i norra Sverige. Tidigare har dock den kritiska belastningsgränsen överskridits, främst i Norrlands kustland, vilket troligen redan medfört vissa förändringar av markvegetationen. Tillväxten i skogar i norra Sverige anses generellt vara kvävebegränsad, och skogsekosystemen har en mycket stor förmåga att lagra upp kväve. Endast vid ett fåtal mätplatser i norra Sverige kan man se något förhöjda nitrat- och ammoniumhalter i markvattnet. Kväveutlakningen är dock låg vilket gör att markvattenmätningarna indikerar att kvävetillgången i dagsläget inte överskrider behovet i skogsekosystemet i norra Sverige
Screening of microplastic particles in and down-stream a wastewater treatment plant
No full textInom ramen för Naturvårdsverkets screeningprogram 2014 har i detta projekt avloppsreningsverkens betydelse som introduktionsväg för mikroplastpartiklar till havet utvärderats. Provtagning gjordes på Långeviksverket i Lysekil, ett relativt litet avloppsreningsverk med en belastning på 12 000 person ekvivalenter (pe), och med en avloppstub som mynnar i havet. Analyser av mikroplastpartiklar ?300 ?m utfördes dels i själva reningsverket (inkommande och utgående vatten samt i slam), dels i recipientvattnet. Bakgrundshalter av mikroplaster analyserades i havsvatten på en lokal som bedömdes vara opåverkad av Långeviksverkets utsläpp. Alla provtagningar gjordes under loppet av en och samma dag. Det är inte heller självklart att exakt definiera storleken på de uppsamlade partiklarna. t.ex. kan en plastfiber med en diameter mindre än 300 ?m antingen fastna på filtret eller åka igenom det. Trots detta har vi valt att kalla det uppsamlade materialet för mikroplastpartiklar ?300 ?m , även om det egentligen hade varit mer korrekt att definiera det som de mikroplastpartiklar som fångats med ett 300 ?m-filter . I inkommande vatten uppmättes en genomsnittlig koncentration på ~15 000 mikroplastpartiklar ?300 ?m per m3. vilket innebar inflöde av ~3 200 000 mikroplastpartiklar per timme. Över 99 procent av partiklarna avskiljdes till reningsverksslammet och mängden som lämnade verket med utgående vatten var ~1 770 mikroplastpartiklar per timme. Formen på de analyserade partiklarna påverkade i vilken utsträckning de avskiljdes i reningsverket och plastfibrer var en grupp som i högre grad än partiklar av andra former återfanns i slamfasen. Koncentrationen av mikroplastpartiklar i recipienten var förhöjd i plymen utanför avloppstubens mynning jämfört med ett referensområde som inte var direkt påverkat av utsläppsvattnet; 1.1 - 1.8 plastpartiklar m-3 i plymen jämfört med 0.45 m-3 i referensområdet. Högre partikelkoncentrationer uppmättes närmast tubens mynning jämfört med 200 m nedströms. I recipienten detekterades inga andra typer av plastpartiklar än plastfibrer. Undersökningen visar att volymen av mikroplastpartiklar som tillförs havet via utgående vatten från avloppsreningsverk kan vara substantiell. Eftersom det fortfarande har gjorts mycket få kvantitativa studier av källor/tillförselvägar till marint mikroskräp är det dock svårt att bedöma avloppsreningsverkens relativa betydelse. This report is only available in English
Tekniska studiebesök
No full textThe study includes statistical summary of the visits of foreign delegations that visited the Swedish visitor facilities for environmental technology in 2014. The data used was collected by the regional nodes in ASSET. In total, the 80 facilities in the survey, from January to November 2014 received a total of 9.800 visitors, which is roughly on par with last years’. Change in number of visits occurred at the plant level, but then has to do with change of local conditions. The absolute majority of the visits came to the three metropolitan areas and consist of visitors from neighbouring countries such as Denmark and France, or from the BRIC countries. The focus of the visit was usually "sustainable cities", but it is unclear if this is demand or supply driven. The documents from visits recipients also show this year that the follow-up of visits are sketchy, probably because it is not in the main recipient task. The follow-up should rest with those who have interest and mandate for it. If it is to happen, information about the visits must be shared between facilities, business facilitators and companies. This report is only available in Swedish
Syrepumpar
No full textHow we can use nature to restore marine environments before it is too late. Short version of the WEBAP project’s final report (December 2013
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige
No full textScientists from Swedish Environmental Research Institute (IVL), Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), University of Gothenburg and Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) have made an updated economic evaluation of the negative consequences of groundlevel ozone on forest- and agricultural production in Sweden. The analysis was made based on three different ozone scenarios: 1. Current ozone concentrations (2006-2012). 2. A scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives, 10 000 ?g/m 3 hours AOT40 April-September, is not exceeded anywhere in Sweden 3. A pre-industrial scenario where AOT40 April-September was zero all over Sweden. The economic evaluation was made for the ozone impacts on forest and agricultural production, where scenarios 1 and 2 above were compared to the pre-industrial ozone scenario. Based on new scientific knowledge since the previous report (Karlsson et al., 2006), a revised value for the negative impacts of ozone on the growth rates of Norway spruce and Scots pine was suggested, from -2 % to -5 % per 20000 ?g/m 3 hours AOT40 Apr-Sept. AOT40 Apr-Sept 20000 ?g/m3 hours is a common value for vegetation ozone exposure in southern Sweden. For deciduous trees, the previously used value of for ozone growth was suggested to remain at -8 % per 20000 ?g/m3 hours AOT40 Apr-Sept. The dose-response relationships for wheat used within the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (LRTAP) have to some extent been updated since 2006. These updated relationships were used is this new study. However, the differences as compared to previous versions are small. The current ozone concentrations 2006-2012 were estimated to reduce the forest growth in Sweden as a summed value across all regions and tree species by 2.9 Mm 3 yr-1, corresponding to a growth reduction of -3.2 %. Across different regions and tree species, these values ranged -1.6 - -4.9 %. In the scenario where the target value used within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded, the mean growth corresponded to a growth reduction of -1.2 %, ranging -0.6 – 2.1 %. Taken together the estimated economic value of forest growth reductions and agricultural crop yield losses due to current ozone concentrations in Sweden 2006-2012 were estimated to 913 MSEK/yr . The corresponding value for the scenario where the target value for ozone within the Swedish Environmental Objectives was not exceeded was 367 MSEK/yr. The estimates were made by comparison with the pre-industrial ozone levels, where the ozone concentrations never exceeded 80 ?g/m3 (40 ppb). This report is only available in Swedish