The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
”Hulahula-handball – a question about gender?” : A qualitative study regarding four sport casters’ commentary in TV.
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur män och kvinnor beskrivs av sportkommentatorer under TV-sändningar från handbollsmatcher ur ett genusperspektiv. De aktuella frågeställningarna för studien är följande: Hur beskriver kommentatorer kvinnor och män under livekommentering i handboll? Vilka likheter och skillnader finns kopplat till detta i kommentatorers livekommentering av handboll? Metod: För att bemöta undersökningens syfte och frågeställningar användes en metod av kvalitativ karaktär – diskursanalys. Åtta matcher från fyra olika kommentatorer, alla män, där de kommenterade en match innehållandes kvinnor och en match innehållandes män, spelades in och transkriberades sedan rad för rad. Analys av insamlad data skedde med hjälp av diskursanalys för att kunna undersöka likheter och skillnader. Passager från kommentatorerna kategoriserades och växte fram till olika teman. Resultat: Resultatet från diskursanalysen visar att det finns både likheter och skillnader i hur livekommentering sker gällande kön. Likheter som finns är att tränares meriter presenteras på liknande sätt, samt att reklam görs för respektive liga. Skillnader som upptäcktes var hur kommentatorerna beskriver och benämner kvinnor respektive män. Slutsats: Resultatet indikerar att kommentatorernas språkbruk skiljer sig i kommentering av kvinnor och män och att det således fortfarande tycks finnas arbete att utföra för en mer jämställd syn på kvinnor och mäns sportutövning. Ytterligare studier inom detta område behövs alltså för att uppmärksamma och arbeta för allas jämställda deltagande på sportens arena.Aim The aim of the study was to investigate and analyse how men and women are described by sports casters during live broadcasting of sport from a gender perspective. The research questions for this study are as follows: How are men and women described by sport casters during live commentary of handball? What similarities or differences exist in sport casters live commentary of handball? Method Eight (8) handball games by four (4) different male sport casters, where each sports caster cast one male and female game, were transcribed and analysed from a discourse analysis perspective. Identified perspectives and discourses were categorised and sorted, thereafter analysed utilising a gender perspective. Results The results from the discourse analysis show that both differences and similarities exist regarding gender in live commentary. The coaches’ merits are presented in similar ways and advertising for both leagues are done in a similar manner. Differences lie in that the sport casters depict and describe men and women differently. Conclusion The results indicate that the differences found in how sport commentators describe and portray women and men mean that there is still work to be done to create a more equal arena for men and women to participate in with regards to sports. More research is needed in order to shed more light onto this area of research
Test-retest reliability of a newly developed instrument for measurement of force production and speed in closed kinetic chain for upper extremity : Measurements on a group of athletes with cerebral palsy and a reference group
Aim and research questions: The aim of this master thesis was to test for test-retest reliability for a newly developed force instrument (FI) and determine if a combined effect of trial, speed and resistance exist on the variable fraction effective force (FEF) for a group of athletes with cerebral palsy (CP-group) and a reference group (AB-group). 1. What is the intraclass correlation coefficient on maximum velocity measured on two occasions with the FI for a CP-group and an AB-group? 2. What is the intraclass correlation coefficient on FEF for a flexion movement measured on two occasions for an AB-group? 3. Is there an interaction effect of; a) trial and group, b) trial, speed and group, c) trial, resistance and group and d) trial, speed, resistance and group, on the variable FEF for a flexion movement for a CP-group and an AB-group? Method: This master thesis was an experimental cross-sectional study with a test-retest design. Data collection took place in Stockholm and in Elche (Spain), 2022. Participants visited the BMC laboratory at two occasions. Participants completed tasks with their least impaired arm (CP-group) or dominant arm (AB-group) in a horizonal movement at different resistances and speeds on the FI. Maximum velocity together with force in 3 directions was registered. FEF was calculated from the three forces. ICC on Vmax for both groups and FEF for the AB-group was conducted together with a mixed-design ANOVA on de independent variables trial, group, speed and resistance on the dependent variable FEF. Results: 18 participants in the CP-group and 20 participants in the AB-group was included for statistical analysis. The ICC on Vmax was .944 for the CP-group and .804 for the AB-group. The mean ICC for FEF was .644 for the AB-group. Using a mixed-design ANOVA concluded that there was no significant interaction effect on trial, group, speed and resistance, F(4) =2.069, p=.088, nor in any of the other combinations. Conclusion: The newly developed FI shows good test-retest reliability for both groups and could be used for measurements of arm coordination. Further studies are needed to further evaluate reliability of the instrument. Syfte och frågeställningar: Syftet med detta examensarbete var att testa för test-retest reliabilitet för ett nyutvecklat kraftinstrument (FI) och avgöra om det finns en kombinerad effekt av testtillfälle, hastighet och motstånd på variabeln fraction effective force (FEF) för en grupp idrottare med cerebral pares (CP-grupp) och en referensgrupp (AB-grupp). 1. Vad är intraclass correlation coefficient för maximal hastighet mätt vid två tillfällen med för en CP-grupp och AB-grupp? 2. Vad är intraclass correlation coefficient för FEF för en flexionsrörelse mätt vid två tillfällen för en AB-grupp? 3. Finns det en interaktionseffekt mellan; a) testtillfälle och grupp, b) testtillfälle, hastighet och grupp, c) testtillfälle, motstånd och grupp och d) testtillfälle, hastighet, motstånd och grupp, på variabeln FEF för en flexionsrörelse för en grupp med CP och AB-grupp? Metod: Denna masteruppsats en experimentell tvärsnittsstudie med test-retest design. Datainsamlingen genomfördes i Stockholm och Elche (Spanien), 2022. Deltagarna besökte BMC laboratoriet vid två tillfällen och genomförde rörelser i horisontalplan i olika hastigheter, mot olika motstånd med sin minst funktionsnedsatta arm (CP-gruppen) eller dominanta arm (AB-gruppen) på FI. Den maximala hastigheten tillsammans med kraft i tre riktningar samlades in. FEF beräknades utifrån de tre krafterna. Den statistiska analysen innehöll ICC som genomfördes för Vmax för båda grupperna samt för FEF för AB-gruppen. En mixed-design ANOVA genomfördes med de oberoende variablerna testtillfälle, grupp, motstånd och hastighet på den beroende variabeln FEF. Resultat: 18 deltagare i CP-gruppen och 20 deltagare i AB-gruppen inkluderades i den statistiska analysen. ICC på Vmax för CP-gruppen var .944 och .804 för AB-gruppen. Ett medelvärde på ICC för FEF i en flexionsrörelse var .644 för AB-gruppen. Det fanns ingen signifikant interaktionseffekt på testtillfälle, grupp, hastighet och motstånd, F (4) = 2.069, p = .088, och inte heller för de andra kombinationerna. Konklusion: Den nyutvecklade instrumentet visar på god reliabilitet vid upprepade mätningar för båda grupperna och kan användas i framtida för mätningar av arm-koordination hos de två grupperna. Men fortsatta studier behövs för att vidare utvärdera reliabilitet för instrumentet.
Sociala medier & Kroppsideal : En kvalitativ studie av hur sociala medier påverkar träningsaktiva unga vuxnas kroppsuppfattning
Syfte & Frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna som tränar och är aktiva på sociala medier förhåller sig till kroppsidealen som framställs på sociala medier samt hur de upplever att det påverkar kroppsuppfattningen. - Hur ser användningen av sociala medier ut bland träningsaktiva unga vuxna? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att kroppsidealet påverkar deras kroppsuppfattning? Metod För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod används vilket genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut med ett målstyrt urval utifrån de kriterier som behövde uppfyllas för att delta i studien. Dessa kriterier var ålder och nivå av fysisk aktivitet, dvs tränar 2-3 gånger i veckan medel- eller högintensivt samt har generellt aktiva liv. Deltagarna behövde också vara aktiva på sociala medier. Totalt 6 personer varav 3 kvinnor och 3 män deltog i studien. Analys av resultatet har gjorts genom att använda entematisk analys med en abduktiv forskningsansats. Goffmans teori om intrycksstyrning användes som teoretisk referensram då resultat tolkades. Resultat Resultatet visar att sociala medier används hos deltagarna i upp till fyra timmar per dag, främst för att chatta med vänner, scrolla i flödet och titta på andras inlägg. En majoritet sa även att de ibland lägger upp bilder, men inte så ofta. När samtliga deltagare framställer sig själva i sociala medier vill de alltid visa upp sina bästa sidor och se så attraktiv ut sommöjligt. Samtliga deltagare förklarar att de blir påverkade av kroppsidealet som framställs på sociala medier på ett negativt sätt, i form av jämförelsebeteenden, sämre kroppsuppfattning, välmående samt mat- och träningsvanor. Slutsats Studien som vi genomfört har bidragit till ny kunskap om hur sociala medier och kroppsidealen påverkar träningsaktiva unga vuxnas hälsa och kroppsuppfattning. Deras kroppsuppfattning påverkades negativt på grund av exponeringen för kroppsidealet som presenteras på sociala medier.
Acute normobaric hypoxia blunts contraction-mediated mTORC1- and JNK-signaling in human skeletal muscle.
AIM: Hypoxia has been shown to reduce resistance exercise-induced stimulation of protein synthesis and long-term gains in muscle mass. However, the mechanism whereby hypoxia exerts its effect is not clear. Here we examine the effect of acute hypoxia on the activity of several signaling pathways involved in regulation of muscle growth following a bout of resistance exercise. METHODS: Eight men performed two sessions of leg resistance exercise in Normoxia or Hypoxia (12% O2 ) in a randomized crossover fashion. Muscle biopsies were obtained at rest and at 0, 90,180 min after exercise. Muscle analyses included levels of signaling proteins and metabolites associated with energy turnover. RESULTS: Exercise during Normoxia induced a 5-10-fold increase of S6K1Thr389 phosphorylation throughout the recovery period, but Hypoxia blunted the increases by ~50%. Phosphorylation of JNKThr183/Tyr185 and the JNK target SMAD2Ser245/250/255 was increased by 30-40-fold immediately after exercise in Normoxia, but Hypoxia blocked almost 70% of the activation. Throughout recovery, phosphorylation of JNK and SMAD2 remained elevated following exercise in Normoxia, but the effect of Hypoxia was lost at 90-180 min post-exercise. Hypoxia had no effect on exercise induced Hippo- or autophagy-signaling and ubiquitin-proteasome related protein levels. Nor did Hypoxia alter the changes induced by exercise in high energy phosphates, glucose 6-P, lactate, or phosphorylation of AMPK or ACC. CONCLUSION: We conclude that acute severe hypoxia inhibits resistance exercise induced mTORC1- and JNK signaling in human skeletal muscle, effects that do not appear to be mediated by changes in the degree of metabolic stress in the muscle
The importance of clothes forteaching in Physical Education and Health : Physical education teachers' perceptions of the concept of "sportswear" and what significance it has for students' performance and results in teaching
Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och valet av “idrottskläder”. Lärarna lyfter också att sociala normer och ekonomiska förutsättningar är andra faktorer som påverkar idrottsklädvalet.Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific lesson. Most of the teachers also see a connection between motivation and the choices of ”sportswear”. Social norms and economic conditions are other factors that the teachers discuss in relation to the choices of ”sportswear”
Students' perception of how physical education teachers work with motivation in the subject sports & health : An interview study at advanced level
Denna studie utgår från frågeställningen hur upplever gymnasieelever att lärarna i idrott och hälsa arbetar med motivation i sin undervisning? Syfte Studiens syfte är undersöka hur elever som går sista året på gymnasiet upplever att deras lärare arbetar med motivation under lektionerna i den vardagliga skolverksamheten. För att besvara frågeställningen användes följande underfrågor; Vad motiverar eleverna i ämnet idrott och hälsa? Tror eleverna själva att det går att motivera alla elever i skolan? Tror eleverna att det är ett medvetet eller omedvetet arbete med motivation från lärarna? Upplever eleverna ämnet idrott och hälsa som motiverande? Metod Studien är av en kvalitativ ansats. Sex elever i gymnasieåldern blev intervjuade där de fick besvara ett antal frågor som berör motivation. Studien användes sig sedan en innehållsanalys vid bearbetningen av den insamlade datan. Resultatet från denna intervjustudie presenteras sedan med hjälp av olika citat från intervjuerna. I studien diskuteras samt problematiseras resultatet samt svaren i diskussionen i relation till tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten self determination theory. Vi är medvetna om att studien inte kan ses som ett underlag för en generalisering eftersom det var dessa sex elevers personliga upplevelse och svar som blev analyserade. Liknande studier på andra skolor eller regioner kan ge andra resultat då personer upplever motivation på olika sätt. Slutsats Slutsatsen blev således att elevernas upplevelse av motivation skiljer sig väldigt mycket åt utifrån vilken lärare respondenterna hade haft. Enligt några av de tillfrågade eleverna trodde de att några lärare gjorde medvetna val för att strukturera lektionen och dess innehåll för att bygga en motiverande miljö medan andra lärare lade mer vikt på andra faktorer när de strukturerade sina lektioner, exempelvis mer fokus på kunskapskraven enligt respondenterna. Det som var en gemensamt för de lärare som lyckades skapa en motiverande miljö var följande; lärarna ger eleverna valmöjligheter- och frihet till att få påverka innehållet, visar engagemang och energi för undervisningen, lektionsinnehållet upplevs meningsfullt för framtiden, lektioner där man får samarbeta i grupp bidrog till ökad motivation hos eleverna och slutligen där läraren arbetar med att försöka se alla elever.This study is based on the question how do high school students experience that the teachers in sports and health work with motivation in their teaching? Purpose The purpose of this study is to investigate how students who are in their final year of high school experience how their teachers work with motivation during their lessons in everyday school activities. To answer the question, the following sub-questions were used; What motivates students in the subject of sports and health? Do the students believe that it is possible to motivate all students in school? Do the students believe that it's a deliberate and well planned or less systematic work with motivation from the teachers? Do students experience sports and health as motivating? Method The study is of a qualitative approach. Six high school students were interviewed where they had to answer several questions concerning motivation. The study then used a content analysis in the processing of the collected data. The results from this interview study are then presented with the help of various quotes from the interviews. The study discusses and problematizes the results and answers. These are then compared with existing research. We are aware that the study cannot be seen as a basis for a generalization because it analyses only six students' personal experience and answers. Similar studies at other schools or regions can give different results when people experience motivation in different ways. Conclusion The conclusion was thus that the students' experience of motivation differs very much based on which teacher the respondents had. According to some of the students there were some teachers that made conscious choices to structure the lesson and its content to build a motivating environment while other teachers placed more emphasis on other factors when structuring their lessons, such as more focus on the knowledge requirements according to the respondents. What was common to the teachers who succeeded in creating a motivating environment was the following: the teachers give the students choice and freedom to influence the content, show commitment and energy for the teaching, the lesson content is experienced meaningfully for the future, lessons where you can collaborate in groups contributed to increased motivation among the students and finally where the teacher works to try to see all students
BMI in early adulthood is associated with severe COVID-19 later in life : a prospective cohort study of 1.5 million Swedish men
OBJECTIVE: Overweight and obesity have been identified as risk factors for severe COVID-19, however, prospective cohort studies investigating the association between overweight early in life and severity of COVID-19 are lacking. METHODS: We included 1,551,670 Swedish men, born 1950-1987, with body mass index (BMI) registered at age 18. They were followed until January 9, 2021. COVID-19 cases and comorbidities were identified through the National Patient, Intensive Care, and Cause of Death registries. Outcomes were: 1) hospitalization, 2) intensive care unit admission, and 3) death. RESULTS: We found 4,315 cases (mean age 56.4 years, SD 8.8) hospitalized due to COVID-19, of which 729 were admitted to an intensive care unit, and altogether 224 deaths. The risk for hospital admission increased with higher values of BMI (kg/m2 ), despite adjustment for comorbidities, from odds ratio (OR) 1.19 (95% CI 1.08-1.31) at BMI 22.5-25 to 1.68 (1.39-2.02) at BMI ≥30 compared to BMI 18.5-20. ORs for intensive care unit admission were 1.44 (1.13-1.84) at BMI 22.5-25 and 2.61 (1.73-3.93) at BMI ≥30. CONCLUSION: Higher BMI in early adulthood was associated with severe COVID-19 many years later with a risk increase starting already at BMI ≥22.5. This underlines the necessity of preventive actions against overweight in youth to offer protection against coming viral pandemics
Idrottande ungdomars upplevelse och behov av stöd : En kvantitativ studie om hur idrottande ungdomar uppfattar stöd eller press från föräldrar och tränare
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka lagidrottande ungdomars upplevelse av stöd eller press från föräldrar och tränare, samt att undersöka vilka behov av stöd som lagidrottande ungdomar har. - Upplever lagidrottande ungdomar stöd eller press från föräldrar och tränare?- Vilka behov har lagidrottande ungdomar relaterat till stöd från föräldrar och tränare?- Är det någon skillnad i upplevelse och behov av stöd eller press mellan pojkar och flickor? Metod Denna studie har använt sig av en kvantitativ ansats, där mätinstrumentet var en enkät som delades ut till respondenterna i samband med deras idrottsträning. Urvalet var 15-18-åriga handboll- och fotbollsspelare. Antalet som genomförde enkäten med svar som användes i studien var 145 personer, 74 pojkar och 71 flickor. Resultat Lagidrottande ungdomar upplever ofta stöd från både föräldrar och tränare. De upplever sällan press från föräldrar och ibland press från tränare. Från föräldrar är behov som känslomässigt stöd och uppskattning det mest önskvärda. Hos tränare är det informativa stödet det som är mest önskvärt. I båda grupperna är det praktiska stödet det som upplevs vara minst önskvärt. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelse och behov av stöd mellan pojkar och flickor. Slutsats Enligt vår studie så är det ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i vad som upplevs som stödjande och pressande. Det är svårt att kunna avgöra hur man ska vara som stödjande förälder och tränare, det finns många delar man bör beakta för att rätt stöd ska kunna appliceras på en lagidrottande ungdom. Föräldrar och tränare måste förstå att deras roller och relationer påverkar vilket behov av stöd en lagidrottande ungdom behöver. Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p
Physical education and health 1 - specialisation, an individual option based on what? : - qualitative study about why upper secondary school pupils choose Physical education and health within individual options
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet. Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen. Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course? Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness. Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour
Skillnaden i förekomsten av riskfaktorer för Patellar Tendinopati för volleybollspelande ungdomar : En enkätundersökning på elever från Riksidrottsgymnasiet
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad i förekomsten av riskfaktorer för Patellar Tendinopati (PT) mellan volleybollspelande ungdomar med PT och utan PT. Metod Målpopulationen som valdes i studien var 59 elever på volleyboll Riksidrottsgymnasiet. Eleverna var mellan 15 och 19 år. Den elektroniska webbenkäten bestod av 43 frågor uppdelade i 3 huvudområden; icke-träningsrelaterade variabler, träningsrelaterade variabler, och psykologiska variabler användes. Oberoende T-test och Mann-Whitney U-test användes för analys av skillnaden mellan gruppen av individer drabbade av PT (PTG) och kontrollgrupp (KG). Resultat Av alla deltagare som svarat på enkäten led 40 % av PT. Resultatet från enkäten visar att det finns skillnader mellan PTG och KG för faktorerna; BMI (PTG=23,1 ± 1,5 jämfört med KG= 21,7 ± 2.1, P=0,01), vikt (PTG=78,81 ± 6,5, KG= 71,6 ± 10,7, P=0,01), brist på återhämtning och sömn (P=0,001), acceptansen av smärta som en del av elitidrott (P=0,006), samt deltagarnas inställning att träna trots smärta (P=0,006). Resultatet visar ingen skillnad mellan PT-gruppen och kontrollgruppen med avseende på träningsrelaterade variabler. Slutsats BMI, vikt, brist på sömn, acceptansen av smärta samt deltagarnas inställning att träna trots smärta är riskfaktorer som skiljer sig mellan volleybollspelande elever drabbade av PT och elever som inte är drabbade av PT