University College Stockholm
Not a member yet
635 research outputs found
Sort by
Andlig beredskap
No full textRegeringens och ÖB:s uppmaningar att vi måste anpassa oss till en ökad krigsrisk har väckt uppseende och oro. Men vi borde också fundera över vad äldre tiders tro och praktiker kan lära oss om mental beredskap
The Innovation of a Master Wonder-worker in the Character of Simon Peter
No full textSimon Peter undergoes a considerable development from the character’s first introduction in the Gospel of Mark to later narratives, where he gains remarkable miraculous abilities. In Mark, he witnesses Jesus performing numerous miracles without himself being named as the performer of a single one, but in Matthew’s Gospel Peter walks on water (Matt 14:22–33), in Acts he heals two paralytics and raises a woman from the dead (Acts 3:1–10; 9:32–42), and in the fourth-century Latin Acts of Peter, also known as Actus Vercellenses, the character makes a dog speak (Acts Pet. 9.9–15), miraculously restores a shattered marble statue (11.8–23), and revives several people from the dead (27.1–11, 28.63–66). This article examines how Peter’s various miracles contribute to their respective stories, analyses how they respond to the needs of their respective authors, and discusses what they tell us about the use of genre in the narrative tradition about the apostle Peter and his miracles
Preserving Human Rights in Marital Relations : A Critical Examination of the Criminalization of Marital Rape in India from a Human Rights Perspective
No full textIn India, the law does not consider marital rape as a criminal offence. This means that the legal provisions do not acknowledge that a husband can be held accountable for raping his wife. The reasons for this are numerous and can be found in a range of reports from the Law Commission, Parliamentary debates, and judicial decisions. There are various reasons for this, including the desire to uphold the importance of marriage as an institution and the availability of other legal solutions. Given the ongoing debate surrounding the criminalization of marital rape in India, it is important to thoroughly examine the potential consequences of such a move. In order to achieve this goal, the current research will gather information from a diverse range of secondary sources, such as books, journals, articles, and reports that are relevant to the topic being investigated. The research will also gather primary data from respondents to obtain firsthand perspectives on this matter. This paper provides an in-depth analysis of the perspectives presented by different scholars regarding the criminalization of marital rape in India. In contrast to the responses obtained from the respondents for this study, the majority of them suggest that marital rape should not be criminalized. In addition, the paper delves into the approach taken by the Indian judiciary regarding the criminalization of marital rape. This study aims to provide valuable insights for leaders, scholars, and academics to better understand the advantages and disadvantages of criminalizing marital rape in India
Dancing and Theological Imagination : An exploration of the theological implications of dance
No full textThe impetus for this study is a quote from Nietzsche and a scene from 1 Samuel. Nietzsche’s claim that “I would only believe in a God that knows how to dance” is juxtaposed to King David “dancing before the Lord with all his might” (1 Sam 6:14). This study offers a theological exploration of dance that can be understood as an extended reflection on the space opened up by these two quotes. This study consists of two main sections, analysis and discussion. The analysis seeks to develop a theoretical frame that generates a conversation between a dance project by Nadia Vadori Gauthier called Une minute de danse par jour and the materialist process theology of Catherine Keller. The discussion section applies this frame, which consists of three concepts that emerge from Nadia’s project: daily, ordinary, and resistant and Keller’s concepts of entanglement, apophatic matter, and intercarnation. The study explores how and in what ways Keller’s dynamic, process materialist theology might reveal the theological implications of Nadia’s daily dance project, implications that literally embody Keller’s theological approach and extend it beyond academic theology, into the very dance of lif
The Shared Intellectual Milieu behind Numbers 12 and Isaiah 6
No full textFortschreibung is a current literary concept in the redaction history of the Hebrew Bible. Manyscholars tend to put not only the final redaction but the entire redaction in the Persian periodpreferable in the late Persian period. How are we to understand earlier traditions in this scena-rio? The investigation into whether there is a shared intellectual milieu behind Numbers 12and Isaiah 6, and in particular how, may give us some answers. By comparing these two texts asa case study, through the theophany genre and through the lens of participatory theory of re-velation, similar/dissimilar pattern and features occur. Numbers and the Book of Isaiah haveundergone redaction in multiple stages starting in preexilic times. And Numbers 12 and Isaiah6 are to a degree key chapters in the final redaction stage of respective books. The theophanyaccount is about the revelation of Torah, about judgment/authority and by extension change.It is evident that earlier traditions of Moses and the prophet Isaiah have segued into a new situ-ations in the final making of Torah in Persian period, to create continuity and authority. Thisputs a focus on human agency but also on the risk of fallacy in the interpretation of theHebrew Bible, of which Numbers 12 and Isaiah 6 are aware of
A Vicarious Koinonia? : Ecclesiology and ecclesiality in the parishes of Church of Sweden
No full textSyftet med denna uppsats är att lämna ett litet bidrag till Svenska kyrkans självreflektion och därmed till ekumeniska samtal genom att undersöka sammanläggningarnas konsekvenser för församlingssyn och liv. Med denna sammanfattning besvarar jag även frågeställningarna; Vilken ecklesiologi kan efter relationsförändringarna utläsas i Svenska kyrkans utredningar och i Läronämndens yttranden över territorialförsamlingarna? Vad ger denna för implikationer för församlingen som koinonia? Genom att analysera den ecklesialitet som framträder i Svenska kyrkans utredningar och Läronämndens yttranden har jag sökt finna svar på frågan hur territorialförsamlingarnas ecklesiologi framträder och vilka implikationer detta kan ha för den ekumeniska förståelsen av kyrkan som koinonia. Jag har visat ett plausibelt samband mellan sammanläggningar av territorialförsamlingar med kommunalisering av kyrkan och ett organisatoriskt skifte från Gemeinschaft till Gesellschaft.Territorialförsamlingarna har genom sammanläggningar gått mot större ekonomiska enheter med större geografisk storlek och ökad genomsnittlig mängd tillhöriga per församling. Man har rört sig från ett övre tak av antalet medlemmar i en församling till en miniminivå. Denna nivå syftar till att utgöra ett tillräckligt stort kyrkoavgiftsunderlag i syfte att bära kostnader för personal och fastigheter. Med detta har man rört sig från att antalet medlemmar avgör mängden personal till att mängden personal avgör antalet medlemmar.Samtidigt som antalet medlemmar minskar ökar antalet anställda. Svenska kyrkan kan beskrivas som tjänsteinriktad folkkyrka där välutbildad och kunnig personal utgör den faktiska församlingen medan den tillhörige primärt konsumerar religiösa tjänster. Den demokratiska organiseringens offentligrättsliga karaktär stärker den Gesellschaft¬-struktur som utvecklats över åren. Möjligheten för den enskilda att ta ansvar för, och engagera sig i, sin församling som förtroendevald går via nomineringsgruppernas respektive vallista och inte via det direkta engagemanget i församlingen. Man skulle kunna säga att församlingsbon lämnar över sitt religiösa liv att skötas av anställa och nomineringsgrupper å sina vägnar. Ett slags helig gemenskap på entreprenad där den enskildes ansvar flyttas till nomineringsgruppen och kyrkolivet sköts av proffs medan den enskilde döpte kan komma och fylla på sitt själsliv vid behov eller vid högtidliga tillfällen. De anställda och förtroendevalda bildar en slags ställföreträdande koinonia medan de tillhöriga blir passiva konsumenter som inte ser sig själva som kyrka. Denna ställföreträdande koinonia riskerar även att leda till en organisatorisk donatism, där förståelsen av kyrkan som en samling rättfärdiggjorda syndare tonas ner då graden av professionalitet ökar.När kyrkan blir för lik världen hamnar dess skapelseteologiska annorlundaskap i bakvattnet till förmån för statsvetenskaplig och ekonomisk rationalism och då riskerar kyrkan att delas upp i en yttre organisation och en inre gemenskap där den förras mätbarhet hamnar i förgrunden. Kyrkans organisering behöver istället hålla ihop med dess syfte att människor ska komma till tro och kristen gemenskap skapas. Kyrkans annorlundaskap som koinonia grundad i Treenigheten kan utgöra en förebild för världen och ge just de förutsättningar som en öppen folkkyrka behöver för sitt grundläggande uppdrag, sin lagstadgade identitet, sin ekonomi och som en del av den ekumeniska rörelsen. Inte minst i en tid av transition mot att vara en kyrka med mer likartade förutsättningar som andra samfund.In the ecumenical movement the Church is often understood as koinonia – communion with (in) God realized in interpersonal community. In this essay, I have tried to show that the organizational structure in Church of Sweden after the separation of Church and state, risks forming a vicarious koinonia of staff and elected officials. Mergers of territorial parishes and an organizational shift from Gemeinschaft to Gesellschaft has shifted the view of who is part of the koinonia and put emphasis on employees and on the church as a provider of religious services while the parishioners are passive bystanders and form the basis for church tenth. The vicarious koinonia risks forming an organizational Donatism in which religious professionals replace the understanding of congregation as justified sinners, and of ecclesiological Docetism where the organization of the church is separated from its purpose of community and lived faith. The church's identity as koinonia founded in the Trinity can set a model for the world and provide the conditions that an open folk church needs for its mission, its finances and as part of the ecumenical movement
The Hexaemeron of St. Basil the Great : Interpretive or Apologetic Work
No full textIn this paper, the Hexaemeron is approached using a new perspective. This perspective has been used in other papers or books on the Hexaemeron, but only briefly and without any in-depth evidence or investigation. Many scholars have pointed out, in one way or another, that the Hexaemeron contains density of philosophy, doctrine, sciences of Basil’s era, and density of literal interpretation, in addition to the interpretive and moral components; They stated that it is therefore better to consider this work as an apologetic work, instead of merely an interpretive work. But on the other hand, Basil composed this work to be preached to laypeople. So, I had inquiries about this: Why did Basil use these components to preach in front of this audience? What are his motives? And what are his goals? In this paper, the historical-critical method is used to prove that this work is actually an apologetic work composed by Basil because he found that his people are surrounded by heretical thoughts, and it is necessary for them to understand their orthodox faith in order to guarantee a good afterlife. Therefore, before his death, he conveyed his orthodox thoughts briefly, using Genesis 1. I first looked at the doctrinal and philosophical thoughts that he discussed in the Hexaemeron, and then after some investigation into his earlier works, it became clear to me that he had argued the same ideas before, so the Hexaemeron is actually a summary of his entire life. I then investigated his use of both literal and allegorical methods in dealing with Scriptures, and demonstrated that he intentionally used literal method in the Hexaemeron, rather than in the rest of his interpretational works, to extract dogma from Genesis 1. Finally, I investigated the situation of his audience to prove that his audience, regardless of their intellectual levels, need this discourse to support their faith. This paper highlights the importance of using doctrines, philosophy, and contemporary science in sermons addressed to laypeople, and not just the spirituality, in order to protect them from false doctrines, and urges priests to become familiar with them
Liv och död i det levande livet : En studie av dödens språk
No full textIntensivvårdsläkaren Jacob Ratz Endler upplever att döden är svårhanterlig i vårt samhälle.Utifrån Ratz Endlers resonemang samt teologen och prästen Jan-Olof Aggedal perspektiv påvikten av de “rätta”orden i dödens närhet, vill jag i denna uppsats bidra med ett försök attsynliggöra ett språk för döden. För att göra det kommer jag också att närläsa texter från treolika filosofer som har skrivit om döden, nämligen Jonna Bornemark, Lovisa Nygren ochWilfrid Stinissen. Jag kommer även att arbeta med ett medeltida material då döden sågs somnaturlig.I uppsatsen använder jag mig av teorier från Jakob Ratz Edlers arbete samt Paul Tillichskorelationsteori för att besvara existentiella frågor. Metoder för att komma fram till ettresultat är den hermeneutiska och den komparativa textanalysen, för det medeltida kapitletanvänder jag mig av en teologihistorisk metod. Jag kommer att närläsa texterna för att sedankoda innehållet och lägga dem under tre teman: Ars Moriendi, Memento mori, redan nu menännu inte, vilka får representera innehåll av vad vi kan lära oss om döden, medvetenheten omatt vara dödlig och det eskatologiska perspektivet med tanken om vad som eventuellt händerefter döden. Jag kommer även att göra en kritisk läsning av det nya biskopsbrevet Livetsbörjan och livets slut, för att se om detta kan ge något förslag till “dödens språk”.1Det jag vill bidra med genom att skriva denna uppsats är att minska distansen till döden ochhitta ett naturligt språk för att tala om den i vårt samhälle
Trädgårdar i ödemarken : Kristen formation i tre svenska församlingsplanteringar
No full textGardens in the Wasteland is an ethnographic study of Christian formation within three Swedish church plants working against a backdrop of advanced secularisation. The thesis analyses the formative practices employed by these church plants with the intention of forming persons towards a lived Christian identity. Employing a situated learning theory framework, it traces the formative trajectories and negotiations that emerge from these shared practices, and also examines the articulations of callings and intentions within these church plants. The findings reveal that the establishment of a church plant often stems from a sense of place-oriented calling that encompasses a vision of vibrant Christian life and community. These church plants cultivate formative practices – aimed at certain teloi – that guide individuals on their journeys towards a lived Christian identity. Through participation in these practices, individuals align themselves with the church plant’s vision of Christian life. This identity formation process is not static but rather involves ongoing negotiations, both on a personal and community level, as individuals grapple with the meaning of Christian identity and faith amidst an increasingly secularised society.Trädgårdar i ödemarken är en etnografisk studie av kristen formation i tre svenska församlingsplanteringar som befinner sig i ett sammanhang präglad av långt utvecklad sekularisering. Avhandlingen analyserar de formativa praktiker som används av dessa planteringar med intentionen att forma personer mot en levd kristen identitet. Genom att använda situerat lärande som teoretisk ram, spårar avhandlingen de formativa livsbanor och förhandlingar som uppstår i dessa praktiker. Studien undersöker också hur kallelser och intentioner artikuleras i församlingsplanteringarna. Resultaten visar att etableringen av en församlingsplantering ofta startar i erfarenheten av en kallelse som omfattar en vision av ett kristet liv och en levande gemenskap på en specifik plats. Dessa planteringar skapar formativa praktiker med specifika teloi som vägleder individer på deras livsbanor mot en levd kristen identitet. Genom att delta i dessa praktiker anpassar sig individer till församlingsplanteringens vision av det kristna livet. Denna identitetsformation är inte statisk utan medför kontinuerliga förhandlingar om innebörden av kristen tro och identitet. Denna förhandling sker både på individuell och på gemenskapsnivå, i kontexten av ett alltmer sekulariserat samhälle