IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Effekter av miljözonskrav för personbilar i Stockholms innerstad
No full textTransportstyrelsen har anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) för att undersöka effekter av utökade miljözonskrav i centrala Stockholm som även skulle omfatta personbilar. Utredningen analyserar hur användandet av miljözoner för personbilar kan utvecklas för att bättre bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft. Uppdraget har sin bakgrund i ett nu aktuellt regeringsuppdrag som handlar om att ge aktualiserat underlag och ta fram förslag om miljözoner för deras vidare arbete med tänkbara framtida styrmedel inom transportsektorn. Utredningen omfattar fem olika framtida scenarier som benämns S1, S3, S4, S5 och S6 under åren 2020, 2025 och 2030. Beräkningar av vägtrafikens emissioner har gjorts för emissioner för alla år och scenarier, dessutom har modellberäkningar gjorts dels över hela nuvarande miljözonen, dels i tre kritiska gaturum där hänsyn tagits till specifika lokala förutsättningar. För modellberäkningarna har enbart några få kombinationer av scenarier och år valts ut, eftersom många kombinationer ger samma eller nästan samma resultat. Scenarierna är följande: Scenario 1 (S1). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) Scenario 3 (S3). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) + lätta fordon måste ha Euro 5- motor eller bättre, för lätta dieselfordon krävs dessutom Euro 6. Scenario 4 (S4). Redan beslutade miljözonskrav (tunga fordon) + lätta fordon utan undantag måste ha Euro 6c- motor (med RDE-krav). Scenario 5 (S5). Scenario 1 + avgasfritt Gamla Stan Scenario 6 (S6). Scenario 1 + avgasfritt och dubbdäcksförbud i Gamla Stan This report is only available in Swedish.I denna rapport utreds fem olika scenarier för beräkningar av vägtrafikens emissioner i Srockolms innerstad för åren 2020, 2025 och 2030, för att visa på effekter av miljözonskrav för personbilar i Stockholms innerstad
Nordic energy technology perspectives 2016 executive summary
No full textThere is a clear technological and economical pathway for the Nordic region to push towards a near carbon-neutral energy system in 2050. Together, Nordic countries can send a strong signal to the global community that the ambitious aims of the Paris Climate Agreement are achievable. The Nordic Carbon-Neutral Scenario (CNS) central to this report sets out three macro-level strategic actions that will be key in achieving the climate targets of the Nordic countries in 2050. In the context of an overarching aim to achieve a near carbon-neutral energy system, governments, policy makers and private sector decision makers should: 1. Incentivise and plan for a Nordic electricity system that is significantly more distributed, interconnected and flexible than today’s. 2. Ramp up technology development to advance decarbonisation of longdistance transport and the industrial sector. 3. Tap into the positive momentum of cities to strengthen national decarbonisation and energy efficiency efforts in transport and buildings. Nordic Energy Technology Perspectives 2016 (NETP 2016) presents technology pathways towards a near-zero emission Nordic energy system, in direct response to the ambitious national climate targets for 2050 across the region. It is the result of a joint project involving the International Energy Agency (IEA), Nordic Energy Research and leading research institutions from all five Nordic countries. While the analytical framework (including technology assumptions and global fuel prices) is common to the IEA's Energy Technology Perspectives 2016, NETP 2016 presents in-depth Nordic scenarios tailored to inform the decisions of Nordic policy makers. The analysis is presented around the Nordic Carbon-Neutral Scenario (CNS), which results in an 85% reduction in emissions by 2050 (from 1990 levels). The Nordic 4°C Scenario (4DS) entails a 42% reduction and serves as the baseline.This is a executive summary provides o the report C201 - Nordic Energy Technology Perspectives 2016
Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin
No full textEnligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts kan mätningar av anställdas exponering för kvarts på en arbetsplats användas som underlag för riskbedömning på en annan arbetsplats. För att detta ska kunna göras, krävs att förhållandena är likvärdiga mellan den egna arbetsplatsen och den arbetsplats, där mätningar gjorts. Dessutom krävs dokumentation, somredovisar de likvärdiga förhållandena. De mätningar som används för riskbedömning kallas referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas.Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts kan mätningar av anställdas exponering för kvarts på en arbetsplats användas som underlag för riskbedömning på en annan arbetsplats. För att detta ska kunna göras, krävs att förhållandena är likvärdiga mellan den egna arbetsplatsen och den arbetsplats, där mätningar gjorts. Dessutom krävs dokumentation, somredovisar de likvärdiga förhållandena. De mätningar som används för riskbedömning kallas referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas. This report is only available in Swedish.I denna rapport har eeferensmätningar tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas, enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts
Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning
No full textArbetsmiljö vid städning är komplex och innefattar betydligt fler risker än den risk för belastningsskador som oftast uppmärksammas. Under perioden 2005-2009 drev IVL ett aktionsprogram om åtgärder mot belastningsskador inom städning. Webbplatsen Allt om städ utvecklades då av IVL i samarbete med Prevent och är en välbesökt och uppskattad webbplats om arbetsmiljö vid städning. Syftet med detta projekt, som finansieras av AFA Försäkring är att ny kunskap ska tillföras till den befintliga webbplatsen Allt om städ och på det sättet utgöra en stabil bas för arbetsmiljöarbete och god arbetsmiljö inom städsektorn. Projektets mål är att bygga upp kunskap om och utveckla metoder för hur man skapar en bra arbetsmiljö vid fönsterputsning, maskinstädning samt hemservice med inriktning på hemstädning. Målet är också att bygga upp kunskap om hur man förebygger arbetsmiljöproblem och arbetsskador som beror på fallolyckor samt hot, våld och sexuella trakasserier. I rapporten redovisas en analys av dessa risker, hur vanliga de är baserat på tillgänglig statistik, samt förslag på åtgärder som kan förebygga dem. Vi har lagt stor vikt vid att förstå vilka orsaker som ökar risken och bidrar till arbetsskador, genom att använda ett MTO-perspektiv (dvs. studerat samspelet människa, teknik, organisation) och att förstå kontexten, det vill säga i vilket sammanhang som åtgärderna ska användas, eftersom kontexten har stor betydelse för hur effektiva åtgärder blir och hur de fungerar i praktiken. Vi har analyserat arbetsskadestatistik och litteraturstudier, genomfört kvalitativa intervjuer med städpersonal, skyddsombud, arbetsledare, HR-personal, kunder och representanter för arbetsmarknadens parter samt besökt arbetsplatser för att få en förståelse för problem och möjliga lösningar. Projektet visar att fallolyckor är den vanligaste typen av allvarlig olycka bland städare. Det är därför viktigt att tydliggöra vikten av att arbeta förebyggande för att minska fallolyckorna. Chefer och anställda behöver t.ex. veta hur risken för fallolyckor kan minskas. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Syftet med detta projekt är att tillföra ny kunskap till den befintliga webbplatsen Allt om städ, som togs fram 2009, och på det sättet utgöra en stabil bas för arbetsmiljöarbete och god arbetsmiljö inom städsektorn
Integration Aspects of Biomass Gasification in Large Industrial or Regional Energy Systems – Consequences for Greenhouse Gas Emissions and Economic Performance
No full textBiomass gasification has been pointed out as a technology with significant potential to produce motor fuels with low greenhouse gas (GHG) emissions from a life cycle perspective. In addition, other chemicals can also be produced by this technology but so far biofuel and chemical production by this route is still under development and not commercially implemented. This thesis identifies and evaluates important parameters for future large-scale solid biomass gasification systems and their integration with existing industry and infrastructure to reduce the GHG emissions and to improve the economic performance of these systems compared to stand-alone configurations. Three development routes, each consisting of one gasification-based biofuel production system and a specific case study location with integration potential with a district heating system or nearby industry are analysed. The included biofuels are: SNG (synthetic natural gas), methanol and Fischer-Tropsch fuels. The considered integration options are; heat integration or integration of material streams, such as CO2 for storage, and co-utilisation of process equipment. The feedstock used in the systems is forest residues and different raw material supply chains and pretreatments were analysed. Future energy market scenarios that correspond to a wide range of possible future energy and fuel prices under different climate policy scenarios are used in the evaluation. For the investigated cases and energy market scenarios, heat integrating the gasification-based systems with industry show robust GHG emissions reductions and increases in profitability. On the other hand, the results of integration with district heating systems varies depending on the replaced heat production technology and energy market scenario. The results also show that connecting the biofuel production system to future infrastructure of CO2 storage significantly improves the GHG emission reduction potential and can also contribute to important cost-reductions in scenarios with strong climate policies. The analysis of raw material supply chains showed that the GHG emissions are lower for the systems with onsite biomass drying. Systems using pellets transported by ship and dried by other excess heat could result in just slightly increased emissions. Only some of the analysed SNG cases and one of the Fischer-Tropsch cases showed profitability for some of the investigated scenarios and economic assumptions.The objective of this thesis is to identify and evaluate important parameters for future largescale solid biomass gasification systems and their integration with existing industry and infrastructure to reduce the GHG emissions and to improve the economic performance of these systems compared to stand-alone configurations
EcoWater report - Review and Selection of eco-efficiency indicators to be used in the EcoWater Case Studies
No full textThis report presents an overview with insights from the literature survey and provides a list with different indicators. The literature overview focuses on the available academic and policy literature, information and knowledge on eco-efficiency indicators and assessment methodologies. We conclude that the EcoWater Ecoefficiency indicators should flexibly encompass meso-level interactions that influence the adoption and effects of micro-level changes. For this analysis, we understand the meso-level as interactions among individual technologies and different actors, resulting in interdependencies. We have researched (meso-level) indicators and parameters, and conclude that neither is "fixed" in literature. Literature does not provide a certain set of indicators applicable to eco-efficiency, let alone parameters for meso-level. As a result, we conclude that each Case Study will use an own set of indicators and parameters. Based on a first exercise, the insights gained from literature and the different EcoWater discussions, we propose a process to cover the different aspects of the indicator and parameter selection. This process is guiding, not prescriptive - in reality the process can follow different paths. The Case Studies can use this process to further refine their indicator and parameter identification. In this process we recommend to further the discussion on the need and means for aggregating parameters into indicators. This report is only available in English
Bioenergipotentialer - geografisk fördelning och påverkan av hållbarhetskrav inom EU
No full textSlutrapport för projekt 36090-1 inom Bränsleprogrammet Hållbarhet Det övergripande målet med projektet är att utifrån ett resursperspektiv undersöka hur bioenergisystemet påverkas av hållbarhetskrav. Syftet var att kartlägga bioenergipotentialens geografiska fördelning och undersöka hur olika regioners möjligheter att producera biomassa och fasta/flytande biobränslen för EU påverkas av hållbarhetskriterier för biobränslen, samt översiktligt analysera konsekvenser för den svenska biobränslemarknadens utveckling. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Julia Hansson på IVL och Göran Berndes på Chalmers och har resulterat i ett flertal vetenskapliga publikationer. Resultat och slutsatser presenteras kortfattat i efterföljande extended summary.The overall objective of the project is to assess how sustainability requirements influence the bioenergy system, from a resource perspective. The purpose was to assess the geographic distribution of the bioenergy potential and to investigate how the possibilities to produce biomass and solid/liquid biofuels for the EU in different regions are influenced by sustainability requirements. The analysis also includes how the Swedish bioenergy market might be affected. The project was a co-operation between Julia Hansson, IVL and Göran Berndes, Chalmers and resulted in several scientific publications. Results and conclusions are briefly presented in the extended summary below. This report is only available in Swedish
Bygga med Basta
No full textHandledningsdokument för val av produkter med begränsat innehåll av farliga ämnen i byggprocessen
Kunskapsunderlag för ökad källsotering av plastförpackningar
No full textI Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas. I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats. Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas. I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats. Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.Kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar är resultatet av ett ettårigt projekt som involverat både kvantitativ och kvalitativt arbete i form av en kommunikationskartläggning, plockanalyser, en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Resultaten och slutsatserna från projektet presenteras i denna rapport
Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser
No full textAtt uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas. Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser. Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande. Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas. Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser. Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande. Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.Denna rapport presenterar resultaten av forskningsprojektet ESBESIA – Integrering av ekosystemtjänster i den svenska MKB-processen, som undersökte hur ekosystemtjänster kan komma till användning i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA)