Malmö University
Not a member yet
35467 research outputs found
Sort by
Nurses' attitude and awareness of nutrition and malnutrition
Background:Nurses play a vital role in educating patients about health and nutrition, empowering them to make informed dietary choices. This study aimed to develop a questionnaire to assess European nurses’ knowledge and awareness of nutrition and malnutrition, particularly in relation to oncology and vulnerable patient populations. Methods:A cross-sectional survey design was employed between February to April 2025. A structured questionnaire was developed based on existing frameworks and distributed to registered nurses across various European countries. Participants were recruited using a stratified random sampling approach to ensure diversity in geographical location, hospital size, and professional experience. The questionnaire assessed nurses’ education and training, clinical practices, collaboration with other professionals, sources of information, perceived barriers, and suggestions for improvement. Descriptive analyses were performed, reporting absolute frequencies, percentages, and means. Results:A total of 98 nurses participated in the survey. The majority recognized nutrition as a vital component of patient care, with 91% acknowledging awareness of the nutritional challenges faced by patients. Despite this, only 48% reported routinely screening for malnutrition, and the use of validated screening tools was inconsistent. While 83% of respondents felt familiar with dietary requirements, just 47% had received formal training in nutritional interventions. Reported barriers to effective nutritional care included lack of time, limited professional autonomy, and inconsistent or conflicting sources of information. Participants expressed a strong interest in further education, particularly in specialized areas such as percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) feeding, nutrition in dementia care, and food labeling. Conclusions:The findings highlight a clear need for standardized, accessible nutrition education for nurses across Europe. Limitations include the small, highly educated, and self-selected sample, which may limit generalizability. Findings highlight the need for standardized nutrition education, institutional support, and enhanced interdisciplinary collaboration. Enhancing nurses’ competencies through targeted training, institutional support, and interprofessional collaboration can significantly improve the delivery of nutritional care, particularly for oncology patients and other vulnerable populations
International Adoptees' Sexual Health : To Be Seen or to Be Visible?
International adoptees share the experience of unwanted separations as well as exposure to racism. Previous research has a general focus on adoptees’ infancy, childhood, and adolescence rather than adoptees in adulthood, which makes their own contributions and voice in research insufficient. The purpose of this study is to address the gap in research around sexual and reproductive health and rights (SRHRs) for adoptees in adulthood. By interviewing 35 international adoptees in Sweden and with the use of semi-structured interviews, the connection between Sexual Health and being adopted was explored. Anchored in a decolonial approach, this study draws on Hooks’ Critical Race Theory and Simon and Gagnon’s script theory when analysing the informants’ answers. Findings show that adoptees’ sexual health is partly shaped by structural racism, internalised norms, and the tension between expectations and adoption narratives. The knowledge gained from this study is expected to be of importance to people in the care sector as well as people working with adoptees because of its importance in understanding and exploring the lived experience of adoptees. Although the study is conducted in a Swedish context, it is relevant in a wider environment as it contributes to how colonial and historical contexts may inform and continue to impact adult adoptees’ sexual health, reflecting the complex interplay between societal expectations, personal identity, and sexual and reproductive health and rights
Nurses’ Experiences Of Caring For Patients With Self-Harm Behavior : A literature review
Bakgrund: självskadebeetende definieras som en avsiktlig skada på egen kropp utan suicidalt syfte och förekommer ofta tillsammans med psykiatriska diagnoser som posttraumatisk stress syndrom och emotionellt instabil personlighetssyndrom. För sjuksköterskor kan vården av patienter vara utmanande, där bemötande spelar en avgörande roll. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Psychinfo. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall och analyserats utifrån Popenoe (2021). Resultat: Resultatet presenteras utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två kategorierna är: Upplevelsen av ökat kunskapsbehov och Faktorer som påverkar vården av patienter med självskadebeteende. De fem subkategorierna är: Osäkerhet och bristande kompetens, Brist på utbildning, Vikten av vårdrelationer, Personcentrerad vård och Arbetsmiljö. Slutsats: sjuksköterskor upplever vården av patienter med självskadebeteende som komplex och krävande. För att förbättra vården krävs mer utbildning, stöd och resurser. Genom ökat fokus på sjuksköterskans behov kan bemötande förändras, vilket i sin tur gynnar patientens återhämtning.Background: Self-harm behavior is defined as deliberate harm to one's own body without suicidal intent and often co-occurs with psychiatric diagnoses such as post-traumatic stress disorder and borderline personality disorder. For nurses, caring for these patients can be challenging, with the approach to care playing a crucial role. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of caring for patients with self-harm behavior. Method: A qualitative literature review based on ten scientific articles retrieved from the Cinahl and Psychinfo databases. The articles were quality-assessed using the SBU quality assessment tool and analyzed based on Popenoe (2021). Results: The results are presented based on two categories and five subcategories. The two categories are: The experience of increased need for knowledgeand Factors influencing the care of patients with self-harm. The five subcategories are: Uncertainty and lack of competence, Lack of education, The importance of care relationships, Person-centered care and Work environment. Conclusion: Nurses perceive caring for patients with self-harm behavior as complex and demanding. Improving care requires more education, support, and resources. By addressing nurses’ needs, the approach to care can be transformed, ultimately benefiting the patient’s recovery
Nurses' Perceptions Of Occupational Stress In the Emergency Room : A qualitative literature review
Bakgrund: De centrala begreppen definieras, där bland arbetsrelaterad stress och akutmottagning. Sjuksköterskors roll beskrivs där kärnkompetenserna personcentrerad vård och patientsäkerhet tas upp som centrala delar i yrkesutförandet. Konsekvenserna av stress och påverkan på sjuksköterskors kärnkompetenser tas upp som en tydlig risk.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ studiedesign med användandet av två databaser, Cinahl och Pubmed. Tio vetenskapliga artiklar användes till litteraturstudiens resultat. Dataanalysen är utförd genom kategorisering av meningsenheter som utmynnar i subkategorier samt huvudkategorier som svarar på litteraturstudiens syfte. Resultat: Litteraturstudiens resultat genererade i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress, Arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnad negativt och Arbetsrelaterad stress påverkar på ett individuellt plan.Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress upplevs påverka dess yrkesroll, äventyra patientsäkerheten samt påverka den personcentrerade omvårdnaden. Den upplevda arbetsrelaterade stressen har en stark koppling till ett organisatoriskt plan.
Jaw Function and Oral Health-Related Quality of Life : Relation between Temporomandibular Disorders and other Oral Conditions
The focus of this thesis was two major patient-reported outcomes: quality of life and jaw function. Different study designs were used to examine the prevalence, impact, and predictive factors of orofacial conditions, with a focus on temporomandibular disorders (TMD) and their effects on oral health-related quality of life (OHRQoL). The findings in the different parts of the thesis provide a comprehensive understanding of the burden these conditions reflect on individuals, particularly when they occur in combination. Orofacial conditions such as TMD, burning mouth syndrome (BMS), dry mouth, and bad breath were found to be prevalent in the Swedish adult population, with bad breath being the most commonly self-reported condition. Notably, individuals experiencing multiple conditions, which affected more than a quarter of the population surveyed, demonstrated significantly higher impairments in OHRQoL, illustrating the compounded negative effects of comorbid conditions. TMD and BMS, in particular, were associated with the most substantial impact on quality of life, emphasizing the difference between painful and non-painful conditions. Limitations in jaw function, another key focus, were generally low among the Swedish adult population. However, age and the presence of dental prostheses were identified as significant predictors of increased limitations. This highlights the importance of considering both demographic and dental factors when evaluating jaw function. The study also established normative values for jaw function, offering a benchmark for clinical assessment of orofacial dysfunction. A score of 28 or higher on the Jaw Functional Limitation Scale was found to have clinical significance. In terms of orofacial pain conditions, including TMD, odontogenic pain, oral mucosal pain, and pain following third molar extractions, were all found to have a moderate impact on the pain dimension of OHRQoL. The highest burden was observed in patients with pain after 3rd molar extraction, although all four pain conditions resulted in a notable reduction in quality of life. This standardized understanding of the pain-related impact on OHRQoL provides critical insight for clinicians managing patients with various orofacial pain syndromes. Longitudinal analysis of TMD patients revealed that the physical component of health-related quality of life (HRQoL) over time is significantly predicted by baseline factors such as age, general health, and jaw function. Older age and poor general health were associated with worse physical HRQoL in painful TMD cases, whereas impaired jaw function was particularly relevant in non-painful TMD cases. Interestingly, no significant predictive factors were identified for the mental component of HRQoL, suggesting the need for further research into the psychological dimensions of TMD and other orofacial conditions. Overall, this thesis provides evidence that orofacial conditions, particularly TMD, have a significant and multidimensional impact on both oral and general quality of life. By integrating cross-sectional and longitudinal data, this work offers valuable insights into the epidemiology, functional consequences, and long-term predictors of quality of life in individuals with orofacial conditions. Den här avhandlingen undersöker hur orofaciala besvär påverkar livskvalitet och käkfunktion, med särskilt fokuspå temporomandibulär dysfunktion (TMD). Den belyser hur vanliga dessa tillstånd är i den svenska vuxna befolkningen och vilken påverkan de harpå vardagslivet. Orofaciala tillstånd som TMD, burning mouth syndrome (BMS), muntorrhet och dålig andedräkt identifierades som vanliga, där dålig andedräkt var det mest rapporterade besväret. Studien visar att personer som lider av flera av dessa besvär samtidigt, vilket omfattade mer än en fjärdedel av de undersökta individerna, upplever en betydande försämring av sin orala hälsorelaterade livskvalitet (OHRQoL). Detta visar hur kombinationen av olika besvär kan förstärka den negativa påverkan på både munhälsa och livskvalitet. Bland dessa tillstånd hade TMD och BMS den största negativa inverkan, särskilt när smärta var en del av problematiken. En annan viktig del av avhandlingen var att undersöka käkfunktion, som hos de flesta vuxna i Sverige visade sig vara relativt opåverkad. Dock identifierades vissa grupper med större begränsningar, där äldre personer och de som använder tandproteser var särskilt utsatta. Dessa fynd understryker vikten av att ta hänsyn till både ålder och tandstatus vid bedömning av käkfunktion. För att ytterligare stödja kliniska bedömningar etablerade studien riktvärden för käkfunktion, vilket ger tandläkare och vårdgivare bättre verktyg för att utvärdera och behandla orofaciala besvär. Till exempel fann man att ett värde på 28 eller högre på skalan för käkfunktionsbegränsning (JFLS) har klinisk betydelse och kan användas för att identifiera individer med allvarligare käkproblem. Smärta var en annan central aspekt av avhandlingen. Olika typer av smärta, inklusive smärta relaterad till TMD, odontogen smärta, smärta i munslemhinnan och smärta efter kirurgi (borttagning av visdomständer), undersöktes. Resultaten visade att alla dessa tillstånd hade en måttlig påverkan på. den smärtrelaterade dimensionen av livskvaliteten, där smärta efter visdomstandsoperation visade sig ha den största negativa effekten. Detta visar hur olika typer av smärta kan påverka människors dagliga liv och välbefinnande på olika sätt. En långsiktig analys av patienter med TMD visade att den fysiska delen av livskvaliteten påverkades av faktorer som ålder, allmänhälsa och käkfunktion. Äldre patienter och de med sämre allmänhälsa hade sämre fysisk livskvalitet, medan nedsatt käkfunktion var mer framträdande hos patienter med ickesmärtsamma TMD-besvär. Intressant nog kunde inga tydliga faktorer kopplas till den mentala delen av livskvaliteten, vilket tyder på att mer forskning behövs för att först. de psykologiska aspekterna av TMD och andra orofaciala tillstånd. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att orofaciala besvär, särskilt TMD, har en mångfacetterad och betydande påverkan på både oral hälsa och allmän livskvalitet. Genom att kombinera data från både tvärsnittsstudier och långtidsanalyser ger forskningen värdefulla insikter i hur vanliga dessa besvär är, hur de påverkar vardagen och vilka faktorer som kan förutsäga långsiktiga effekter. Denna kunskap är viktig för att förbättra vården och livskvaliteten för personer som lever med orofaciala besvär.Note: The papers are not included in the fulltext online.Paper IV in dissertation as manuscript.</p
Preventive special educational interventions in preschool
Adelstam, Jessika & Friis, Viveca (2025). Förebyggande specialpedagogiska insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att genom tidigare forskning och teorier, gemensamt med resultaten från denna studie, kunna bidra med kunskaper om hur specialpedagoger kan leda det förebyggande och hälsofrämjande arbetet avseende specialpedagogiska insatser i förskolan. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskaper om hur några förskollärare och rektorer ser på specialpedagogens roll och de specialpedagogiska insatser som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa om dessa insatser ges eller kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Preciserade frågeställningar Hur uppfattar några förskollärare och rektorer specialpedagogens arbete gällande barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur upplever några förskollärare och rektorer de specialpedagogiska insatserna som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur ges eller kan det ges specialpedagogiska insatser på en förebyggande och hälsofrämjande nivå i förskolan? Teori Empirin behandlas genom systemteorin, genom att de olika systemen belyses i hur de påverkar och påverkas av varandra. Vidare lyfts följande begrepp av den sociokulturella teorin fram: Proximal utvecklingszon, artefakter, mediering och stöttning. Slutligen sätts empirin gentemot det relationella och kategoriska perspektivet. Metod Utifrån studiens syfte och frågeställningar beslutades det att genomföra en kvalitativ studie. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare och tre rektorer. Resultat Resultatet visar på att informanterna uppfattar specialpedagogens arbete i förskolan med barn i behov av särskilt stöd som betydelsefullt, då de beskrivs som en tillgång i hur pedagoger skall bemöta och förhålla sig till dessa barn. Specialpedagogiska insatser och anpassningar i förskolan upplevs som både väsentliga och självklara, vilket informanterna menade på att de både själva och med stöd av specialpedagoger gör hela tiden. Detta genom exempelvis att de delar in barnen i mindre grupper, använder bildstöd och tecken samt anpassar individuellt och på gruppnivå så att alla barn kan deltaga och få sina behov tillgodosedda. Det framkommer att det går att ge specialpedagogiska insatser i förebyggande och hälsofrämjande syfte i förskolan. Informanterna ger exempel på detta genom att de har tydliga strukturer, återkommande rutiner och genom att de anpassar miljön så att denne blir tillgänglig för så många som möjligt. Vidare uppenbaras det en önskan att alla pedagoger skall besitta specialpedagogisk kompetens vilket enligt resultatet bör ingå i förskollärarutbildningen. Specialpedagogiska implikationer Studiens resultat kan vara användbart för verksamma eller blivande specialpedagoger som får en inblick i hur några förskollärare och rektorer ser på deras roll. Dessutom synliggör resultatet hur man som specialpedagog kan resonera kring de insatser man erbjuder i förhållande till vad som kan efterfrågas. Man kan använda resultaten som en ingång till att bli mer lyhörd för vad för sorts stöd och insatser som det frågas efter. Med denna studie vill vi också skicka med att många av de specialpedagogiska insatserna som idag ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan, kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Det är av vikt att arbeta övergripande mot alla barn och inte åtgärdande med ett fåtal barn som är tillskrivna att vara i behov av särskilt stöd.
Mathematics Teachers’ Responses to Students Struggling with Mathematics : Relational Pedagogy from a Student Perspective
Stöd i matematik för elever med ett annat förstaspråk än undervisningsspråket : Support in mathematics for students with a different first language than teaching language
Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur matematiklärare kan anpassa sin undervisning för att stödja elever med ett annat förstaspråk än undervisningsspråket. Svenska skolor har blivit alltmer mångkulturella och en betydande andel av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Detta ställer krav på att lärare anpassar sin undervisning för att möta elevernas behov och främja deras språkliga och matematiska utveckling. Arbetet är en kunskapsöversikt som genomfördes genom tre huvudsakliga metoder, vilka var datorbaserad sökning i vetenskapliga databaser, konsultation med forskare och kedjesökning. Resultatet visar att lärare bör beakta fyra aspekter vilka är multimodalitet, kontextens betydelse, använda elevernas förstaspråk i undervisningen och kooperativt lärande. När hänsyn tas till dessa aspekter minskas språkbarriären och elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen ökar. Diskussionsdelen lyfter fram reflektioner kring anpassningar som stödjer elever med ett annat förstaspråk än undervisningsspråket och hur de kan integreras i en svensk utbildningskontext, där en betydande andel av eleverna har utländsk bakgrund.