Malmö University
Not a member yet
35467 research outputs found
Sort by
From the Global to the Local : Agenda 2030 implementation in Sweden: A case study of the Smart Electrical Systems in Kalmar and Kronoberg Counties project
This Thesis studies how a policy framework, the UN’s Agenda 2030, is transferred from the global to the local level and looks at the difficulties this brings. The theoretical framework consists of three articles written by Dolowitz and March (2000), who consider policy transfer, Brunsson et. al. (2022), who consider responsibility taking, and Fred (2020), who considers projectification. The analysis is conducted through nine semi-structured interviews with 12 professionals working within different organizations who operate on different levels of Sweden’s political system. This Thesis shows that it is no straight forward process to transfer a policy framework from a global to the local level, and argues that because it is non-binding, there are some unclarities.
Regional development in southern Skåne : A study of the importance of multi-level governance and railtransport
Educational Pathways: How Different Factors Influence High School Students´ Choices
Denna studie hade som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkat tredjeårselevers val av samhällsvetenskapsprogrammet och vilka faktorer som har betydelse för om individen väljer att studera vidare på eftergymnasial nivå eller ej. Detta i jämförelse mellan elever som studerar i en storstadskommun och elever som studerar i en landsbygdskommun. Studien ämnar besvara två frågeställningar: Vilka faktorer har påverkat tredjeårselever från SA-programmet i deras gymnasieval? Vilka faktorer har påverkat tredjeårselever från SA-programmet i deras beslut att studera vidare eller arbeta efter gymnasiet? Empirin samlades in via kvalitativ metod och analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter; Wendy Patton och Mary McMahons Career Development and Systems Theory samt Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes Careership Theory. Undersökningen visar att eleverna drivs av en vilja att hålla många dörrar öppna inför framtiden, men samtidigt präglas deras val av osäkerhet kring konkreta framtidsplaner. Beslut påverkas både av personliga intressen och av yttre faktorer såsom familj, kamrater och vägledningsinsatser. Skillnader mellan kommunerna visar att elever från storstadskommunen i högre grad uttrycker en ambition att studera vidare, medan elever från landsbygdskommunen oftare är osäkra på sina framtidsval
The whole child, all the way : - A qualitaty study absout transitions between stages in primary school, with a special education perspective
Vår förhoppning är att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra ska uppmärksammas, och att skolor börjar se över sin rutin och struktur. Vår önskan är att professioner i skolan funderar på vad som genomförs rutinmässigt och i vilka steg det är möjligt att ta hänsyn till de olika elever som involveras i övergången. Önskan är att belysa vilken organisation som förenklar övergången för elever och lärare och var specialpedagogens fokus bör ligga i processen. Syftet med studien är bidra med kunskap om övergångsprocessen mellan årskurs tre och årskurs fyra och därmed bidra med kunskap som i längden bidrar till ökad psykisk hälsa bland elever. Vidare är syftet att synliggöra specialpedagogers och pedagogers uppfattningar kring överlämningar och hur det speglar skolans organisation, vilket påverkar både lärare och elever. Dessutom syftar studien till att belysa samverkan och samarbete i överlämnings-processen. För att följa syftet har följande frågeställningar preciserats: • Vilka uppfattningar förekommer av övergångars betydelse i grundskolan hos specialpedagoger och lärare? • Hur skiljer sig rutinerna för överlämningar åt mellan olika grundskolor? • Präglas arbetet med övergångar främst av samverkan eller samarbete? De teorier som är framträdande i studien är organisationsteori och professionsteori. Genom dessa teorier kommer specialpedagogens och lärarnas roll i överlämningen att analyseras och problematiseras. Teorierna ligger till grund för analys av vilken sorts samarbete eller samverkan som präglar övergången, samt hur skolans organisationsuppbyggnad och funktion möjliggör eller förhindrar detta arbete. Studien utgår från en kvalitativ ansats, bestående av sju halvstrukturerade intervjuer på fyra olika grundskolor i Nordvästra Skåne. I samband med intervjuerna har dokument kring övergång och överlämning efterfrågats, som ett komplement till intervjuer. Vår prioritet har varit att vara transparanta med teoretiska utgångspunkter, då teorin är grunden i hur empiri tolkas och analyseras. Resultatet visar att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra är en stor utmaning, både för lärare och elever. Det finns en variation i struktur för övergångar och hur de prioriteras, likaså finns det en variation i vem som ansvarar för övergång och överlämning. Övergången visar sig präglas mer av samverkan än samarbete och professionerna på lågstadiet och professionerna på mellanstadiet arbetar på väldigt olika sätt, vilket försvårar övergången för eleverna. Det finns yttre styrning som skolor behöver förhålla sig till, och inre styrning som skolor har möjlighet att påverka och förändra. Skolans kultur styr delar av övergångsprocessen och rutinen och strukturen ifrågasätts sällan. Oavsett vilken ålder en specialpedagog arbetar mot, så berörs barnen eller eleverna av någon övergång. Som specialpedagog finns det möjlighet att organisera övergången, och skapa förståelse för att det är en pågående process. Specialpedagogen kan genom ett tydligt syfte för överlämningssamtalen välja att framgångsfaktorer ska belysas och lyfta vikten av att låta kontinuiteter skapa en brygga för eleverna i övergången. En specialpedagog kan med fördel skapa en struktur i övergångsarbetet som främjar en samsyn mellan lärare, och därmed främja att processen består av samarbete snarare än samverkan
Dental Professionals’ Ability to Identify Technical Implant Complications on Intraoral Radiographs : A Survey Study
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur väl tandvårdspersonal kan identifiera tekniska implantatkomplikationer med hjälp av intraorala röntgenbilder. Studien syftar även till att validera en enkät som ska användas i framtida studier om diagnostik av implantatrelaterade komplikationer. De centrala frågeställningarna inkluderar hur effektivt tandvårdspersonal kan identifiera och diagnostisera implantatkomplikationer samt vilka komplikationer som oftast upptäcks eller förbises vid granskning av röntgenbilder. Material och metod: En digital enkät, utformad med 12 olika röntgenfall, distribuerades till tandvårdspersonal inom både odontologiska fakulteten och privata kliniker. Svaren samlades in digitalt och bearbetades med deskriptiv statistiskt för att utvärdera deltagarnas diagnostiska förmåga. Resultat: Resultaten visade att "cementöverskott" och "glipa" var de mest frekvent upptäckta komplikationerna, medan "fraktur" var svårare att identifiera. Hälften av respondenterna (12 personer) identifierade inga implantatrelaterade komplikationer. Bland de som identifierade komplikationer hittades i genomsnitt två komplikationer per person. Resultaten visar en tydlig variation i deltagarnas förmåga att diagnostisera dessa komplikationer. Slutsats: Denna studie antyder att tandvårdspersonals förmåga att identifiera tekniska implantatkomplikationer på intraorala röntgenbilder varierar. Cementöverskott och glipa var de komplikationer som identifierades oftast, medan frakturer var svårast att upptäcka. Studien begränsas dock av ett stort bortfall och en liten studiepopulation, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Det kan finnas faktorer, såsom utbildning och erfarenhet, som påverkar den diagnostiska förmågan, men detta behöver undersökas vidare i framtida studier med större och mer balanserade urval samt statistiska analyser. Resultaten pekar också på ett möjligt behov av ytterligare utbildningsinsatser för att förbättra diagnostisk precision och säkerställa tidig upptäckt av implantatkomplikationer i klinisk praxis.Objectives: The aim of this study is to examine how well dental healthcare professionals can identify technical implant complications using intraoral radiographs. The study also aims to validate a questionnaire that will be used in future studies on the diagnostics of implant-related complications. The central questions include how effectively dental professionals can identify and diagnose implant complications, as well as which complications are most commonly detected or overlooked during the review of radiographs. Materials and methods: A digital survey, designed with 12 different radiographic cases, was distributed to dental care professionals within both the Odontological Faculty and private practices. The responses were collected digitally and statistically analyzed to evaluate the participants' diagnostic ability. Results: The results showed that "cement excess" and "gap" were the most frequently detected complications, while "fracture" was more challenging to identify. Half of the respondents (12 individuals) did not identify any implant-related complications. Among those who identified complications, an average of two complications per person were found. The results demonstrate a clear variation in participants' ability to diagnose these complications. Conclusion: This study suggests that dental professionals' ability to identify technical implant-related complications on intraoral radiographs varies. Cement excess and gap were the most frequently identified complications, while fractures were the most difficult to detect. However, the study is limited by a high dropout rate and a small study population, making it challenging to draw general conclusions. Factors such as education and experience may influence diagnostic ability, but this requires further investigation in future studies with larger and more balanced samples and statistical analyses. The results also highlight a potential need for additional training initiatives to improve diagnostic accuracy and ensure the early detection of implant-related complications in clinical practice
Automatiseringar och det sociala arbetets professionella logik : En studie om spänningsfältet mellan professionella, byråkratiska och marknadsmässiga logiker i bedömningar av försörjningsstöd
Det sociala arbetet som profession befinner sig i ett spänningsfält mellan professionella, byråkratiska och marknadsmässiga logiker. I denna studie undersöks hur automatiserade processer i bedömningar av försörjningsstöd påverkar det sociala arbetet som profession, med särskilt fokus på hur olika aktörers argument uttrycker sig i relation till dessa logiker. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma med olika roller inom socialtjänsten, samt från företagsvärlden, fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Analysen utgår från Freidsons (2001) professionsteori och med fokus på begreppet avprofessionalisering, där den professionella logiken förstås som en motvikt till marknadens och byråkratins logiker. Studien visar att många argument kring automatisering vilar på idéer om effektivisering, standardisering och rättssäkerhet, vilket kan förstås som uttryck för konkurrerande logiker och därmed tecken på avprofessionalisering. Samtidigt uttrycker flera intervjupersoner att automatiseringen frigör tid för det klientnära och relationella arbetet, vilket i deras ögon stärker det professionella uppdraget. Resultatet visar därmed att automatiseringens påverkan inte entydigt kan tolkas som en avprofessionalisering. Snarare aktualiserar den frågan om vad som utgör det sociala arbetets kärna: är det beslutsfattandet, eller det relationella arbetet med klienten? Beroende på hur professionen definieras får automatisering olika innebörd. I en tid då det sociala arbetet granskas och omformas från flera håll är en sådan professionsanalys särskilt relevant.Social work as a profession exists within a field of tension between professional, bureaucratic, and market-oriented logics. This study examines how automated processes in the assessment of social assistance (försörjningsstöd) affect social work as a profession, with a focus on how various actors' arguments are shaped by these logics. The study is based on qualitative interviews with professionals in different roles within social services, as well as with representatives from a trade union, tech company and national organization. The analysis draws on Freidson’s (2001) theory of professionalism, focusing on the concept of deprofessionalization, where the professional logic is understood as a counterforce to the logics of the market and bureaucracy. The findings show that many arguments regarding automation are based on ideas of efficiency, standardization, and legal certainty, which are associated with competing logics, and therefore a sign of deprofessionalization. At the same time, several participants emphasized that automation frees up time for client-centered and relational work, which they view as central to the professional mission. Therefore, the impact of automation cannot be explicitly interpreted as deprofessionalization. Rather, it raises the fundamental question of what constitutes the core of social work: is it decision-making or relational work with clients? Depending on how the profession is defined, automation can take on different meanings. At a time when social work is increasingly scrutinized and reshaped, this type of professional analysis is especially relevant
Shared understanding in mathematics support : - a comparative qualitative study of collaboration between teachers, special education teachers and school leadership
Ilic, Vesna och Larsson, Michelle (2025). Samsyn i matematikstödet – en jämförande kvalitativ studie av samverkan mellan lärare, speciallärare och skolledning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp
The Sarajevo Zone : De-Othering Through Humour
This thesis examines how the visual productions of the Sarajevo based design group Trio functioned as an exercise in constructive resistance and de-othering. By drawing on Bakhtin’s (1968) framework of the carnivalesque and Rancière’s (2013) notion of the distribution of the sensible, the study analyses thirty-nine of Trio’s handmade postcards. The results show that Trio, through the use of three modes of laughter: situational irony, satire, and gallows humour, have engaged in a persistent exercise in constructive resistance, constantly seeking to de-other Sarajevans within the war and outside of it. Most postcards reappropriate Western pop culture symbols, localising them to Sarajevo in order to expose the absurdity of life under siege and critique international community’s passivity. By intentionally omitting ethnic markers, Trio recasts Sarajevans not as passive victims but as agents of meaning-making, challenging internal divisions and underlining the shared humanity with external audiences. The study contributes to Peace and Conflict Studies by exploring how laughter in visual art productions can reconfigure identity and foster alternative narratives in wartime by engaging in resistance practices
Through doing, we perceive learning: An autoethnographic studyon the potential learning processes of art assignments.
Detta examensarbete undersöker hur bilduppgifter möjliggör lärandeprocesser inom bildämnet. Syftet är att belys de kreativa, reflekterande och tysta aspekterna av lärandet. Genom en autoetnografisk metod, där forskarna både är deltagare och studieobjekt, anlayseras tre bilduppgifter med hjälp av det teoretiska ramverket Studio Habits of Mind samt uppgifternas koppling till kursplanens mål och ämneskonceptioner. Bilduppgifterna är inhämtade från två digitala plattformar och det empiriska materialet för analysen bygger på forskarnas egna erfarenheter genom genomförande av uppgifterna. Resultatet visar att visar att flera Studio Habits of Mind aktiveras oavsett uppgiftens placering inom olika ämneskonceptioner. Detta ger en djupare förståelse för hur bildundervisningen kan främja både tekniska färdigheter och transformativt, kreativt lärande. Stduien belyser hur formella styrningar och ämneskonceptioner sätter ramar för undervisningens metoder och arbetssätt vilket påverkar vilka Studio Habits of Mind som aktiveras.