The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Starting a Conversation about Vulnerability in Elite Sport
Psychological strengths are idealized in elite sport and contribute to the presence of stigma surrounding mental health issues and a high threshold for help-seeking behavior. Recently, scholars have argued that the concept of vulnerability has the potential to challenge the dominance of the performance narrative in sport. In this article, we provide practitioners with innovative poem and word cloud resources based on insights from high-performance coaches to enable conversations about vulnerability in sport. We hope practitioners will use these resources to stimulate reflection and dialogue about vulnerability, which may lower thresholds for help-seeking and foster sustainability in sport organizations
Dancing as searching with Deleuze - a study of what students in physical education teacher education express and experience in creative dance lessons
Physical education (PE), and specifically the teaching area of dance, has been identified as an important pedagogical setting within which young people develop creativity. Creativity is thus an important aspect of schooling. Several studies have suggested however, that dance is seldom taught in PE in ways that acknowledge creative aspects of movement learning, and that students in physical education teacher education (PETE) receive insufficient training in the area of dance. Very little research has been conducted specifically on how teachers and PETE students understand the subject tradition of creative dance. The aim of this paper is to create insights into what PETE students express and experience in creative dance lessons where we specifically explore a pedagogy based on imitation. To address this aim, empirical material was generated through observations and logbooks during a pedagogical sequence of creative dance at a Swedish PETE institution. Deleuzian concepts of palpation and experimentation were used to guide our analysis. The results of this study show alternative ways of understanding what can happen when students participate in creative dance lessons. Our findings contribute to researchers' and teacher educators' understandings of students' experiences of working with spaces of creativity in PETE, and how these experiences can be used in teaching of creative dance
Giving orders or facilitating voices – Coaches’ constructions of youth in equestrian sport
In this paper, we want to contribute to and expand the ongoing discussion about coaches’ constructions of youth and the impact it has on young athletes’ chances to have a voice in sport. The focus is on sports coaches in Swedish equestrian sport, more specifically termed riding instructors, and their views of why youth should have a voice (or not). Drawing on ethnographic fieldwork, the aim is to explore how the instructors’ construction of youth affects young equestrians’ (aged 15–17) chances of having a voice. The analysis is based on over 200 hours of fieldwork including observations and ten interviews with riding instructors in two riding schools. Four constructions of youth emerged from the analysis: Youth as incompetent, Youth as uninterested, Youth as interested, and Youth as competent. These different constructions influenced instructors’ ways of giving youth a voice (or not)
Elite athletes seeking psychiatric treatment : Stigma, impression management strategies and the dangers of the performance narrative
This study explores the reasons given by five elite athletes for choosing to seek psychiatric support and treatment outside, rather than inside, their own sport environments. Life story interviews were conducted with these athletes, who were recruited from an open psychiatric clinic in Stockholm, Sweden. The interviews were then subjected to a structural and a thematic narrative analysis. The former revealed the power of the performance narrative to frame the lives of the athletes by producing a single-minded focus on performance outcomes that justifies, and even demands, the exclusion of any form of psychological weakness or vulnerability. The latter revealed the relationship between the performance narrative and the process of stigmatization associated with psychiatric disorders in elite sport and how this pressures athletes to adopt specific Goffmanesque impression management strategies to protect themselves within their own sport environments. These strategies were as follows: wearing a mask (to hide their psychological suffering), adhering to a vow of silence (making stories of psychological suffering untellable in elite sport), and finding an alibi (a way of portraying suffering in an “acceptable” form). Finally, we reflect on implications for practice, including the potential of narrative care, to help elite athletes explore alternative narratives that might be supportive rather than dangerous companions when suffering from psychiatric disorders. Lay summary: Five elite athletes were interviewed about their experiences of living with psychiatric disorders, focusing on their choice to seek psychiatric treatment outside, rather than inside, their own sport environments. Stigma and adhering to a single-minded focus on performance forced the athletes to adopt different strategies to hide their psychological suffering. IMPLICATIONS FOR PRACTICE The performance narrative, characterized by a single-minded focus on performance that demands the exclusion of any form of psychological weakness, stigmatizes elite athletes with psychiatric disorders, making their stories untellable within elite sport. To protect themselves from stigma, these athletes developed impression management strategies to hide their psychological suffering within elite sport. Knowledge of these impression management strategies among different mental health providers working to support athletes, and the use of narrative care to explore alternative narratives, may facilitate elite athletes in seeking support, help, and understanding for their psychiatric disorders.At the time of Cecilia Åkesdotter's dissertation this article was a manuscript in revision.</p
Skolidrott - deltagande och ombyte : En kvantitativ studie om elever i årskurs 9 utifrån ett sociokulturellt perspektiv
Introduktion Idrottsundervisningen i skolan är en viktig komponent i elevernas utbildning och välbefinnande. För en del elever är idrottsundervisningen den enda tillgången till regelbunden fysisk aktivitet, ämnet har således en avgörande betydelse för många elevers välmående och hälsa. För elever i årskurs nio i Sverige utgör skolidrotten en obligatorisk del av läroplanen och det förväntas att elever deltar i olika fysiska aktiviteter. Trots det, väljer en del elever att inte byta om och delta på idrottslektionerna. Detta fenomen väcker frågor om vilka faktorer som påverkar elevers beslut att delta eller inte i skolidrotten, samt vilka faktorer som påverkar deras val att byta om eller inte. Syfte Studien syftade till att dels undersöka hur stor andel av alla elever i årskurs 9 som deltar i undervisningen, och dels vilka faktorer som påverkar att de väljer att inte delta eller byta om inför idrottsundervisningen. Teori och metod Det teoretiska ramverket som valts är Bourdieus sociokulturella teori och centrala begrepp är: habitus, kapital, livsstil och smak. Studien har utgått från en kvantitativ metodansats där 59 elever från en högstadieskola i en mindre stad söder om Stockholm besvarade studiens frågeformulär. Datan bearbetades med en bivariatanalys i Excel genom pivottabeller. Resultat och diskussion Resultatet visade att 93% av de 59 elever i årskurs 9 som besvarade enkäten väljer att alltid eller oftast delta på idrottslektionerna. De främsta faktorerna att eleverna väljer att inte deltar på idrottslektionerna är, (1) avsaknad av träningserfarenhet på fritiden, (2) svagt idrottshabitus och (3) negativ upplevelse och inställning till idrottsämnet. Faktorerna till att elever väljer att inte byta om är hos tjejer “annat” och killar “ har inte idrottskläder”. Avslutningsvis tyder resultatet på att det krävs mer forskning för att ta reda på bakomliggande orsaker till varför tjejer och killar väljer att inte byta om
Träningsmiljöns påverkan på ambitionsnivåer hos NIU-innebandyelever : En kvantitativ studie
Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka om innebandyambitionerna för elever på innebandygymnasier i Sverige har ett samband med träningsmiljön i skolan. Studien består av två frågeställningar, Är träningsmiljön på innebandygymnasier i Sverige elitsatsande eller lekfull? samt Finns det samband mellan elevernas ambitioner för innebandy och träningsmiljön i skolan ur ett elevperspektiv? Metod Studiens genomförs med en enkätundersökning bland eleverna på en nationell idrottsutbildning (NIU) för att samla in data om deras ambitioner för deras innebandy kopplat till träningsmiljön som är på skolorna. Denna enkät inkluderar ett urval av frågor om ambition och träningsmiljö samt specifika frågor för elever på innebandygymnasium (Ferry & Olofsson, 2009). Resultatanalysen genomfördes genom “Spearman’s rank-order correlation test.” Resultat I denna studie deltog sammanlagt 61 elever från olika skolor och årskurser. Av deltagarna var 61% män och 39% kvinnor. Fördelningen mellan årskurserna var från årskurs 1 var det 34%, årskurs 2, 36% och till sist 30% av deltagarna som gick i årskurs 3. Enkätsvaren kommer ifrån två skolor. Tio elevsvar från ena skolan, 51 elevsvar från den andra. Majoriteten (67%) av deltagarna i studien svarade att den främsta anledning till att de läser på NIU var för att utvecklas till/som elitidrottare. Det finns en signifikans korrelation mellan träningsmiljö och ambitionsförändring (r=0,42, p<0,05), tränarkompetens (r=0,45, p<0,01) och om respondenterna hade velat läsa NIU igen (r=0,41, p<0,01). Inget samband mellan ambition och träningsmiljö kunde ses. Slutsats Det finns inte ett tydligt samband mellan ambition och träningsmiljö ur ett elevperspektiv. Träningsmiljön på NIU-utbildningen kan höja elevers ambitioner samt att elever som trivs i träningsmiljön med hög sannolikhet tycker tränaren är engagerad och kompetent samt att de gärna hade läst innebandy på NIU igen om de fick chansen.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p
Gendered relations? Associations between Swedish parents, siblings, and adolescents' time spent sedentary and physically active
Introduction The family is assumed to be fundamental in youth socialization processes and development, connected to social and cultural practices such as healthy lifestyles and physical activity. However, gender patterns in physical activity among adolescents and the structural drivers of gender inequality (e.g., parentage and siblingship) are poorly understood. The aim of this study was to explore further how gender structures relate to adolescents' time spent being sedentary and physically active, using contemporary gender theory. Methods This cross-sectional study involved 1,139 adolescents aged 13-14 and their parents, including 815 mothers and 572 fathers. Physical activity and time spent sedentary were assessed through accelerometry among adolescents and through a self-report questionnaire for parents validated against accelerometry. Results The results showed significant relationships between mothers' moderate-to-vigorous physical activity (MVPA) and girls' MVPA on weekdays and weekends, and fathers' MVPA was significantly related to girls' MVPA on weekdays. Our results imply that the relationship between Swedish parents' and adolescent girls' physical activity in higher intensities are to some extent gendered practices. However, time spent sedentary does not seem to show any patterns of being performed according to binary ideas of gender. Further, our exploratory analyses suggest that these results somewhat intersect with parents' educational level and relate to intra-categorical aspects of doing gender. The results also indicate slight gendered patterns in the “doing” of brotherhood for time spent sedentary, however, for boys only on weekends. Discussion The study contributes to the understanding of gender norms as constraints and enablers for adolescents' participation in physical activity. The results can spur public health and physical activity research to apply a contemporary gender theory approach, and to expand the research agenda connected to what relates to gender inequalities in physical activity practices.Finansierad av COOP, Skandia, Skanska, IKEA, Generation PEP samt Konsumentföreningen i Stockholm.</p
The acceptability, usability, engagement and optimisation of a mHealth service promoting healthy lifestyle behaviours : A mixed method feasibility study.
OBJECTIVE: Mobile health (mHealth) services suffer from high attrition rates yet represent a viable strategy for adults to improve their health. There is a need to develop evidence-based mHealth services and to constantly evaluate their feasibility. This study explored the acceptability, usability, engagement and optimisation of a co-developed mHealth service, aiming to promote healthy lifestyle behaviours. METHODS: The service LongLife Active® (LLA) is a mobile app with coaching. Adults were recruited from the general population. Quantitative results and qualitative findings guided the reasoning for the acceptability, usability, engagement and optimisation of LLA. Data from: questionnaires, log data, eight semi-structured interviews with users, feedback comments from users and two focus groups with product developers and coaches were collected. Inductive content analysis was used to analyse the qualitative data. A mixed method approach was used to interpret the findings. RESULTS: The final sample was 55 users (82% female), who signed up to use the service for 12 weeks. Engagement data was available for 43 (78%). The action plan was the most popular function engaged with by users. The mean scores for acceptability and usability were 3.3/5.0 and 50/100, respectively, rated by 15 users. Users expressed that the service's health focus was unique, and the service gave them a 'kickstart' in their behaviour change. Many ways to optimise the service were identified, including to increase personalisation, promote motivation and improve usability. CONCLUSION: By incorporating suggestions for optimisation, this service has the potential to support peoples' healthy lifestyle behaviours
Fysisk aktivitet för Parkinsons sjukdom : En djupdykning i dess uppfattade effekter på motoriska symtom och livskvalité hos personer med Parkinson sjukdom.
Syfte och frågeställning: Uppsatsens bakgrund ligger i strävan efter att förstå hur olika typer av fysisk aktivitet kan påverka upplevda motoriska symtom och livskvalité hos personer med PS. Det finns mycket kvantitativ forskning om PS och fysisk aktivitet där fokuset har legat på att undersöka möjliga effekter. Därav vill vi göra en kvalitativ studie där vi vill få en inblick om individernas egna uppfattningar om hur livskvalitén och den motoriska symtomen påverkas. Genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie hoppas vi kunna generera ytterligare forskning och kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställning: ● Hur har olika typer av fysisk aktivitet påverkat den upplevda livskvalitén och motoriska symptomen hos personer med Parkinson sjukdom? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ intervjumetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av sex stycken individer med Parkinsons sjukdom som var aktiva i någon typ av fysisk aktivitet. Både män och kvinnor med en medelålder på 58,8 år. Intervjuerna spelades därefter in, transkriberades och sedermera analyserades för att identifiera mönster, mening och teman. Resultat: Studien undersökte hur fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten och motoriska symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Resultaten visade att kontinuerlig träning förbättrade balans, koordination och självförtroende i vardagen. Deltagarna upplevde positiva effekter oavsett vilken typ av aktivitet de deltog i. Detta betonar vikten av rolig, social och anpassad träning för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med PS Slutsats: Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet gynnar personer med Parkinsons sjukdom. Vår studie bekräftar detta genom en kvalitativ undersökning och pekar på ett vidare behov av att definiera den optimala träningsdosen för att maximera effekterna på livskvalitet och symtom. Alternativa behandlingsmetoder, som kostförändringar och kognitiv träning, bör också utforskas för att därefter kunna minska medicineringsberoendet
Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevda minnesproblem? : En kvantitativ studie för friska personer som är mellan 50 - 75 år
Syftet har varit att undersöka om det finns samband mellan fysisk aktivitet och upplevda minnesproblem bland friska individer som är mellan 50 - 75 år, och om sambandet skiljer sig åt mellan äldre medelåldern och efter pensionen för friska individer. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkät med två validerade skalor användes, Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) och Memory Complaint Scale (MCS). Av 108 tillfrågade personer i åldrarna 50 – 75 år var det 94 som gav sitt samtycke och deltog i studien. Enkäten framställdes i enkätverktyget Sunet Survey och svaren bearbetades i analysverktyget Jamovi. Enligt IPAQ’s poängprotokoll delades svaren in i tre kategorier (Låg, Måttlig och Hög) för graden av fysisk aktivitet där MET-min/vecka (MET står för Metabolic Equivalent of Task) användes som mått på fysisk aktivitet, medan MCS (poäng) för varje individ räknades fram genom MCS’s poängprotokoll där MCS användes som mått på upplevda minnesproblem. Svaren delades även in i två olika åldersgrupper, grupp 64 år och yngre respektive grupp 65 år och äldre. Jamovi användes för att ta fram översikter över urvalet, medelvärden med standardavvikelser (SD) och spridningsdiagram med Spearman’s Rank-Order Correlation, för att se vilken styrka ett eventuellt samband har och om detta samband är statistiskt signifikant (p-värde <0,05). Mann-Whitney U-testet användes för åldersgrupperna för att se om de skiljer sig åt. Sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevda minnesproblem var svagt eftersom Spearman’s Rank-Order Correlation-koefficient, rho, var – 0,153 och sambandet var ej signifikant på grund av att p-värdet var 0,140. Medelvärdet på MCS och medelvärdet på MET-min/vecka för åldersgrupperna visade på en nedåtgående trend till samband. Sambanden var svaga eftersom Spearman’s RankOrder Correlation-koefficient, rho, var - 0,163 för den yngre gruppen och - 0,137 för den äldre gruppen. P-värdet var ej statistiskt signifikant för någon av åldersgrupperna eftersom pvärdet för den yngre gruppen var 0,195 och p-värdet var 0,478 för den äldre gruppen. Mann Whitney U-testet visade inte på någon statistiskt signifikant skillnad mellan åldersgrupperna. Samtliga spridningsdiagram hade en negativt lutande korrelationslinje. Det råder en tendens till att ju mer fysisk aktivitet desto färre upplevda minnesproblem. Däremot krävs troligen studier med fler deltagare för att eventuellt visa på ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och upplevda minnesproblem