IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Analys av faktorer som påverkar den svenska pelletsmarknaden
Syftet med denna studie är att studera vilka faktorer som påverkar efterfrågan på fasta biobränslen från Sverige med fokus på pellets samt i vilken utsträckning. Målet är att identifiera och beskriva de omvärldsfaktorer som i störst utsträckning påverkar efterfrågan på fasta svenska pellets och hur dessa faktorer samspelar med varandra. Analysen grundas på en aktörsbaserad sensitivitetsmodell där marknaden beskrivs och studeras tillsammans med en extern expertgrupp. Enligt denna studie verkar efterfrågan på pellets både från storskaliga och småskaliga kunder påverkas av flera av de andra studerade faktorerna. De fem faktorer som totalt sett bedöms påverka efterfrågan på svensk pellets mest är råvarupriset, pelletskvaliteten, temperaturvariationen jämfört med normalår, prisskillnaden mellan pellets och alternativen pga styrmedel med förutbestämd nivå samt tillgänglighet av nya råvaror. Utav dessa påverkar de fyra första efterfrågan på pellets från småskaliga kunder och de tre sista pelletsefterfrågan från storskaliga kunder
Impacts of ozone on the carbon sequestration in Swedish forests
Carbon sequestration by terrestrial vegetation is important for the budget of greenhouse gas (GHG) fluxes to and from the atmosphere, globally as well as for Sweden. The carbon sequestrations to Swedish forest ecosystems corresponded to approximately 38 M ton CO2-e (CO2 equivalents) while Sweden´s net emissions of GHG from all other sectors the same year 2011 corresponded to approximately 61 M ton CO2-e. Most of the increase in the Swedish forest carbon stocks was in the living biomass. The high rates of carbon sequestration to Swedish forests depend on the fact the forests annual growth rates have been substantially exceeding annual harvest rates. Any factor that tends to reduce growth rates also potentially will reduce forest carbon sequestration rates. Ozone has the potential to negatively affect tree biomass increment growth. The aim of this study was to estimate to what extent the occurrence of elevated ground level ozone concentrations will negatively affect the growth and carbon sequestration of Swedish forests. This was achieved by the following procedure: • An assessment was made of which physiological processes influencing forest growth that could be particularly vulnerable to negative ozone impacts • Ozone dose – response relationships were established for these vulnerable processes • The occurrence of different ozone levels in each county of Sweden was mapped for a relevant time period • The net primary production (NPP) for the Swedish forests was modelled with the 3-PG model for forest stand representative for six different geographical zones across Sweden, with or without the assumed negative ozone impacts derived for the dose – response relationships IVL-report C 60 Impacts of ozone on the carbon sequestration in Swedish forests • The modelled NPP for the forests in the different zones, with and without ozone, was used to estimate the ozone impacts on the carbon sequestration for the forest living biomass carbon stocks.This report shows that model simulations, based on empirical information about negative impacts of ozone on photosynthesis and leaf senescence on young trees under experimental conditions, show that forest growth ( NPP) is reduced by 4-16 percent and 1-4 percent for conifers and deciduous trees respectively under current, ambient ozone levels across Sweden, as compared to pre-industrial, low ozone levels
Results from the Swedish National Screening Programme - Antibacterial substances
This report is only available in English
Towards a Nordic textile strategy - Collection, sorting, reuse and recycling of textiles
Denna rapport sammanfattar arbetet från projektets första år och dess tre delrapporter som tillsammans ger ett underlag för 2014 års arbete. Rapport för del 2 kommer att publiceras när projektet är klart i december 2014. 2013 års rapporter är: En internationell marknadsöversikt. Insamlings och sorteringssystem. Teknologiöversikt över sortering och återvinning av textil. Rapporternas resultat är en del av de nordiska statsministrarnas grön tillväxt initiativ, Norden – ledande i grön tillväxt. Läs mer i nättidningen Grön tillväxt i Norden Way of www.nordicway.org eller www.norden.org/greengrowt
EPR systems and new business models - Reuse and recycling of textiles in the Nordic region
This report is only available in English
Byggproduktionens miljöpåverkan i förhållande till driften - Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning av ett nyproducerat flerbostadshus i beting med lågenergiprofil
This report is only available in Swedish
Resursindex för energi
Effektivare energianvändning är idag ett viktigt politiskt mål. Till 2050 ska energianvändningen minske med minst 50 procent och nyproducerade byggnader ska inom 10 år vara utformade som "nästan nollenergihus". Men vad är egentligen energieffektivt= Är det enbart de köpta kilowattimmarna hos kunden som ska räknas eller ska hänsyn tas även tas till energiåtgången fram till kunden, från "vaga till grav", fossil energi eller förnybar, energipriset, klimatpåverkan etc
Uppskattning av spridning av hästallergen i luft exempel från Solvalla
Det är idag känt att hästverksamheter alstrar s.k. hästallergen (som sitter partikulärt bundet på mjäll, hud- och hårflagor från hästar), vilket i sin tur ökar risken för allergenspridning och därmed risken för en negativ påverkan på människors hälsa. I såväl Sverige som i övriga Europa finns konflikter mellan hästnäringen och boende i närheten av hästanläggningar till följd av den ökande andelen hästar som lokaliseras allt närmare tättbebyggda områden. Det finns därför en stor efterfrågan på metodik för att på ett realistiskt sätt erhålla relevanta emissioner för bedömning av och rekommendationer för hur miljöbelastningen i olika områden ska hanteras. Syftet med föreliggande studie var att vidareutveckla tidigare framtagna emissionsfaktorer för hästallergen avseende både direktemission från hästar i stall och travbana och från passiv damning från hagar och travbana utan hästar. Då både den passiva emissionen (uppvirvling) och depositionen är beroende av väderleken har lokala meteorologiska förhållanden inkluderats i beräkningarna i syfte att visa det lokala haltmönstret. För att kunna bestämma emissionsfaktorer, och därmed halter i luft, vid olika typer av aktiviteter genomfördes mätningar av hästallergen. För att studera om det förelåg någon kontinuerlig passiv belastning mättes också kring hagen utan hästar närvarande. Det finns idag inga gränsvärden för mängden pälsdjursallergen i luften och risk för utveckling av allergiska symtom. Undersökningar har dock visat att vid halter <0,1-2 U/m3 upplevde inte personer med hästallergi några besvär. Ovanstående resultat visar att haltnivåer upp till 8-12 U/m3 förekommer vid de närmast belägna husen norr om Solvalla, under 0,1 procent av årets timmar (8 timmar/år), vilket representerar tillfällen med mycket dålig omblandning av luften i kombination med höga utsläpp. Vid 1 procent av årets timmar (87 timmar/år) förekommer vid samma platser som ovan, haltnivåer på mellan 4-6 U/m3. Resultatet från percentilberäkningarna antas representera extremsituationer, det vill säga då tillfällen med de högsta emissionerna sammanfaller med de sämsta spridningsförutsättningarna. Högre haltnivåer men för ett mycket mindre område erhålls söder om Solvalla på baksidan läktarna innan de planerade husen. I den här genomförda studien var överenstämmelsen god mellan uppmätta och beräknade halter av hästallergen varför uppskattningen av de lokala emissionsfaktorerna för Solvalla även antas kunna användas för att beskriva framtida förhållanden
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Värmlands län under perioden från oktober 2012 till september 2013 och relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Andelen försurade sjöar (större än 1 ha och inkluderande försurade kalkade sjöar) beräknades år 2010 till 36 procent för Värmlands län, vilket kan jämföras med ett medelvärde för landet som helhet på 10 procent. Försurningen av mark och vatten beror av flera samverkande faktorer; nedfall av svavel, läckage av kväve från skogsmarken samt skogsbrukets försurande påverkan genom bortförsel av buffrande näringsämnen. Lufthalterna av SO2 i länet, liksom nedfallet av svavel till skogen, har minskat i takt med minskade utsläpp i Sverige och i Europa. Generellt pågår i länets granskogar en återhämtning från försurning i markvattnet. Vid vissa platser, särskilt på senare år, går utvecklingen dock åt fel håll, där vissa indikatorer för försurning försämras. I länets östra delar kan det finnas försurningsproblem även i tallskog. Vid Blåbärskullen i mellersta Värmland har kvävenedfallet med nederbörden minskat signifikant. Detta är en av få lokaler i Sverige som visar på en minskaning av kvävenedfallet. Det total kvävenedfallet till granskogen ligger runt 5-6 kg N/ ha/ år, vilket i viss utsträckning överskrider kritiskt belastningen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år. Dock uppträder relativt sällan förhöjda nitrathalter i markvattnet i växande skog inom länet. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten