IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
EcoWater report - Technology assessment and scenario analysis
No full textDeliverable 4.4 presents results of the work undertaken during the third phase of the Case Study Development progress and the third year of the EcoWater Project, for the four industrial Case Studies: Case Study 5: Textile Industries in Biella Region in Italy; Case Study 6: Cogeneration of thermal energy and electricity using water from the Rhine Channel in the Netherlands;? Case Study 7: Dairy industry in Denmark;? Case Study 8: Automotive Industry in Sweden. The Baseline Eco efficiency Assessment was presented in Deliverable 4.2 based on the Value Chain Mapping of the four Case Studies, presented in Deliverable 4.1.- Technologies for upgrading the value chains were presented in Deliverable 4.3. The task of calculating the environmental and economic performance indicators with the identified technologies proved to be more difficult and time consuming than expected for all four Case Studies and in particular for Case Study 6. This was due to the complexity of the processes in the production chain and the large amount of data required in order to build a representative model of each studied system. Thus, minor or major changes were made to the system boundaries of some of the systems, without, however, affecting their meso-level characteristics. The assessment of innovative technologies and scenarios showed that: The water use stages were the dominant contributors to both the total value added and the environmental impacts of the industrial water value chains studied; The technologies which result in an increased eco-efficiency in the water value chain are sector specific; Combinations of technologies (scenarios) provide more eco-efficient solutions than single technologies; Eco-innovative solutions were identified- with significant improvements in environmental performance and smaller improvements in economic performance; Economic performance was primarily improved for the industries - while suppliers of water and energy experienced losses; As a more general observation from the dialogue with the industries during the analysis we learned that industries understand “business cases and rate of return of investment”. However, there is need to be educated on the use of eco-efficiency and total value added in decision making. This report is only available in Swedish
Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader
No full textEnergieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet utgör en viktig del för att minska vår energianvändning. Byggnader uppförda före slutet av andra världskriget uppgår till runt 30 procent av det totala beståndet. I dessa byggnader finns det ofta en betydande potential att reducera energibehovet. Det är också bland dessa byggnader vi återfinner stora delar av vår kulturhistoria som är värd att bevara, vilket är viktigt att beakta vid ändring av en byggnad. I och med att miljöklassningssystemet Miljöbyggnad vuxit på marknaden och används flitigt vid ombyggnads- och renoveringsprojekt spelar det en viktig roll för bedömning av befintliga byggnader. Projektet har syftat till att utreda hur energi- och miljökrav bör hanteras med hänsyn tagen till kulturhistoriska bevarandevärden vid ändring av en befintlig byggnad. Huvudfokus i projektet har varit att utreda ifall indikatorerna i Miljöbyggnad behöver justeras för byggnader med kulturhistoriskt värde. I rapporten beskrivs en rekommenderad arbetsprocess för programskedet som fångar upp de kulturhistoriska värdena tillsammans med de tekniska frågorna. Resultat av utredningen visar att det finns ett behov att justera några av indikatorerna i Miljöbyggnad, för att på så sätt ta hänsyn till kulturhistoriska bevarandevärden. Ett fortsatt steg i arbetet med att anpassa kriterierna i Miljöbyggnad till kulturhistoriska byggnader bör vara att testa föreslagna kriterier på ett antal pilotbyggnader.Energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet utgör en viktig del för att minska vår energianvändning. Byggnader uppförda före slutet av andra världskriget uppgår till runt 30 procent av det totala beståndet. I dessa byggnader finns det ofta en betydande potential att reducera energibehovet. Det är också bland dessa byggnader vi återfinner stora delar av vår kulturhistoria som är värd att bevara, vilket är viktigt att beakta vid ändring av en byggnad. I och med att miljöklassningssystemet Miljöbyggnad vuxit på marknaden och används flitigt vid ombyggnads- och renoveringsprojekt spelar det en viktig roll för bedömning av befintliga byggnader. Projektet har syftat till att utreda hur energi- och miljökrav bör hanteras med hänsyn tagen till kulturhistoriska bevarandevärden vid ändring av en befintlig byggnad. Huvudfokus i projektet har varit att utreda ifall indikatorerna i Miljöbyggnad behöver justeras för byggnader med kulturhistoriskt värde. I rapporten beskrivs en rekommenderad arbetsprocess för programskedet som fångar upp de kulturhistoriska värdena tillsammans med de tekniska frågorna. Resultat av utredningen visar att det finns ett behov att justera några av indikatorerna i Miljöbyggnad, för att på så sätt ta hänsyn till kulturhistoriska bevarandevärden. Ett fortsatt steg i arbetet med att anpassa kriterierna i Miljöbyggnad till kulturhistoriska byggnader bör vara att testa föreslagna kriterier på ett antal pilotbyggnader. </BR This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Projektet har syftat till att utreda hur energi- och miljökrav bör hanteras med hänsyn tagen till kulturhistoriska bevarandevärden vid ändring av en befintlig byggnad. Huvudfokus har varit att utreda ifall indikatorerna i Miljöbyggnad behöver justeras för byggnader med kulturhistoriskt värde
God innemiljö på svenska fartyg
No full textMiljön ombord på fartyg är viktig för besättningens välbefinnande hälsa och arbetseffektivitet. Inomhusluftens kvalitet och termisk komfort är viktiga delar av innemiljön som inte har studerats så mycket på fartyg. Vid långa resor som varar veckor eller månader och kan passera flera klimatzoner finns inget sätt att byta miljö och ingen utväg från fartyget, och då blir god innemiljön extra viktig eftersom den utgör både arbetsmiljö och boendemiljö (innemiljö). Syftet med denna studie var att kartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodik för innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs. This report is only available in Swedish. You can find an English summary in the report.En studie vars syfte var att kartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodik för innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs
Gruvdialog 2014 - Förbättrad miljöprövningsprocess för svenska gruvor
No full textSverige är EU:s viktigaste gruvnation. EU-kommissionen presenterade 2008 sitt råvaruinitiativ (Raw Materials Initiative) och konstaterade att säkrad råvarutillgång är kritiskt för unionens fortsatta tillväxt och sysselsättning. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallverken, som utgör nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet (SGU 2011). SGU, i samråd med Naturvårdsverket och Vinnova, tog 2011 fram "En kraftfull svensk mineralstrategi – inriktning, innehåll, uppläggning av arbeten". Där skriver de att "gruvnäringen expanderar nu åter i Sverige till följd av de ökade priserna på många metaller. Företagen LKAB och Boliden genomför stora investeringar för att utöka kapaciteten i sin verksamhet. Ett 15-tal nya eller nygamla gruvor kommer att öppnas inom en tioårsperiod. Det innebär en potentiell fördubbling av antalet aktiva gruvor i Sverige." Konjunkturen har därefter vänt för gruv- och mineralindustrin. Det förändrar emellertid inte bilden av Sverige som gruvnation med tillhörande förväntningar på fortsatt långsiktig expansion för branschen. Gruvverksamhet innebär ofrånkomligen en miljöpåverkan. Den mest påtagliga påverkan sker i form av ingrepp i landskapsbilden, buller och damm samt utsläpp till vatten. Gruvbranschen är också en stor konsument av energi. De kanske viktigaste miljöaspekterna är dock kopplade till avfallshantering. För att minimera dessa störningar krävs adekvata försiktighetsmått och en ändamålsenlig miljöprövning
Pilotanläggning för ozonoxidation av läkemedelsrester i avloppsvatten
No full textFör att minska belastningen av läkemedelsrester från avloppsvatten på recipienten (främst Stångån) har Tekniska verken i Linköping, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört pilotskaletester med ozonering för att använda som underlag för dimensionering, implementering och drift av fullskaleanläggningen vid Linköpings största avloppsreningsverk, Nykvarnsverket. Systemet består av ett ozoneringssteg mellan biosedimentations- och efterdenitrifikationsprocessen. Förutom dimensionerings- och drifttekniska aspekter, undersöktes även eventuella störningar av ozonbehandlingen på efterföljande biologi samt biologins förmåga att reducera problemet med att ozonoxidation kan bilda ekotoxiska oxidationsbiprodukter. Slutmålet var att reducera halterna i utgående vatten av de mest prioriterade läkemedelssubstanserna till halter som inte leder till negativa effekter i recipienten, om den naturliga utspädningen av utgående halter räknas med. Pilottester med den tilltänkta processkonfigurationen vid Nykvarnsverket genomfördes under andra halvåret 2014. I undersökningen ingick kartläggning av både dygnsvariation och massflöde över hela anläggningen, dos-respons-undersökningar för ozondoseringen, belastningsstyrningsförsök och ekotoxikologiska studier. Från inledande mätningar skapades en prioritetslista för läkemedelssubstanser vid Nykvarnsverket som den extra ozoneringen skulle hjälpa till att reducera. Listan bygger på riskkvoten mellan koncentrationen i utgående vatten (medelvärde) och den lägsta koncentration av en substans där toxiska effekter på den akvatiska miljön inte påvisats enligt tillgänglig vetenskaplig litteratur, samt hänsynstagandet till olika säkerhets-faktorer och utspädning i recipienten (Stångån). En hög risk definierades som en riskkvot på 1 eller högre och vid intervallet 0,1–1 definierades risken som måttlig. Fem ämnen (oxazepam, metoprolol, östron, trimetoprim och etinylöstradiol) klassades som hög risk och sju ämnen klassades som måttlig risk efter inventeringen av nuvarande reningen utan ozonering. Vid försöket med en ozondos på 5 mg O3/L återstod endast en substans med hög risk (oxazepam, riskkvot 2) och två substanser med måttlig risk (metoprolol, riskkvot 0,5 och östron, riskkvot 0,13). Vid högre doser kan koncen-trationen av dessa substanser minskas ännu mer, men då ökar samtidigt den eventuella risken för ökad ekotoxicitet orsakad av oxidationsprodukter från ozoneringen. Ekotoxtester bestående av östrogen aktivitet, grön- och rödalg, Nitocra- och Ames-tester visade ingen negativ påverkan vid de testade ozondoserna (upp till 18,4 mg O3/L). Höga halter av den cancerogena föreningen bromat kunde inte heller detekteras vid rimliga ozondoser (<10 mg O3/L). Höga syrehalter in till denitrifikationen till följd av ozoneringen kunde snabbt reduceras i det biologiska steget utan att påverka denitrifikationen. Mängden bakterier i det behandlade vattnet minskades kraftigt redan vid relativt låga ozondoser (<8 mg O3/L). Genomförda aktivitetsmätningar på bärarmaterial i efterdenitrifikationsbassängen visade ingen negativ påverkan på biologin. Möjligtvis kunde en ökad tillgänglighet av organiskt material och tidigare organiskt bundet kväve detekteras. Kvävereningen under försöket har fungerat mycket bra förutom vid externa störningar kopplade till etanoldoseringen. Testerna visade också på möjligheten till en belastningsstyrning via en återkoppling från ozon-residualen i gasfasen- och absorptionsmätning (UVA). Baserat på dessa resultat kommer Tekniska verken nu arbeta med fullskaleimplementering av ozonrening vid Nykvarnsverket.To reduce the loads of pharmaceutical residues from wastewater to receiving waters (mainly Stångån), Tekniska verken in Linköping has in collaboration with IVL Swedish Environmental Research Institute conducted pilot scale tests with ozonation. The results are to be used as a basis for the design, implementation and operation of a full-scale facility at Linköping's largest sewage treatment plant (STP), Nykvarn. The set-up consists of an ozonation step in-between the bio-sedimentation and post-denitrification. In addition to the definition of process parameters, possible negative impacts of ozone treatment on subsequent biology were also examined as well as the effect of the biological process on reducing eventual problems with toxic oxidation products. The ultimate objective was to achieve a removal rate of the highest priority pharmaceuticals to levels in the effluent water that will not cause adverse effects in the recipient, also considering the natural dilution. Tests with a pilot plant of the intended process configuration at Nykvarn STP were carried out during the second half of 2014. The study included daily variation mapping, STP mass flows, dose-response studies for ozonation, load-control tests and eco-toxicological studies. From initial investigations of emissions, a priority list was created with substances that an additional ozonation step would help to remove. The list was based on the risk ratio between the concentration in the effluent water (average) and the lowest concentration of a substance at which toxic effects on the aquatic environment are not found, according to available scientific literature. In addition, various safety factors and the dilution in the receiving water (Stångån) were considered. A high risk was defined when the risk ratio was 1 or higher and in the range of 0.1-1, the risk was considered moderate. Five substances (oxazepam, metoprolol, estrone, trimethoprim, ethinyl-estradiol) were classified as high risk and seven substances were classified as moderate risk. The pilot tests indicated that at an ozone dose of 5 mg O3/L only one substance classified at high risk (oxazepam, risk ratio 2) and two compounds with moderate risk (metoprolol, risk ratio 0.5 and estrone, risk ratio 0.13), remained. At higher doses, the concentration of these substances can be reduced even further, however; also the risk of increased ecotoxicity caused by oxidation during ozonation might increase. Eco-toxicological tests consisting of estrogenic activity, green and red algae, nitocra- and Ames Tests showed no negative effect with the tested ozone doses (up to 18.4 mg O3/L). High levels of the carcinogenic compound bromate could not be detected at reasonable ozone doses (10 mg O3/L). High levels of oxygen in the inflow to the denitrification due to ozonation could be rapidly reduced in the biological step without affecting the denitrification. The number of bacteria in the treated water was reduced significantly even at relatively low ozone doses (<8 mg O3/L). Performed activity measurements in the biology following ozonation showed no negative effect. A slightly increased availability of organic matter and earlier organically bound nitrogen was observed. Nitrogen removal during the pilot tests has been very good except for periods of malfunctions in the dosing of carbon source. The tests also indicated the possibility of a load-control via a feedback from ozone-residual in the gaseous phase and absorption (UVA). Based on these results, the technology department has now initiated the planning of a full-scale implementation of the system at Nykvarn STP
Vilka luftföroreningar förekommer vid gaslödning av rör och i hur höga halter?
No full textVid hårdlödning med acetylengas bildas koloxid men även andra luftföroreningar. Mätningar har gjorts på tillfälliga arbetsplatser för att kartlägga halterna av de ämnen som bildas vid lödning av rör. Resultatet av mätningarna visar att inga uppmätta halter har överskridit gällande gränsvärden för kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, koppar, silver eller fosforpentoxid. Högst halter förekom i ett trångt och oventilerat utrymme. Om lödning måste göras i ett sådant utrymme är det viktigt att vidta åtgärder, så att den som löder inte utsätts för koloxidhalter över gällande korttidsvärde. Exempelvis bör lödning i oventilerat utrymme på 10 m3 inte göras under mer än 15 minuter. Förhöjda halter kan eventuellt också förekomma vid arbete under tak, om många fogar ska lödas och lödrök kan ligga kvar under taket och inte ventileras bort tillräckligt effektivt. I dessa situationer behöver åtgärder vidtas för att minska exponeringen för lödrök. En effektiv åtgärd är att använda pressfogning (eller klämfogning) för att sammanfoga rör istället för att löda samman fogarna. Med denna teknik krävs ingen upphettning och det bildas ingen lödrök. Dessa fogningsmetoder har blivit allt vanligare under senare år. Andra tänkbara åtgärder är att förbättra ventilationen och att organisera arbetet så att ingen behöver arbeta med lödning under stor del av arbetsdagen. Gasvarnare som varnar för höga halter koloxid kan användas. Användning av andningsskydd med partikelfilter (P3) är en annan tänkbar åtgärd, men för att andningsskydd ska skydda också mot koloxid krävs tryckluftsmatat andningsskydd.What air contaminants are generated from brazing with acetylene and in what concentrations? Carbon monoxide and other air contaminants are generated during brazing with acetylene gas. Measurements have been made at temporary workplaces aiming at evaluating what concentrations of air contaminants that may occur during brazing of pipes. None of the measurements showed concentrations exceeding the Swedish threshold limit values, neither the daily average level limit values nor the short term values (15 minutes) for carbon monoxide, nitrogen dioxide, sulphur dioxide, copper, silver and phosphor pentoxide. The highest concentrations were found in a small and poorly ventilated space. If brazing has to be done in such an environment it is important to undertake control measures to reduce the risk of exposures to carbon monoxide exceeding the short term values. As an example, brazing in an unventilated space of 10 m3 should be restricted to at the most 15 minutes. Increased concentrations may also occur during brazing of many joints in pipes under a ceiling, and if the room is poorly ventilated and brazing fumes accumulate under the ceiling and is not evacuated effectively enough. In these situations control measures are needed to reduce the exposure to brazing fumes. One effective measure is to use other methods for joining the pipes, e.g. joining the pipes mechanically, applying pressure or squeezing. These techniques do not require any heating and no brazing fume is generated. These joining techniques have grown more common lately. Another possible measure is to improve ventilation, e.g. through using portable fans in combination with organizing the work in such a way that no one has to work with brazing operations during the conditions described above for a large part of the working day. Gas detectors can be used to warn in case of high concentrations of carbon monoxide. Use of respiratory protection with particle filter is another option, but particle filters do not protect against carbon monoxide. To obtain sufficient protection towards exposure to carbon monoxide, supplied air respirator is needed This report is only available in Swedish
Pharmaceutical residues and other emerging substances in the effluent of sewage treatment plants
No full textPharmaceutical residues and other emerging substances pass through modern sewage treatment plants (STPs) and end up in the receiving waters and sludge. In several studies, recipient concentrations have been detected with expected effects on aquatic organisms. Chemicals released via STPs may also enter the aquatic food-web and cause effects in higher organisms such as fish-eating birds or mammals including humans. Studies have also shown that antibiotics in the environment may contribute to the increase of antibiotic resistant genes in bacteria, which is a serious threat to our possibility to cure life-threatening diseases on the global scale. Current STP treatment technologies are usually not fit to remove microbial stable chemical pollutants and the evaluation of the removal efficiency of the STP systems applied today, is not complete. The evaluation of the removal efficiency of the substances in the STP systems is usually based on chemical analysis of the presence of certain substances in influent and effluent waters. However, there are difficulties associated with this approach, e.g. since some substances are metabolized into potentially more harmful substances which are not captured in the analysis unless they are actively sought for. Furthermore, some substances are formed in the STPs, resulting in higher levels in effluents than in influents. In addition, effluent concentrations may sometimes be lower than the analytical detection limits, yet still higher than or close to established risk concentrations emphasizing the need for developments of the analytical methods.Många läkemedelsrester och andra prioriterade föroreningar passerar igenom avloppsreningsverk (ARV) och hamnar i recipienten och slam, ibland i nivåer som kan påverka vattenlevande organismer. Kemikalier som släpps ut via avloppsreningsverk kan också anrikas i den akvatiska näringskedjan och orsaka effekter i högre organismer såsom fiskätande fåglar eller däggdjur inklusive människor. Studier har också visat att antibiotika som hamnar i miljön kan bidra till uppkomsten av antibiotikaresistenta gener i bakterier, vilket är ett allvarligt hot mot vår möjlighet att bota livshotande sjukdomar på den globala skalan. Eftersom nuvarande behandlingstekniker har utvecklats främst för att avlägsna partikulärt material samt kväve och fosfor är de inte alltid anpassade för att rena bort mikrobiellt stabila kemiska föroreningar. Utvärderingen av effektiviteten av olika behandlingstekniker för avlägsnande av sådana ämnen baseras vanligtvis på analyser av förekomst av ett ämne i inkommande och utgående vatten. Det finns dock problem med detta tillvägagångssätt eftersom vissa ämnen metaboliseras till potentiellt mer skadliga substanser som inte automatiskt fångas i analysen. Dessutom kan vissa ämnen bildas i reningsverken, vilket kan resultera i högre nivåer i utgående än i inkommande vatten. Dessutom kan de utgående koncentrationerna ibland vara lägre än detektionsgränserna, men trots det ändå vara högre än eller nära etablerade riskkoncentrationer. This report is only available in English, but the popuar version B2226-P is written in Swedish
Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län
No full textEn kartläggning av nedfall av kväve och svavel i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norbottens län