University College Stockholm
Not a member yet
635 research outputs found
Sort by
Masculinity and Eschatology : Masculinity as a Rhetoric Strategy to Describe Eschatology in the First Epistle to the Corinthians.
I 1 Kor 7 skriver Paulus om relationer, sex och äktenskap. Kapitlet präglas av att inkludera kvinnor i resonemangen och feministteologer som Elisabeth Schüssler Fiorenza har fokuserat på att förstå kvinnans roll i texten.1 Men vad händer om man läser texten utifrån att den är skriven av en man? Fredrik Ivarsson har visat hur Paulus använder en så kallad maskulinitetsretorik i 1 Kor 7 för att tala om etik i församlingen.2 1 Kor 7 berör även eskatologi. I samma utläggning om huruvida ogifta ska gifta sig skriver Paulus om den allt mer annalkande återkomsten av Kristus. Hur kan eskatologin i 1 Kor 7 förstås utifrån samma utgångspunkt som Ivarsson har, att Paulus språk och retorik formats av antikens kulturspecifika föreställningar av manlighet
From Theory to Practice. : A Study of Challenges in the Humanitarian Work Applied to the Work with SRHR and Young Women in Cox’s Bazar.
The aim of this thesis is to investigate the discrepancies between theory and practice when it comes to humanitarian interventions in refugee camps. In order to contextualize the result it will be applied onto the work with sexual and reproductive health and rights (SRHR) and young women in the world’s biggest refugee camp in Cox’s Bazar, Bangladesh. The research questions are as follow: What discrepancy does relief worker experience when it comes to theory and practice in humanitarian interventions in refugee camps?; what kind of difficulties and challenges do relief workers meet in their work in refugee camps and how do they prepare?; what is the best way to work with SRHR questions and young women in the refugee camp in Cox’s Bazar in Bangladesh? The study is built on interviews with five relief workers from western relief organizations. In order to be able to answer the three research questions, the interviews focused on the following themes; discrepancies of theory and practice; use of theoretical guidelines like The Sphere Handbook; difficulties during humanitarian interventions in refugee camps; and lessons learned. Some of the respondents had experience from Cox’s Bazar and/or SRHR and were therefor asked questions due to that specific experience. Conclusions to be drawn from the results of the interviews are that it is possible to prepare one self to work in humanitarian conditions but only to a certain extent. Relief workers do need a great deal of experience but there will always be unexpected situations impossible to prepare for. It’s also clear that some basic methods, such as actually talking to the people in need and not only acting on previous experiences, still need to be highlighted. In the specific context of Cox’s Bazar and SRHR questions, relief workers need to understand the culture in order to pursue their work in a suitable way. SRHR questions are for example highly stigmatized and the women’s previous knowledge about their own body is in general very low.
The temporary law’s impact on the child’s right to mental health : focusing on the asylum-seeking unaccompanied minor
This study examines how the new temporary law (SFS 2016:752) guarantees the child’s right to mental health; focusing on the asylum-seeking unaccompanied minor. This subject is examined since the Swedish law that regulates migration got reduced to the minimum standards that can be found in the EU and in international conventions when Sweden received 163 000 asylum seekers during 2015. 35 400 of them were unaccompanied minors. This leads to the question if the new regulations jeopardize the child’s right to mental health. To answer that, this study’s theoretical ground that will be used is legal positivism. By practicing a legal-judicial method and law-based sociological method the study follows three questions; 1. What is Sweden bound to guarantee according to the Convention on the Right’s of the child, associated with the mental health of children and the provisions of the temporary law? 2. Does the temporary law constitute grounds for existential uncertainty, and is it thereby violating the child’s right to mental health? 3. What does the situation look like, related to the mental health of asylum-seeking unaccompanied minors? In relation to the Convention on the Right’s of the Child this temporary law, and the impact of it, is examined. In the discussion it is clear that not only article 24 (the child’s right to health) is fundamental to the question of mental health, but several other articles. The result of this study has shown that the temporary law clearly violates the asylum-seeking unaccompanied child’s right to mental health
Biblical Motifs in Harry Potter and the Deathly Hallows : An Intertextual Study
Populärkultur uppstår inte i ett vakuum. Det är inte konstigt att västerländsk populärkultur hämtar inspiration från Bibeln och västerländsk kristen kultur. Bokserien om Harry Potter tycks vara ett sådant exempel. Jag är intresserad av det intertextuella mötet mellan Harry Potter-böckerna och Bibeln. Detta är ett relevant ämne att studera inom bibelvetenskapen då intertextualitet är tolkning i flera led och alltså påverkar vår läsning av såväl Bibeln som skönlitteratur. Som Lina Sjöberg visar kan intertextuella studier mellan Bibeln och skönlitteratur vara ett sätt att exegetiskt arbeta med mellanmänskliga aspekter av bibelberättelser som i sin tur plockats upp av skönlitteraturen genom intertextuella referenser.1 Utifrån bibelvetarens uppgift att tolka och förstå Bibelns texter blir intertextuella studier en framkomlig väg bland flera.2Harry Potter är en bästsäljande bokserie skriven av den brittiske författaren J.K. Rowling.3 Bokserien har filmatiserats och även filmerna är mycket populära. Det har skapats en fandom4 kring Harry Potter. Fansen kallas för ”Potterheads”5 och J.K. Rowling har skapat plattformen ”Pottermore” som är en nöjessite, nyhetssite och online-butik för allt Potter-relaterat.6 Det genomslag Harry Potter har gjort gör serien till ett intressant ämne för intertextuella studier. Många älskar bokserien och även de som inte läst böckerna känner ofta till handlingen i viss utsträckning
Participation of young adults' in the congregation : The most natural thing or an adaption to current structures?
Denna studie syftar till att undersöka hur församlingsaktiva unga vuxna, med olika etnisk och religiös bakgrund, upplever delaktighet i några församlingar inom Equmeniakyrkan. Med unga vuxna avses informanter i åldern 16 till 26 år. Undersökningen bygger på tre semistrukturerade fokusgruppssamtal med sammanlagt sexton informanter. Studien undersöker vilka faktorer som enligt informanterna främjar respektive motverkar delaktighet samt hur eventuella skillnader gestaltas bland informanterna beroende på religiös bakgrund. I intervjuerna framkom nio faktorer som främjar respektive motverkar delaktighet. Dessa är följande: att bli sedd, att känna människor i sin egen ålder, frekvent deltagande och eget engagemang, den egna viljan och det egna bidraget, att ha något att samlas kring, ledarskapet, vi och dom, ålder samt praktiska hinder. Resultatet har analyserats med hjälp av Giddens (Furseth och Repstad, 2005) begrepp aktör och struktur, Beckmans (2011) syn på integrationens problem samt Laves och Wengers (1991) teori om lärande. Studien resulterar i slutsatsen att det är svårt att säga om de studerade unga vuxnas delaktighet i församlingsgemenskapen är en självklarhet eller ett hänsynstagande gentemot församlingens rådande struktur. Det framkommer också att det inte går att finna några djupgående skillnader i upplevelsen av delaktighet beroende på religiös bakgrund.
Our natural selves of given gifts and maturing characteristics : An empirical study of the diversity among pastoral candidates of the Untining Church in Sweden, thier spiritual gifts, personalities and ways of serving
The right of parents
Uppsatsen handlar om föräldrarnas rätt att välja skola för sitt barn. Enligt friskolereformen har föräldrarna rätt att välja den grundskola som det vill att deras barn ska gå i. Det kan vara en kommunal skola eller friskola. I Sverige pågått en debatt om de konfessionella friskolorna. Det har blivit en politisk fråga som handlar om konfessionella skolorna ska tillåtas eller inte. Ordet konfessionell innebär ”som avser trosbekännelsen; som strängt håller på trosbekännelsen”.[1] En skola som konfessionell har sin värdegrund i religion. De konfessionella skolorna är omtalade i Sverige genom att det öppet talar om religion. Sverige betraktas av omvärlden som en av världens mest sekulariserade stater. Ordet sekularisering innebär att ”processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle”.[2] Även om Sverige under många hundra år var en religiös stat så har religionen under det senaste århundradet fått mindre mening i människors liv. Likväl har vi i Sverige tagit vissa aspekter ur olika religioner och utövar dem som yoga, meditation som härstammar från religion. Uppsatsen handlar om religiösa friskolor och Abram de Swaan menar att Samhällsvetenskapen ”har människor i olika samlevnadsformer som sitt studieobjekt”.[3] Det som jag intresserad av är om religiösa friskolor och föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn utifrån gällande lagar i Sverige och internationella konventioner. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är att om man har en rätt i Sverige som innebär att föräldrarna har möjlighet att välja skola för sina barn så bör innebär alla skolor. Det som jag intresserad av är fått del av är varför föräldrarna valt en religiös friskola till sitt barn. Detta har gjort att jag mailat till rektorer för religiösa friskolor i Sverige. Det som är mitt syfte är fått del av på föräldrarnas aspekter som jag inte anser kommer fram i samhällsdebatten. [1] https://www.ordlista.se/ordbok/konfessionell [2] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sekularisering [3] De Swaan, Abram, (2004), s 88
How are new social movements created? : A qualitative case study of the new form of spontaneous organization through informal networks that became influential during the receiving of refugees in 2015
Uppsatsen undersöker den spontana organisering genom informella nätverk som blev ett betydande inslag i Sveriges flyktingmottagande 2015. Utifrån en fallstudie av volontärer som är aktiva i organisationerna undersöker studien vilka motiv som ligger till grund för deras val att engagera sig utanför redan befintliga organisationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att studera huruvida den spontana formen av organisering bör betraktas som en ny social rörelse. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier om hur sociala rörelser uppstår samt vad som utmärker mindre formell form av organisering. Sammanlagt genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer med volontärer från organisationer registrerade i Sverige och som startade under flyktingmottagandet 2015. Bland organisationerna finns de med fokus på mottagandet i Sverige samt de med primärt internationellt fokus. Resultatet visar att volontärernas engagemang i den nya formen av organisering till stor del kan betraktas som en ny social rörelse med hänvisning till uppsatsens teoretiska ramverk.
Existential conversations with older men : Can it strengthen their mental health?
I dagens samhälle eftersträvas ungdomlighet. Det gråa håret färgas och begynnande rynkorsminkas över. Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har skrivit förordet till en bokredigerad av filosofie magister och sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto. Lagercrantzbelyser att det inte alltid är så roligt att bli äldre. Kroppens funktioner förändras ochförsämras. Vänner och närstående dör (Lagercrantz 2014:9). Att bli äldre attraherar få. Deäldre hamnar lätt i bakgrunden. Detta påverkar synen på äldre vilket kan leda till att de tillviss del blir fråntagen sitt människovärde. Lars Andersson, docent i gerontologi, menar attundomsfixeringen medför en slags gradering av vad som är värdefullt (Andersson 2002:124).Uppsatsens mening är att lyfta fram äldre och särskilt fokus ligger vid äldres psykiska hälsaoch ohälsa. Detta område har länge varit eftersatt (Rolfner Suvanto 2014:11). Psykisk ohälsa,främst depression, är vanligt bland äldre. Andelen självmord i angiven grupp är hög, isynnerhet bland äldre män (Rolfner Suvanto 2014:13) Självmord är den ytterstakonsekvensen av psykisk ohälsa. Att uppsatsen drar gränsen för äldre från 65 år och uppåt harmed den traditionella svenska pensionsåldern att göra. Psykoanalytikern Erik HomburgerEriksson menar i gerotranscendensteorin, det positiva åldrandet, att människan fortsätter attutvecklas under hela livet. Viljan att lyfta fram Erikson grundas i att sociologiprofessor LarsTornstams ofta refererade teori om gerotranscendens byggde på Eriksons teori. CeciliaMelder, teologidoktor i religionspsykologi, menar att den existentiella hälsodimensionen ipositiv mening påverkar självskattad hälsa och livskvalitet. Melder framhåller möjligheten attutveckla bland annat ”preventioner (förebyggande) för aktiv livshjälp utifrån ett existentiellthälsoperspektiv” (Melder 2014:37). Från mina år som personal inom äldreomsorgen kännerjag igen den beskrivna bilden av att bli äldre. Utifrån beskriven bakgrund menar jag att det ärrelevant att studera möjligheten av existentiella samtal för att stärka äldre mäns psykiskahälsa. Min förförståelse för uppsatsens ämne bygger dels på mitt arbete inom äldreomsorgen.Dels på teorierna som jag fått kunskap om tidigare samt en viss kunskap om psykisk hälsaoch ohälsa hos äldre. Min förförståelse kan innebära att jag i förväg har en uppfattning omstudiens resultat. Av vikt är därför att genomgående vara väl förankrad i fakta som finns ävenom fakta till viss del saknas om det specifika området. Min förförståelse innebär också ettantagande om att uppsatsen berör ett angeläget ämne. För att lyfta fram en verksamhet därexistentiella samtal med äldre förekommer så har en intervju gjorts med Marianne Olsson, verksamhetschef på Sankt Lukas i Kronoberg. Detta för att ta reda på mera om deras kunskapi ämnet psykisk ohälsa och existentiella samtal