University West
Not a member yet
5762 research outputs found
Sort by
Educational revolution or riskfilled development...? : A qualitative content analysis of the Swedish national agency for education's texts on AI and chatbots in the education sector and the subject of Swedish at upper secondary level
Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) och chatbotars växande roll inom utbildningssektorn har lett till nya pedagogiska utmaningar och möjligheter. Kunskaper om tidigare innovationers inverkan på utbildningssystemet introducerar Skolverkets roll i att navigera dessa förändringar. Tidigare forskning om AI inom utbildning visar på positiva effekter, som förbättrad individualisering i lärandet och ökat engagemang. Den visar samtidigt på negativa aspekter, som risker för ytlig kunskap, fusk och ökade digitala klyftor. Denna bredd av perspektiv lägger grunden för studiens syfte att djupare utforska Skolverkets rekommendationer och riktlinjer för användningen av AI och chatbotar i svenskundervisningen. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning Skolverkets texter om AI inom utbildningssektorn ger stöd för, och riktlinjer om användningen av chatbotar i svenskämnet på gymnasienivå.Metod: Studien utgår från kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt granska, tematisera och kategorisera innehållet i Skolverkets texter. Metoden möjliggör en djupgående analys av hur AI och chatbotar presenteras och vilken påverkan framställningarna kan få för användningen av AI i svenskundervisningen på gymnasiet. Resultat: Resultatet visar att Skolverkets texter om AI och chatbotar i utbildning kännetecknas av en genomgående riskbedömningsdiskurs, samtidigt som de menar att teknologin har potential. Texterna är ibland vaga och ibland motsägelsefulla, vilket kan skapa osäkerhet kring hur AI- verktyg bör integreras i undervisningen. Generellt finns det en riskmedvetenhet i texterna som lyfter etiska överväganden, akademisk integritet, fusk, oreflekterad avlastning och behovet av att anpassa pedagogiska strategier. Skolverket betonar vikten av ansvarsfull användning av AI och en medveten och reflekterad implementering. Huvudmän och lärares roll i att integrera tekniken på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt framhålls, samt behovet av att upprätthålla en kritisk dialog kring teknologins inverkan på lärandet. Bristen på tydliga riktlinjer från Skolverket kan leda till ojämn implementering och användning av teknologin bland lärare, vilket riskerar att skapa betydande skillnader i hur elever exponeras för och lär sig använda AI i svenskämnet
Pupils' feelings before the national exams in year three : a quantitative survey study
Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande faktor. De nationella proven upplevs som viktigare än andra prov och är därmed av high stakes natur. Vi anser att skolväsendet bör aktivt söka efter möjliga preventiva medel för att minska elevernas oro inför dessa standardiserade tester för att öka välmåendet för eleverna i Sverige
“Equal, —as we are!” : Gender Reversal as a Rebellion Against Victorian Norms and Ideologies - A Literary Analysis of Jane Eyre by Charlotte Brontë
Learning from deviations in complex organizations : A learning agents’ perspective
Varje år sker det över 35 000 arbetsplatsolyckor i Sverige. Detta innebär miljard kostnader för samhället samtidigt som flertalet av dessa hade kunnat undvikas. Bristen på organisatoriskt lärande från avvikelser bidrar till att många av dessa olyckor inte förebyggs. Ett stort antal olyckor kan undvikas genom en tidig rapportering och utvärdering av mindre händelser. Effektivt lärande kräver formella avvikelserapporteringssystem som omvandlar individuella erfarenheter till organisatoriska insikter. Detta system är viktigt för att kunna undvika allvarliga händelser genom att kunna analysera tidigare avvikelser för att på så sätt proaktivt förhindra framtida incidenter. Komplexa organisationer är ofta stora och har svåröverskådliga ledningsprocesser och implementerar därför roller som "lärandeagenter" för att säkerställa att lärandet från avvikelser leder till praktiska förändringar. En lärandeagent är en individ eller funktion inom organisationen som omsätter individuella lärdomar till organisatoriskt lärande. I vår studie är en lärandeagent en individ som arbetar heltid med att omsätta individuella lärdomar till organisatoriskt lärande. Att implementera lärdomar är dock inte oproblematiskt och det finns flera aktiviteter som påverkar där lärandeagenter har en betydande roll i lärandeprocessen. Syftet med denna studie är utifrån lärandeagentens perspektiv skapa förståelse för de organisatoriska processer och strukturer som påverkar integreringen av lärdomar från avvikelser. Designen är en abduktiv kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datakälla. 14 stycken lärandeagenter tillhörande en komplex organisation användes som respondenter. Utifrån dessa intervjuer skapades sex teman som var av betydelse för den organisatoriska lärandeprocessen; Lärandeagenters informella interaktion, Lärandestruktur, Systemanvändning, Ledningsstruktur, Resursfördelning och Feedback. Dessa analyserades sedan efter kopplingsteorin och hur organisatoriska elements kopplingar påverkade lärandet. Slutsatsen är att lärandeagenternas uppfattning för den gemensamma strukturen är eftersträvansvärd för att lärdomar ska få genomslagskraft i hela organisationen.Every year there are over 35,000 workplace accidents in Sweden. This means billions incosts for society, while the majority of these could have been avoided. The lack of organizational learning from deviations contributes to the fact that many of these accidents are not prevented. Many accidents can be avoided through early reporting and evaluation of minor accidents. Effective learning requires formal deviation reporting systems that transform individual experiences into organizational insights. This system is important to be able to avoid serious incidents by being able to analyze past deviations to proactively prevent future accidents. Complex organizations are often large and difficult to lead therefore roles can be implemented as "learning agents" to ensure that learning from deviations leads to changes. A learning agent is an individual or function within the organization that translates individual lessons into organizational learning. In our study, a learning agent is an individual who works full-time to translate individual lessons into organizational learning. However, implementing lessons is not unproblematic and there are several activities that influence, learning agents have a significant role in the learning process. The purpose of this study is to explore the learning agent's perspective and understanding of the organizational processes and structures that influence the integration of lessons learned from deviations. The design is an abductive qualitative approach with semi-structured interviews as data source. 14 learning agents belonging to a complex organization were used as respondents. Based on these interviews, six themes were created that were of importance to the organizational learning process: Informal interaction of learning agents, Learning structure, System use, Management structure, Resource distribution and Feedback. These were then analyzed according to the connection theory and how the connections of organizational elements affect learning. The conclusion was that the learning agents' perception of the common structure is worthy of aspiration in orderfor lessons to gain impact throughout the organization
Hantering av osäkerheter i budget : En kvalitativ studie om hur olika organisationer hanterar osäkerheter i sin budgetprocess
The budgeting process is a central aspect of corporate governance in many organizations. In an era of rapid technological development and shifting market conditions, traditional budgeting methods may become inadequate. Organizations may need to adapt their processes to manage uncertainty and change. Based on this background, the study examined how various organizations manage uncertainties in their performance budgets and budget processes. Organizations may need to address a range of uncertainties, and it is important to understand how different organizations adapt their budgets and processes to handle these challenges. The study has used a qualitative research strategy with a cross-sectional design to investigate how different organizations manage uncertainties in their budget processes. Interviews were conducted with nine respondents from seven different organizations. The respondents were selected based on their professional positions, and the interviews focused on their various experiences and perspectives on how uncertainties are managed in their respective budgeting process. The selection of organizations included both governmental, municipal, and private entities, providing diverse representation. Thematic analysis was used to analyze the empirical data, and the conclusion indicates that organizations handle uncertainties in their budgeting processes in different ways depending on their size and surrounding environment. Larger organizations often have a more structured and long-term budgeting process, while smaller organizations tend to be more flexible and short-term in their budgeting. Flexibility, prior experience, and communication within the organizations emerge as key factors for managing uncertainty. The study confirms that traditional annual budgets are still used, but they are often supplemented with rolling budgets, forecasts, and other tools to improve planning accuracy and adapt to uncertainty
Jag trivs, men ... : Inkludering och exkludering vid Högskolan Väst
The academy, like any other workplace, is characterized by social, difference-creating processes that, seemly inevitably, results in unequal working conditions among employees. Subtile, informal structures of power, as opposed to the formal once, are both complex and difficult to detect, but research show that patterns of inequality based primarily on gender, ethnicity, religion and language create difficult obstacles to inclusion and equal treatment in academia. So, how about University West? How inclusive are we as an organization? What do the employees themselves have to say, if asked? The overall aim of our research project was, in accordance with the above-mentioned questions, to seek knowledge about employees’ thoughts on, and experiences of, inclusion in everyday working life at University West, with a particular focus on ethnicity. Both qualitative and quantitative research methods were used for collecting and processing of data. In order to gain an overview of employees’ perceptions of inclusion at University West, a questionnaire, primarily linked to the seven grounds of discrimination, was distributed to all employees. In total 101 responses were received. In parallel with the survey, thirteen in-depth interviews were conducted with employees at the university’s various work units. A comprehensive interview guide with relatively open questions about work and career opportunities was used. The majority of the interviewees are teachers and researchers, and most of them have a migrant background. The survey shows that experiences of differential treatment are mainly related to gender, age, academic position and social class. Respondents with a migrant background feel that they receive less respect from colleagues than those with a Swedish background, and the same applies to those who consider it difficult to communicate in Swedish. Disparaging comments in everyday work life are mainly linked to factors such as not being able to speak Swedish, nationality, age and ethnicity. The prevalence of derogatory speech about both women and men shows relatively high figures. During the interviews, it emerged that most of the informants enjoy their work, but that some problematic patterns and behaviours make it difficult to feel welcomed and completely “at home” within the organization. “Us - and - them” categorizations, not least based on ethnic background, but also based on gender, age and religion, are highlighted. A lack of curiosity about experiences and competencies of “others”, alongside with a mono-lingual norm where a perceived demand for “correct” Swedish reinforces the presence of a non-inclusive mono-culture and a feeling of constantly being positioned as “the Other” in everyday working life. Language, not unexpectedly, emerges as a key factor in the demarcation between “us” and “them”, as do restrictive behaviour codes and other local norms. There are several perceived obstacles to work and career opportunities, but the one that most often is mentioned is a lack of personal connections and informal networks within which inquiries and recruitment are perceived to take place on a personal basis rather than on documented experience, merits and skills. Allying oneself with the “right” people, making friends with persons who has power and influence, is seen as a fundamental prerequisite for moving upwards within the organization. The interviewees also pointed to a culture of silence in which it is perceived as difficult, or futile, to raise problems relating to discrimination, racist jargon or sexual harassments. A lack of transparency when it comes to internal funding and recruitment, and a clear discrepancy between organisation’s articulated values and what it really looks like in reality, are further examples of problems raised. In summary, the empirical data shows us that employees have various experiences of exclusionary behaviors, mechanisms and patterns in everyday working life at Högskolan Väst, and that a greater sensitivity among colleagues and management to unequal working conditions and issues concerning inclusion, is requested. Our hope is that this study will contribute to a more open discussion about these types of sensitive issues, issues that more often need to be addressed as a common problem for the entire organization, rather than a problem for just a few.Akademin, precis som alla andra arbetsplatser, kännetecknas av sociala, skillnadsskapande processer som till synes oundvikligen resulterar i ojämlika arbetsvillkor bland de anställda. Subtila, informella maktstrukturer, till skillnad från de formella, är både komplexa och svåra att upptäcka, men forskning visar att mönster av ojämlikhet baserade på främst kön, etnicitet, religion och språk skapar svåra hinder för inkludering och likabehandling inom akademin. Så, vad sägs om Högskolan Väst? Hur inkluderande är Högskolan Väst som organisation? Vad har de anställda själva att säga om de tillfrågas? Det övergripande syftet med vårt forskningsprojekt var att, i enlighet med ovan nämnda frågeställningar, söka kunskap om anställdas tankar om, och erfarenheter av, inkludering i det dagliga arbetslivet på Högskolan Väst, med särskilt fokus på etnicitet. Både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder användes för insamling och bearbetning av data. För att få en överblick över medarbetarnas uppfattningar om inkludering på Högskolan Väst skickades en enkät, främst kopplad till de sju diskrimineringsgrunderna, ut till samtliga medarbetare. Sammanlagt inkom 101 svar. Parallellt med kartläggningen genomfördes tretton djupintervjuer med medarbetare på högskolans olika arbetsenheter. En omfattande intervjuguide med relativt öppna frågor om arbete och karriärmöjligheter användes. Största delen av de intervjuade är lärare och forskare, och de flesta av dem har invandrarbakgrund. Undersökningen visar att upplevelser av särbehandling främst är relaterade till kön, ålder, akademisk position och social klass. Respondenter med invandrarbakgrund upplever att de får mindre respekt från kollegor än de med svensk bakgrund, och detsamma gäller de som anser att det är svårt att kommunicera på svenska. Nedsättande kommentarer i vardagen är främst kopplade till faktorer som att inte kunna svenska, nationalitet, ålder och etnicitet. Förekomsten av nedsättande uttalanden om både kvinnor och män är relativt hög. Under intervjuerna framkom att de flesta av informanterna trivs med sitt arbete, men att vissa problematiska mönster och beteenden gör det svårt att känna sig välkommen och helt ”hemma” inom organisationen. ”Vi-och-dom”-kategoriseringar, inte minst utifrån etnisk bakgrund, men även utifrån kön, ålder och religion, lyfts fram. En brist på nyfikenhet på ”de andras” erfarenheter och kompetenser, tillsammans med en enspråkig norm där ett upplevt krav på ”korrekt” svenska förstärker närvaron av en icke-inkluderande monokultur och en känsla av att ständigt positioneras som ”den Andre” i det dagliga arbetslivet. Språket framstår inte oväntat som en nyckelfaktor i gränsdragningen mellan ”vi” och ”dem”, liksom restriktiva beteenderegler och andra lokala normer. Det finns flera upplevda hinder för arbets- och karriärmöjligheter, men det som oftast nämns är brist på personliga kontakter och informella nätverk där förfrågningar och rekryteringar upplevs ske på personliga grunder snarare än på dokumenterad erfarenhet, meriter och kompetens. Att alliera sig med ”rätt” personer, att bli vän med personer som har makt och inflytande, ses som en grundläggande förutsättning för att komma uppåt inom organisationen. De intervjuade pekade också på en tystnadskultur där det upplevs som svårt, eller meningslöst, att ta upp problem som rör diskriminering, rasistisk jargong eller sexuella trakasserier. Bristande transparens när det gäller intern finansiering och rekrytering, och en tydlig diskrepans mellan offentliga värderingar och hur det verkligen ser ut i verkligheten, är ytterligare exempel på problem som framkommer
Learning Analytics with Small Datasets : State of the Art and Beyond
Although learning analytics (LA) often processes massive data, not all courses in higher education institutions are on a large scale, such as courses for employed adult learners (EALs) or master’s students. This places LA in a new situation with small datasets. This paper explores the contemporary situation of how LA has been used for small datasets, whereby we examine how the observed LA provisions can be validated in practice, which opens up possible LA solutions for small datasets and takes a further step from previous studies to enhance this topic. By examining the field of LA, a systematic literature review on state-of-the-art LA and small datasets was conducted. Thirty relevant articles were selected for the final review. The results of the review were validated through a small-scale course for EALs at a Swedish university. The findings revealed that the methods of multiple analytical perspectives and data sources with the support of contexts and learning theories are useful for strengthening the reliability of results from small datasets. More empirical evidence is required to validate possible LA methods for small datasets. The LA cycle should be closed to be able to further assess the goodness of the models generated from small datasets.CC-BY 4.0</p
“Agens i hemvrån” : En observationsstudie av hur agensen pendlar och samexisterar mellanbarn och material
Bakgrund: Forskning gjord bland barn i förskoleålder belyser vikten av väl utformade lärmiljöer där det ska finnas material tillgängligt utifrån barns behov och intressen. När det handlar om barns utveckling har den fysiska lärmiljön en viktig roll. Faktorer som påverkar är exempelvis lärmiljöns kvalitet, dess utformning och pedagogers synsätt på lärmiljöer. Det har påvisats att interaktionen mellan barn och material påverkas av faktorer som exempelvis materials utseende, samt hur materials agens påverkar barnen. Vidare visar även forskningen att pedagoger har olika syn på hur lärmiljöer ska utformas, vilket i sin tur leder till att lärmiljöerna utformas olika. Forskning belyser också att den lek som uppstår beror på det material som finns tillgängligt, hur lärmiljöerna är utformade samt vem som har utformat dem. Flera forskare belyser att nuvarande forskning kring detta område är bristfällig. Syfte: Att undersöka om eventuella likheter och skillnader i utformningen av hemvrån har enpåverkan på barns lek samt hur barns och materials agens kan manifesteras under lek i en hemvrå. Metod: En kvalitativ metod används i form av observationer på hemvrån och barns lek för att kunna se när agens uppstår. Detta möjliggjorde en granskning och jämförelse av de olika hemvråerna och barns lek på ett mer djupgående sätt. Metoden är också bäst lämpad för studiens syfte och frågeställningar då tanken med studien är att undersöka om det finns olika utformningar på hemvrån, om utformningen har en påverkan på barns lek samt hur barns och materials agens uppkommer under leken i hemvrån. Observationerna har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys utifrån det posthumanistiska begreppet agens. Resultat: Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning som indikerar att lärmiljöer ofta utformas på olika sätt och att barnens lek påverkas av materialet och strukturen omkring dem. Det visar sig även att agensen samexisterar mellan barn och material i samspelet med varandra då barn formar om material vars agens säger till barn att göra något specifikt med dem. Barnens önskan om ett föremål i leken väger då tyngre än materialets signaler, men tolkningen görs att materialet ändå har agens i denna interaktion genom att det ser ut som det önskade föremålet på något sätt
Work readiness and Work-changing ability : exploring the employability profiles of a social psychiatric care graduate programme’s alumni
Purpose Work readiness and the ability to change how work is conducted are key dimensions of employability. This study focuses on alumni from the social psychiatric care (SPC) programme at University West in Trollhattan, Sweden. As their work readiness and work-changing abilities have not been studied to this point, the purpose was to explore the eventual main employability profiles in these alumni. Design/methodology/approach Between 8th November 2022 and 2nd January 2023, 94 SPC alumni responded to the Employee Agility and Resilience Short Swedish Version Measurement Scale, consisting of five subscales that represent different employability features. Cluster analysis was used to explore eventual employability profiles in these alumni. Findings Three clusters of SPC alumni with different employability profiles were identified. Cluster 1: Highly employable profile, which is represented by SPC alumni who scored high on each of the five employability features. Cluster 2: Employability with alliance-creating profile; this cluster comprise SPC alumni whose strengths lie in creating collegial relationships. Cluster 3: Employability with a strong social support profile, which comprise SPC alumni with a strong social backing at work. We discuss that SPC alumni of these employability profiles are variously equipped to (1) follow and develop how work is conducted in their fields and (2) adapt to changes at work. Originality/value The study presents employability profiles of SPC alumni and offers valuable insights that could enhance the prospects of these alumni becoming a recognised occupation within the realms of psychiatry, social services, institutional work and community work.CC BY 4.0</p
”To suffer from one´s inheritance” : A postcolonial literature study ofAnn-Helén Laestadius Straff
Bakgrund: För att kunna diskutera Sveriges koloniala förflutna krävs såväl ett erkännande av dess existens som ett ansvarstagande. Ann-Helén Laestadius roman Straff (2023) är en fiktiv berättelse baserad på verkliga händelser och skildrar den svenska statens implementering av nomadskolan där samiska renskötarbarn tvingades överge det egna språket och den egna kulturen. Med hjälp av postkoloniala begrepp strävar vi efter att hörsamma de röster som tystades på nomadskolan. Syfte: Studien syftar till att visa hur Straff (2023) kan förstås ur ett postkolonialt perspektiv. Vår förhoppning är att analysen kan bidra till att belysa svensk kolonialhistoria samt koloniala föreställningar och dess konsekvenser. Metod: Vår läsning av romanen grundas i ett förhållningssätt där vi förhåller oss självkritiska till våra läsningar och tolkningar i syfte att göra utrymme för den subalterna att själv tala och därmed inte reproducera koloniala idéer. Detta förhållningssätt kallas etisk läsning. Resultat: Studien visar att användningen av det samiska språket kan betraktas som en motståndshandling och ett sätt att återerövra språket. Vår etiska läsning av materialet synliggör också att karaktärernas relation till samiskan och det samiska arvet skiljer sig åt, samt att vissa av de samiska barnen kan läsas som subalterna. Därtill belyser vår studie hur nordisk kolonialism fungerar