Malmö University
Not a member yet
35467 research outputs found
Sort by
Flips in odd matchings
No full textLet P be a set of n=2m+1 points in the plane in general position. We define the graph GMP whose vertex set is the set of all plane matchings on P with exactly m edges. Two vertices in GMP are connected if the two corresponding matchings have m−1 edges in common. In this work we show that GMP is connected and give an upper bound of O(n2) on its diameter. Moreover, we present a lower bound of n−2 and an upper bound of 2n−2 for the diameter of GMP for P in convex position
Immediate implant placement in the premolar maxillary area : a cone-beam computed tomography study
No full textPURPOSE: This research aimed to investigate potential factors associated with the risk of perforation of the labial bone plate, nasal floor, or maxillary sinus floor during immediate implant placement (IIP) in the maxillary premolar area, utilizing a cone-beam computed tomography (CBCT) virtual study. METHODS: CBCT exams from 179 eligible participants, encompassing 716 teeth, were included. Implants were virtually positioned in 2 orientations: along the long axis of the tooth (the prosthetically-driven position) and in an optimal position relative to adjacent anatomical structures (the bone-driven position). Binary logistic regression analysis was employed to assess potential associations between perforation or invasion and various covariates, including sex, age, tooth region, the distance from the tooth apex to the nasal floor or maxillary sinus floor, the angle between the prosthetically- and bone-driven positions (implant-line A angle [ILAA]), and the labial concavity angle (LCA). RESULTS: The mean ILAA was 18.3°±8.0°, and the angle was significantly larger for the second premolar compared to the first premolar. The mean minimum implant length was 13.0±2.1 mm, with a bone anchorage of 4 mm. The incidence of perforation was 84.1% for the prosthetically-driven position and 40.5% for the bone-driven position. Factors associated with a higher risk of cortical bone wall perforation or invasion of the 2-mm safety margin from surrounding anatomical structures (in the bone-driven position) included female sex, older age, shorter distance from the tooth apex to the nasal cavity/maxillary sinus, and smaller LCA. CONCLUSIONS: A high prevalence of cortical bone wall perforation or invasion of the 2-mm safety margin is anticipated when performing IIP in the maxillary premolar region
Inclusion in religious education: A teacher perspective on cultural and religious diversity
No full textDenna studie undersöker inkludering ur ett lärarperspektiv och hur lärare hanterar det kulturellt och religiöst heterogena klassrummet i religionsundervisningen. Frågeställningen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning då vi märkt att det ofta läggs fokus på kristendomen och dess traditioner medan de andra religionerna hamnar i skymundan, trots att det finns en kulturell och religiös mångfald i klassen. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för de utmaningar lärare menar sig möta, vilka strategier de använder sig av för att inkludera det kulturellt och religiöst heterogena klassrummet samt vilka faktorer som påverkar deras förmåga att hantera och inkludera eleverna i det kulturellt och religiöst heterogena klassrummet i religionsundervisningen. I arbetet har semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka inkludering av elever ur ett lärarperspektiv och hur lärare hanterar det kulturellt och religiöst heterogena klassrummet i religionsundervisningen. Analysen av det insamlade materialet genomfördes med hjälp av en tematisk ansats som utifrån intervjusvaren gav oss olika teman att utgå ifrån i resultatet. Resultatet visade att det finns många utmaningar som lärare möter när det kommer till att inkludera elever i det mångkulturella och mångreligiösa klassrummet. Den främsta utmaningen beskrevs som att bemöta starka åsikter från elever, något som många av de intervjuade lärarna menar har sin grund i en kunskapsbrist hos dem själva. När det kommer till frågeställningen vilka strategier som lärarna använder sig av så är den viktigaste enligt lärarna värdegrundsarbetet, detta för att skapa en trygg och respektfull klassrumsmiljö där eleverna accepterar varandra oavsett bakgrund och tro. I lärarnas arbete blir också strategin att fokusera på likheter mellan religionerna en central del. Resultatet visar också att lärarna uppger att det finns både yttre och inre faktorer som påverkar deras egen förmåga att hantera det kulturellt och religiöst heterogena klassrummet samtidigt som man inkluderar eleverna i religionsundervisningen.
"You just have to" : Teachers experiences of challenges related to religious education in the multicultural classroom
No full textEn ökad migration i Europa och Sverige har resulterat i en mångkulturalitet i skolan som förmed sig nya villkor och utmaningar. Dessa utmaningar blir synliga i religionsundervisningennär det ska formas en god lärmiljö trots religiösa och kulturella skillnader bland eleverna.Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som är kopplade till religionskunskap i enmångkulturell kontext och hur lärare arbetar för att hantera dem. Data har samlats in genomen kombinerad metod av enkäter där 75 lärare medverkade, och intervjuer med två lärareverksamma i grundskolans årskurser 2 och 3. Intervjuunderlaget är litet men eftersom enkombinerad metod används kompletteras underlaget av enkätsvaren. Empirin analyseradessedan efter olika teoretiska perspektiv: interkulturellt perspektiv, religionsvetenskaplig empatioch normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att de största utmaningarna ligger i att få eleveratt acceptera och förstå andras perspektiv, samt att erbjuda eleverna en rättvis och jämntfördelad religionsundervisning av olika perspektiv när flera lärare är av åsikten att kristendomoftast får en särställning. Majoriteten av lärarna hanterar utmaningarna genom att inkluderaeleverna i gruppdiskussioner. Tydligt blir även att lärare önskar mer och bättre fortbildningför att bredda sin kompetens i ämnet och bättre kunna hantera utmaningar av denna karaktär
From theory to competence: Proven experience and tacit knowledge in social studies
No full textSamhällskunskapens komplexa natur ställer höga krav på lärarnas ämneskompetens och ämnesdidaktisk kompetens. Lärarna ska navigera i ett tungt ämnesstoff men de ska också ta del av det breda och fostrande innehållet. För att kunna utveckla undervisningen är det fördelaktigt att granska och grunda undervisningen i evidensbaserad forskning men även i den beprövade erfarenheten, som skollagen kräver att skolverksamheten gör. Nyexaminerade lärare i samhällskunskap kan stöta på utmaningar i tillämpningen av beprövad erfarenhet på grund av begränsad erfarenhet, avsaknad av tyst kunskap och eventuellt otillräckliga ämnesdidaktiska färdigheter. Studien syftar därför till att besvara forskningsfrågan: vilka utmaningar identifierar grundskollärare och lärarutbildare för nyexaminerade samhällskunskapslärare i tillämpningen av beprövad erfarenhet i undervisningen? Studien undersöker även vilka faktorer som grundskollärare och lärarutbildare anser påverkar utvecklingen av tyst kunskap och hur de anser att den tysta kunskapen kommer till användning i den beprövade erfarenheten. Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på teorier om situerat lärande, interaktion och Dreyfusmodellen, samt ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Resultaten visar att grundskollärare anser att samhällskunskapens mångfacetterade karaktär ställer höga krav på lärarna och där är den tysta kunskapen är viktig. Det framkommer en otydlighet kring begreppet beprövad erfarenhet och detta sker inte systematiskt i samhällskunskapsundervisningen, då de anser att det inte prioriteras på grund av dess omätbarhet. Universitetslärarna påpekar att nyutexaminerade saknar praktisk erfarenhet och att lärarutbildningens teoretiska fokus är otillräcklig för att förbereda dem för undervisningen. Vidare framhålls det av grundskollärarna att vikten av kollegiala diskussioner för tillämpningen av beprövad erfarenhet, men det systematiska arbetet uteblir. Studien föreslår en bättre balans mellan teori och praktik i lärarutbildningen för att stödja nyexaminerade lärares övergång till yrkeslivet och underlätta tillämpningen av beprövad erfarenhet inom samhällskunskapsundervisning
Cooperative learning in mathematics education : A qualitative study on middle school teachers' perspectives on students' problem-solving ability
No full textDenna studie undersöker hur matematiklärare på mellanstadiet upplever och använder metoden kooperativt lärande inom problemlösning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande ses som en social process. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare analyseras deras erfarenheter samt vilka möjligheter och utmaningar de ser med metoden. Resultaten visar att kooperativt lärande kan stärka elevernas problemlösningsförmåga genom att främja matematiska resonemang, begreppsförståelse och språkutveckling. Lärarna upplever att samarbete ger eleverna möjlighet att diskutera lösningar, formulera sina tankar och ta del av olika perspektiv, vilket leder till en fördjupad förståelse. Studien identifierar dock utmaningar, såsom att deltagandet i grupparbetet inte alltid är jämlikt, vissa elever engagerar sig mer, medan andra behöver stöd för att våga eller kunna delta. Det finns även ett behov av tydliga strukturer och stödinsatser, särskilt för elever som har svårt att anpassa sig till samarbetsformer på grund av språkliga eller kognitiva utmaningar. En balans mellan individuellt och kooperativt lärande, där elever får möjlighet att tänka självständigt men också utvecklas genom interaktion med andra. Studien bidrar med praktiska insikter om hur kooperativt lärande kan implementeras i matematikundervisningen för att stärka elevernas problemlösningsförmåga
Eating disorders and psychiatric comorbidity among first-year university students in Sweden : Prevalence and risk factors
No full textBackground: This study explored eating disorders (ED) prevalences, comorbidity of ED with other mental disorders, and risk factors for ED among university students. ED included binge eating disorder (BED), bulimia nervosa (BN), or other specified feeding and eating disorders (OSFED). Methods: A total of 3425 first-year university students in Sweden completed an online survey covering a range of criteria for psychiatric diagnoses, within the World Mental Health International College Student (WMH-ICS) initiative. Pearson’s χ2 -tests were used to compare algorithm-based diagnostic prevalences for eating disorders and other comorbid psychiatric disorders between three groups: students with ED with or without other comorbid psychiatric disorders (A), students with psychiatric disorders but no ED comorbidity (B), and students with no psychiatric disorders (C). Multinomial logistic regression was used to calculate between-group comparisons of odds ratios for independent risk factors, where group B served as the reference group for comparisons with groups A and C. Results: Of the total sample, 75% had at least one psychiatric disorder and 28% had at least one lifetime ED diagnosis. Students with ED (group A) reported higher prevalences for comorbid anxiety disorders, depression, suicidal behavior, and non-suicidal self-injury compared to students with psychiatric disorders but no ED (group B). Group A participants exhibited a higher risk of hazardous drinking, were more likely to have received medical treatment, and to identify as bisexual. Compared to group B, students with no psychiatric disorders (group C) were more likely to report better mental and physical health, but less likely to engage in hazardous drinking, and to have sought mental health treatment. Conclusions: A large proportion of students with ED had additional psychiatric disorders, indicating that individuals with ED suffer from multiple mental health problems. It is crucial that student health services acquire competency to offer effective ED assessment and treatment
Exploring aesthetic subjects through the potential of the atelier
No full textDetta utvecklingsinriktade examensarbete syftar till att undersöka och utveckla arbetet med estetiska lärprocesser i förskolan, med särskilt fokus på ateljéns roll som pedagogisk miljö. Studien, som har använt aktionsforskning som metod, har genomförts på den Reggio Emilia-inspirerad förskola där jag själv arbetar som pedagog. En tidig inventering av verksamheten på förskolan avslöjade att ateljén - en lärmiljö särskilt ämnad för skapande verksamhet - i själva verket användes mycket sällan och i regel varit outnyttjad av både barn och pedagoger i långa perioder. Genom en kombination av observationer och semistrukturerade intervjuer har denna studie undersökt och identifierat olika hinder och möjligheter i arbetet med estetiska läroprocesser i ateljen. Utifrån resultaten av denna kartläggning har en efterföljande utvecklingsinriktad insats utvecklats och genomförts med syfte att utveckla och stimulera skapande verksamhet med bild och form i ateljen. Resultaten och analysen av denna studie och utvecklingsinsats visar att organisatoriska och miljörelaterade faktorer påverkar ateljéns användning i stor utsträckning, men även att en tydligare struktur och pedagogisk medvetenhet kan stor betydelse på att utveckla och integrera arbetet med estetiska ämnena. Studien diskuterar även arbetet med estetiska lärprocesser och organiseringen av miljön relaterar till den syn på estetik som verksamheten förmedlar. Med inspiration från Thavenius (2003) vision av en radikal estetik diskuterar denna studie hur en sammanhållen pedagogik där skapande, meningsskapande utforskande kan integreras i förskolans verksamhet. Ett ideal som ligger väl i linje med den Reggio Emilia inspirerade filosofi som förskolan själv förespråkar. Sammanfattningsvis, belyser detta arbete vikten av att se ateljén som en aktiv pedagogisk resurs - “en tredje pedagog" - och undersöker därmed hur en förändring av lärmiljöer också kan påverka och stimulera barns skapande och utforskande
Reading aloud in teaching – A study on teacher´s veiws on central aspects
No full textSyftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för högläsningens roll i den pedagogiska praktiken. Studien undersöker vilka aspekter av högläsning som lärare anser vara viktiga. De teoretiska perspektiven vi valt att utgå ifrån är litterära föreställningsvärldar, stöttning, planering, ordförrådsutveckling och multimodalitet. Studiens tillvägagångssätt är en kombination av semistrukturerade intervjufrågor och en enkätundersökning. Genom intervjuer med lärare har vi fått en djupare inblick i deras syn på högläsning medan enkäten ger en bredare bild av hur en större grupp lärare resonerar kring praktiken. Enkäten visade att majoriteten av lärarna använde högläsning dagligen, ofta i samband med fruktstunden eller andra lugna stunder under dagen och dialogisk högläsning framstod som den vanligaste arbetsmetoden. Studien visade att de mest centrala aspekterna av högläsning som lärarna angav var planering för aktiviteten, bokvalet, samtal, dialogisk högläsning och lärarens egna engagemang.