The Swedish School of Sport and Health Sciences
Not a member yet
3569 research outputs found
Sort by
Modern Skis in Nostalgic Landscapes : The Technological Development of Swedish Cross-Country Skiing, 1892–1932
No full textThis article is a study of technological change in cross-country (XC) skiing in Sweden from the late nineteenth century to the 1930s. While technological development in sport is usually seen as a linear and predetermined process, it is instead treated in this context as an arena where wills and intentions – grouped under the concepts of nostalgia and intensification – are negotiated. Nostalgia, in this sense, reflects a scepticism of innovation and change based on contemporary civilizational and rural-romantic concerns, whereas intensification represents the total mobilization of resources to improve sporting performance. The article shows that in its beginnings at the end of the nineteenth century, XC skiing expressed a romantic vision of a distinctive Swedish national landscape where skis were to be made using traditional and old-fashioned craftsmanship. In the early twentieth century, however, XC skiing changed and became progressive. The traditional Swedish skiing landscape was abandoned and the sport adapted to international conditions to enable Swedish athletes to compete successfully abroad. In other words, skiing was intensified because of the mobilization of resources by the Swedish Ski Association in close cooperation with the Swedish ski industry, which was then in an expansion phase
The concept of Health development over 60 years : A Qualitative Study of Changes in the Concept of Health and Perspectives on Knowledge
No full textSyftet med denna undersökning var att analysera och synliggöra på vilket sätt hälsobegreppets har förändrats samt vilken kunskapssyn som har präglat hälsobegreppet i ett urval av grundskolans kursplaner för Gymnastik/Idrott och hälsa mellan 1962-2022. Följande frågeställningar har varit ledande för undersökningen: 1) Vilken förändring av hälsobegreppet har skett i relation till dess betoning och framställning i de valda kursplanerna över tid? samt, 2) Vilken kunskapssyn förmedlar de utvalda kursplanerna gällande hälsobegreppet? Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats genom en begreppshistorisk analys av hälsobegreppet i kursplanerna för Gymnastik/Idrott och hälsa år -62, -94 och -22. Grunden till metoden hämtades ifrån Marjanens (2018) beskrivning av den begreppshistoriska metodiken utifrån vilken vi formande undersökningens metodologiska ramverk. Det teoretiska ramverket hämtades från Larssons (2016) definition av essentialism och konstruktionism, vilket är två perspektiv som kan tillskrivas kunskapsutveckling och utbildning. Detta ramverk möjliggjorde en djupare förståelse för vilken typ av kunskapsförmedling som förmedlas i kursplanerna samt vilka synsätt på hälsa som dominerar utifrån de olika formuleringarna. Resultatet visar att hälsobegreppet har fått en ökad förekomst genom åren vilket visas genom en ökad relativ frekvens. Vidare har det skett en begreppslig förskjutning av hälsobegreppets semantiska fält och nät. Detta innebär att de ord som skrivs i närheten till hälsobegreppet och andra ord för hälsa med tiden har bytts ut från ord som i stor utsträckning kodats som statiska uttryck för essentialism till att senare begrepp ger mer uttryck för en dynamisk och konstruktionistisk förståelse av hälsa. Trots detta fanns en genomgående växelverkan mellan olika perspektiv på hälsa i samtliga kursplaner. I relation till hälsobegreppet nämndes få motsatser till hälsa, de begrepp som kan nämnas är: risker, skador och sjukdomar vilket indikerar en något patogen förståelse av hälsobegreppet. Slutligen påvisade resultatet att hälsobegreppet och dess kunskapssyn genomgående har en tydlig förväntanshorisont, där hälsa motiveras av dess framtida effekter, något som har blivit allt tydligare med tiden. Som slutsats kan konstateras att resultaten i undersökningen går i linje med tidigare forskning på området hälsoundervisning. Vidare visar undersökningen att en förskjutning av hälsobegreppet snarare än en hel förändring av hälsobegreppet har blivit evident, då begreppet hälsa inte helt har bytt skepnad. Slutligen visar undersökningens resultat att en genomgående växelverkan mellan hälsoperspektiv är tydlig i samtliga kursplaner även om det essentialistiska perspektivet allt mer överges till förmån för det konstruktionistiska. The purpose of this study was to analyze and highlight how the concept of health has changed and what perspectives on knowledge that have shaped the concept of health in a selection of primary school curricula for Gymnastics/Physical Education and Health between 1962-2022. The study was guided by the following research questions: 1) How has the concept of health changed in relation to its emphasis and presentation in the selected curricula over time? and, 2) What perspectives on knowledge do the selected curricula convey in relation to the concept of health? The study employed a qualitative approach through a conceptual historical analysis of the concept of health as presented in the curricula for Gymnastics/Physical Education and Health from year -62, -94, and -22. The methodological foundation was based on Marjanen's (2018) description of conceptual historical methodology, which inspired the design of the study's methodological framework. The theoretical framework was drawn from Larsson's (2016) definition of essentialism and constructionism, two perspectives relevant to knowledge development and education. This framework enabled a deeper understanding of the types of knowledge perspectives conveyed in the curricula and the dominant perspectives on health as reflected in the formulations. The results show that the concept of health has gained increased prominence over time, evidenced by a higher relative usage frequency. Furthermore, there has been a conceptual shift in the semantic field and network surrounding the concept of health. Over time, words associated with health have evolved from static expressions rooted in essentialism to terms that reflect a more dynamic and constructionist understanding of health. However, all curricula demonstrated an interplay between different perspectives on health. In relation to the concept of health, few contradictions were explicitly mentioned; notable exceptions include terms like risks, injuries, and diseases, suggesting a somewhat pathogenic view of health. Lastly, the results indicated that the concept of health consistently reflects a future-oriented expectation, with health being justified by its future effects - an emphasis that has grown stronger over time. The study concludes that its findings align with previous research in the field of health education. Furthermore, the study demonstrates that the evolution of the concept of health reflects a shift rather than a complete transformation, as the term health has not entirely changed in nature. Finally, the results reveal a consistent interplay between perspectives on health across the selected curricula, even though the essentialist perspective is gradually being replaced by a constructionist approach
Physical education in change : A textual analysis of Sweden's curriculums from 1962 to 2022
No full textPurpose and research questions: The purpose of our study was to investigate and highlight the development of the knowledge content within the subject of physical education and health. The starting point is based on the following research questions: 1) Which valid knowledge in the curricula from 1962 to 2022 has been consistently recurring, with a focus on the curriculum in the subject of physical education?, 2) How has valid knowledge changed in the curricula from 1962 to 2022, with a focus on the curriculum in physical education? Theory and method: The thesis was written based on a qualitative thematic text analysis to address the research topic. The material analyzed consisted of the national curricula for the Swedish elementary school from 1962 to 2022. The analysis was grounded in Linde's (2006, p.35) codes of classical, realistic, moral, and rational curriculum codes, as well as the concepts of performance codes and competence codes, to highlight how valid knowledge is classified into different categories within the selected curricula. Results: The subject aims to create physically active citizens. The subject also foster students ability to cooperate, camaraderie, discipline, and morals, although these aspects have diminished. In the earlier curricula, students were encouraged to strive for a well-trained body and move aesthetically beautifully. Now they are taught to adapt their movements to different activities. The view on gender shifted from students being expected to adapt their movements based on their gender to adapting them according to their own individual characteristics. Conclusion: The classical curriculum code has consistently been prominent. This has led to the idealization that students should learn to take responsibility for their health and live physically active lives, rather than striving for a specific physical appearance and movement style based on gender. Now, the focus is on adapting movement to individual ability and the purpose or goal of the movement. The moral curriculum code has changed from being important to disappearing, instead providing an overarching perspective on the entire school’s activities. Many of the changes in the curriculum have shifted from physical activity being about the group and society to focusing on the individual student.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa utvecklingen av kunskapsinnehållet inom ämnet idrott och hälsa. Utgångspunkten grundar sig i följande frågeställningar: 1: Vilken giltig kunskap i läroplanerna 1962 fram till 2022 har varit kontinuerligt återkommande, med fokus på kursplanerna i ämnet gymnastik, idrott, idrott och hälsa?, 2) Hur har giltig kunskap förändrats i läroplanerna 1962 fram till 2022, med fokus på kursplanerna i gymnastik, idrott, idrott och hälsa? Teori och metod: Uppsatsen skrevs utifrån en kvalitativ tematisk textanalys för att angripa undersökningsämnet. Materialet som har analyserats är grundskolans läroplaner från 1962 till 2022. Lindes (2006, s.35) fyra läroplanskoder klassisk, realistisk, moralisk och rationell läroplanskod, men även begreppen prestationskod och kompetenskod användes för att synliggöra hur giltig kunskap klassificeras i olika kategorier inom de valda läroplanerna. Resultat: Ämnet syftar till att skapa och främja fysiskt aktiva medborgare. Samtidigt ska ämnet främja elevernas samarbetsförmåga, kamratskap, disciplin och moral även om det minskas i de senare läroplanerna. I de tidigare läroplanerna skulle eleverna sträva efter en vältränad kropp och röra sig estetiskt vackert, för att i de senare läroplanerna skulle de lära sig anpassa sina rörelser till olika aktiviteter. Synen på kön förändrades från att eleverna skulle anpassa sina rörelser utifrån sitt kön till att de skulle anpassa sig utifrån sina egna individuella egenskaper. Slutsats: Den klassiska läroplanskoden har ständigt varit framträdande. Detta har lett till en idealisering av att eleverna ska lära sig ta ansvar för sin hälsa och leva fysiskt aktiva liv, istället för en strävan efter ett visst kroppsligt och rörelsemässigt utseende efter kön. Nu handlar det om att de ska anpassa rörelse efter individuell förmåga och rörelsens syfte eller mål. Moraliska läroplanskoden har förändrats från att vara viktig till att försvinna för att istället få ett översiktligt perspektiv över hela skolans verksamhet. Många av förändringarna i läroplanen har gått från att fysisk aktivitet handlat om gruppen och samhället till att handla om eleven som individ. Ämnet har blivit individanpassat och individualiserats
Walking Football for Men and Women 60+ : A 12-Week Non-Controlled Intervention Affects Health Parameters
No full textThe aim of the study was to examine physiological and cardiometabolic effects of 12 weeks of walking football (played 2 x 20 min) in physically inactive older adults. Thirty-three volunteers completed the study (men n = 11, women n = 22) were enrolled with a mean age of 74.0 +/- 5.7 years. Baseline tests included blood pressure, waist circumference, body composition, blood samples, balance, estimated VO2max, mobility, grip strength and vertical jump height. Grip strength was significantly higher at the posttest (32.7 +/- 7.8 kg vs. 30.7 +/- 7.7 kg (p < .005)), and the walking/turning speed was faster making the time to complete the Timed Up and Go test significant shorter at the posttest (6.07 +/- 1.0 s vs. 6.87 +/- 1.0 s (p < .001)). Waist circumference was lower at the posttest (91.8 +/- 13.3 cm vs. 93.9 +/- 13.9 cm (p < .001)). HDL-cholesterol was significantly higher at posttest (2.19 +/- 1.36 mmol/L vs. 1.98 +/- 0.89 mmol/L (p < .005)). HbA1c significantly decreased posttest (39 +/- 1.2 mmol/mol vs. 38 +/- 5.8 mmol/mol (p < .028)). Walking football for older adults is associated with positive changes in cardiometabolic and physiological variables
Endurance exercise with reduced muscle glycogen content influences substrate utilization and attenuates acute mTORC1- and autophagic signaling in human type I and type II muscle fibers.
No full textBACKGROUND: Exercising with low muscle glycogen content can improve training adaptation, but the mechanisms underlying the muscular adaptation are still largely unknown. In this study, we measured substrate utilization and cell signaling in different muscle fiber types during exercise and investigated a possible link between these variables. METHODS: Five subjects performed a single leg cycling exercise in the evening (day 1) with the purpose of reducing glycogen stores. The following morning (day 2), they performed two-legged cycling at ∼70% of VO2peak for 1 h. Muscle biopsies were taken from both legs pre- and post-exercise for enzymatic analyses of glycogen, metabolite concentrations using LC-MS/MS-based quantification, and protein signaling using Western blot in pools of type I or type II fibers. RESULTS: Glycogen content was 60-65% lower for both fiber types (P < 0.01) in the leg that exercised on day 1 (low leg) compared to the other leg with normal level of glycogen (normal leg) before the cycling exercise on day 2. Glycogen utilization during exercise was significantly less in both fiber types in the low compared to the normal leg (P < 0.05). In the low leg, there was a 14- and 6-fold increase in long-chain fatty acids conjugated to carnitine in type I and type II fibers, respectively, post-exercise. This increase was 3-4 times larger than in the normal leg (P < 0.05). Post-exercise, mTORSer2448 phosphorylation was increased in both fiber types in the normal leg (P < 0.05) but remained unchanged in both fiber types in the low leg together with an increase in eEF2Thr56 phosphorylation in type I fibers (P < 0.01). Exercise induced a reduction in the autophagy marker LC3B-II in both fiber types and legs, but the post-exercise level was higher in both fiber types in the low leg (P < 0.05). Accordingly, the LC3B-II/I ratio decreased only in the normal leg (75% for type I and 87% for type II, P < 0.01). CONCLUSIONS: Starting an endurance exercise session with low glycogen availability leads to profound changes in substrate utilization in both type I and type II fibers. This may reduce the mTORC1 signaling response, primarily in type I muscle fibers, and attenuate the normally observed reduction in autophagy.Open Access This article is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License, which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons licence, and indicate if changes were made. The images or other third party material in this article are included in the article’s Creative Commons licence, unless indicated otherwise in a credit line to the material. If material is not included in the article’s Creative Commons licence and your intended use is not permitted by statutory regulation or exceeds the permitted use, you will need to obtain permission directly from the copyright holder. To view a copy of this licence, visit http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/</p
"Varför gör de så?" : En intervjustudie om hur idrottslärare bedömer och betygsätter i åk 9
No full textSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares upplevelser av bedömning i årskurs 9 och hur de motiverar dessa sett till rättvis betygsättning. Fokus ligger på lärares erfarenheter gällande struktur och dokumentation i bedömning samt hur de arbetar för att bedöma på ett så objektivt och jämlikt sätt som möjligt. Utifrån syftet formulerades dessa frågeställningar: (1) Hur beskriver idrottslärare att de strukturerar och dokumenterar bedömningen i idrott och hälsa? och (2) Hur beskriver idrottslärare sina metoder för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning i idrott och hälsa? Metod Insamlingsmetoden är en kvalitativ sådan i form av semi-strukturerade intervjuer. Fem idrottslärare intervjuades digitalt utifrån en guide bestående av 10 frågor om bedömning. Deras svar transkriberades ordagrant och analyserades tematiskt i en tabell. Rubrikerna i tabellen är empiriskt baserade och konkretiserades successivt. Detta kondenserades till olika teman som sammanställt likheterna och skillnaderna i deltagarnas svar vilket mynnade ut i följande resultat. Resultat Resultaten visade att idrottslärares struktur och dokumentation gällande bedömning är lik för samtliga deltagare. Majoriteten använder sig av digitala eller manuella dokumentationsverktyg för att stödja och följa elevernas utveckling under varje lektion. Samtliga uttryckte att betygskriterierna är det viktigaste i bedömning. Ombyte och beteende är andra faktorer som påverkar bedömning indirekt. Utmaningar med rättvis och likvärdig bedömning finns, i synnerhet kopplat till simundervisningen. Diskussion med nära kollegor och individanpassad bedömning är några metoder lärarna använder för att säkra en rättvis och likvärdig bedömning. Slutsats Bedömningen i sig upplever lärarna inte som särskilt utmanande. Strukturen och dokumentationen ser lik ut oberoende lärare. Angående utmaningar nämner lärarna de otillräckliga ekonomiska resurserna, tidsbrist och ojämn tillgång till fysiska miljöer som hinder för en rättvis och likvärdig bedömningen i idrott och hälsa. Trots detta upplever lärarna att Lgr22 är bättre än Lgr11 eftersom bedömningen blir rättvisare och mer likvärdig.
Physical education teachers' perceptionsof the learning environment in Physical Education in upper secondary schools : A qualitative interview study
No full textSyftet Syftet med studien är att undersöka idrottslärares upplevelser av hur olika faktorer påverkar lärandemiljön. Studien syftar också till att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare upplever lärandemiljön inom ämnet idrott och hälsa på gymnasial nivå. Studien ska besvara frågeställningarna; Vilka pedagogiska strategier använder idrottslärare för att skapa en främjande lärandemiljö? Vilka faktorer upplever idrottslärare som utmanande när det gälleratt utforma lärandemiljön? Hur upplever idrottslärare att lärandemiljön påverkas av deras motivation och intresse för ämnet idrott och hälsa? Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Studien har använt sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med legitimerade idrottslärare som undervisat på gymnasial-nivå. Totalt genomfördes det sex intervjuer. Samtliga intervjuer transkriberades och kodades på ett standardiserat sätt. Vi har utgått ifrån en tematisk analys för att identifiera olika centrala teman. Teman granskades och jämfördes mot studiens två teoretiska ramverk; självbestämmandeteorin och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat Resultatet visar att idrottslärarna upplever att relationsbyggandet mellan elev och lärare har enstor påverkan på lärandemiljön. I miljöer där det finns en stark relation mellan lärare och elev finns det större förutsättningar att anpassa undervisningen utifrån elevens behov vilket bidrar till en mer främjande lärandemiljö. Resultatet visar också att idrottslärarna upplever att de fårför lite tid med varje elev vilket begränsar relationsbyggande och kan leda till en försämrad lärandemiljö. Idrottslärarna lyfter vidare fram hur de använder sig av olika elevcentrerade pedagogiska strategier för att skapa en främjande lärandemiljö. Avslutningsvis upplever idrottslärarna att det är en utmaning att skapa en främjande lärandemiljö eftersom de upplever att ämnet har för lite timmar per vecka. Slutsats Idrottslärarna upplever ett stort behov av att få mer tid med varje elev eftersom detta bidra till ökade förutsättningar att skapa en elevcentrerad lärandemiljö. Idrottslärarna upplever ocksåatt deras motivation för yrkesrollen har en påverkan på lärandemiljön. I miljöer där idrottsläraren upplever en för hög arbetsbelastning visar vår studie att det kan vara en utmaning att skapa lärandeaktiviteter med tydliga syften vilket kan försämra lärandemiljön.Aim The purpose of the study is to investigate PE teachers' perceptions of how different factors affect the learning environment. The study also aims to provide a better understanding of how PE teachers experience the learning environment in Physical Education at upper secondary level. The study will answer the following questions: Which pedagogical strategies do PE teachers use to create a supportive learning environment? Which factors do PE teachers perceive as influencing the learning environment? How do PE teachers perceive that the learning environment is influenced by students' motivation and interest in PE? Method The study is conducted with a qualitative approach. The study has used qualitative semistructured interviews conducted with licensed physical education teachers who taught at theupper secondary level. In total, six interviews were conducted. All interviews were transcribed and coded in a standardized way. The analysis was based on a thematic analysis to identify different central themes. These themes were reviewed and compared against the two theoretical frameworks of the study: self-determination theory and a sociocultural perspectiveon learning. Results The results show that PE teachers perceive that relationship building between student andteacher has a great impact on the learning environment. In environments where there is astrong relationship between teacher and student, there are greater opportunities to adapt teaching based on the student's needs. This contributes to a more supportive learningenvironment. The results also show that PE teachers feel that they have too little time with each student, which they believe limits relationship building. The PE teachers also highlighthow they use different student-centered pedagogical strategies to create a supportive learningenvironment. Finally, PE teachers find it challenging to create a supportive learning environment because they feel that the subject has too few hours per week Conclusion PE teachers experience a great need for more time with each student as this contributes to increased conditions for creating a student-centred learning environment. PE teachers also experience that their motivation for the professional role has an impact on the learning environment. In environments where the PE teacher experiences too high a workload, it is achallenge to create learning activities with clear purposes. This leads to a deterioration of thelearning environment
Statliga myndigheters uppföljning av friskvård : En studie på 10 statliga myndigheter år 2018-2019
No full textSyftet för studien var att undersöka varför statliga myndigheter tillhandahåller friskvård. Följande frågeställningar ställdes: Tillhandhåller arbetsgivare friskvård till sina anställda? Vilka bedömningar ligger till grund för arbetsgivarens vilja att tillhandahålla friskvård? Finns någon friskvårdspolicy eller målformulering kring friskvård? Hur följs friskvården upp? Tio statliga myndigheter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. De utvalda myndigheterna har olika uppgifter i den statliga styrningsprocessen. Några myndigheter har normerande uppgifter, andra har kontrollerande uppgifter och några har utförande uppgifter. Gemensamt för samtliga utvalda myndigheter är att de är del av eller påverkar folkhälsoarbetet. De data som samlats in (Primärdata) har huvudsakligen skett genom telefonintervjuer med ekonomi- eller HR-personal på de utvalda myndigheterna. Uppgifter som redan existerar (Sekundärdata) har inhämtat från dokument från myndigheternas hemsidor. Det är dokument som myndigheternas regleringsbrev, instruktion och årsredovisning. Bearbetning har gjorts för att presentera data för att kunna besvara frågeställningarna. Samtliga myndigheter i undersökningen tillhandahåller någon form av friskvård till sina medarbetare. Sju myndigheter uppgav att det huvudsakliga skälet var att man vill förebygga sjukfrånvaro och minska kostnader samt minska produktionsbortfall. Fem myndigheter angav även att man såg friskvården som en löneförmån för att kunna rekrytera medarbetare. Tre myndigheter ansåg även att friskvården var trivselskapande och att tillhandahålla friskvård var en del av arbetet för att skapa en god arbetsmiljö. Fem myndigheter har formulerat specifika mål för friskvården. Antingen i egna friskvårdspolicys eller som mål i myndigheternas verksamhetsplaner. Övriga myndigheter ser friskvården som en del av arbetsmiljöplanen. Samtliga myndigheter följer upp friskvårdens direkta kostnader (för gymkort mm) mot fastställd budget. Åtta myndigheter tillhandahåller även friskvårdstimme och har tidredovisning för att kunna följa timmar mot fastställd budget. Några lönsamhetskalkyler gjordes ej. Fristående kurs Idrott III</p
”Thinness and muscles” : Upper Secondary School Students’ perceptions of teaching about body ideals
No full textSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur svenska gymnasieelever upplever undervisningen i Idrott och hälsa 1 med fokus på kroppsideal samt belysa eventuella skillnader eleverna emellan. - Hur upplever gymnasieelever att undervisningen om kroppsideal har berörts i Idrott och hälsa 1? - Vad karaktäriserar de olika svaren om kroppsideal från elever av olika kön? Metod: Med en mixed method konstruerade författarna en webbenkät som elever från olika gymnasieskolor fick besvara. Alla respondenter hade slutfört kursen IDH1 innan de svarade på enkäten. Totalt svarade 248 elever från fem olika skolor. Den insamlade kvantitativa datan analyserades i SPSS och presenterades sedan i tabeller. Den kvalitativa datan från de öppna frågorna i enkäten analyserades tematiskt. Resultat: Resultaten visar att respondenterna har blandade upplevelser av hur mycket IDH1 har berört ämnet kroppsideal. Majoriteten av de respondenter som fått undervisning om kroppsideal beskriver att undervisningen främst varit teoretisk. Det finns också ett antal respondenter som uppger att undervisning om kroppsideal inte förekommit alls i IDH1. Vidare visar resultaten att majoriteten av respondenterna anser att undervisning om kroppsideal är viktigt, eftersom det är relevant i dagens samhälle och diskuteras mycket i sociala medier. Det verkar finnas en signifikant skillnad mellan tjejer och killar hur viktigt de tycker undervisning om kroppsideal är, men generellt finns det inget som tyder på att svaren korrelerar med respondentens kön. Slutsats: Elever i svenska gymnasieskolor anser i stor utsträckning att undervisning om kroppsideal i IDH1 är viktigt. De uppger också att undervisningen i stor utsträckning är teoretisk. Dessa resultat kan dock inte generaliseras till alla gymnasieelever i Sverige, eftersom de valda respondenterna är av ett litet bekvämlighetsurval. Förhoppningsvis kan denna studie ändå bidra till vidare forskning om ämnet.Aim: The purpose of the study is to investigate how Swedish upper secondary school students experience the teaching in Idrott och hälsa 1 (IDH1) with a focus on body ideals and to highlight any differences between students depending on their gender. The study addresses two main questions: - How do students in upper secondary school experience that the teaching of body ideals has been touched upon in IDH1? - What characterizes the different responses about body ideals from students of different genders? Method: Employing a mixed method, the authors constructed a web survey for students from different upper secondary schools to answer. All respondents had passed the course IDH1 before answering the web survey. In total, 248 students from five different schools answered the web survey. The gathered quantitative data was analysed in SPSS and presented in tables. The qualitative data from the web surveys open questions were thematically analysed. Results: The results show that the respondents have a mixed experience regarding how much IDH1 has teached about body ideals. The majority of the respondents who have had teaching about body ideals describe that the teaching has been mostly theoretical. There are also a number of respondents who state that the teaching about body ideals have not occurred at all in IDH1. Furthermore, the results show that the majority of respondents believe that teaching about body ideals is important because it is relevant in today’s society and discussed in social media. It seems like there is one significant difference between girls and boys in the matter of how important they think teaching about body ideals is, but in general there is nothing that states that the answer has a correlation with the gender of the respondent. Conclusion: Students in Swedish upper secondary school consider, to a large extent, that teaching about body ideals in IDH1 is important. They also say that the teaching is largely theoretical. However, these results cannot be generalized to all upper secondary school students in Sweden since the chosen respondents come from a small, convenient sample. Hopefully, however, this study can contribute to further research on the subject
Yoga-based practices as a resource : A qualitative interview study of physical education teachers’ management of work-related stress
No full textStudien syftar till att identifiera stressfaktorer som idrottslärare möter i sin arbetsmiljö och undersöka användningen av yogabaserade praktiker som en resurs för att hantera och förebygga arbetsrelaterad stress. Vidare syftar studien till att identifiera de faktorer som stödjer eller hindrar användningen av dessa praktiker i arbetslivet. Följande frågeställningar behandlas i studien: Vilka stressfaktorer upplever idrottslärare i sin arbetsmiljö? Vilka förutsättningar anser idrottslärare vara viktiga för att kunna använda yogabaserade praktiker på arbetstid? Vilka yogabaserade praktiker använder idrottslärare för att hantera arbetsrelaterad stress? Hur upplever idrottslärare att yogabaserade praktiker påverkar deras stresshantering? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes i videoformat på Microsoft Teams. För analys av empirin genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i en induktiv ansats. Urvalet bestod av fem idrottslärare och bestämdes genom både ett målstyrt- och snöbollsurval. I studien har två teoretiska ramverk tillämpats som vägledning i diskussionen: ramfaktorteorin samt Lazarus och Folkmans teori om coping. Resultatet visar att idrottslärarna upplever ett flertal stressfaktorer som påverkar deras arbetsmiljö och hälsa. Bland annat miljön i idrottshallarna, arbetsbelastning och varierande elevgrupper. Resultatet visar att det finns ramfaktorer som påverkar användningen av yogabaserade praktiker (YBP) under arbetstid för att hantera arbetsrelaterad stress. Både organisatoriska och individuella förutsättningar anses vara viktiga för implementering av YBP. Resultatet visar att idrottslärarna använder ett brett spektrum av YBP, och dessa är ofta enkla och flexibla. Idrottslärarna upplever praktikerna som ett värdefullt verktyg och skapar en känsla av lugn och kontroll i en ofta krävande arbetsmiljö. Slutsatsen är att YBP utgör ett värdefullt verktyg för idrottslärare att hantera arbetsrelaterad stress. Trots positiva effekter finns det hinder i form av organisatoriska ramfaktorer. Stresshantering kan betraktas som ett individuellt ansvar, vilket riskerar att belasta lärarna ytterligare. Idrottslärarna visar dock stor förmåga att anpassa och implementera YBP utifrån sina unika behov. För att långsiktigt stödja idrottslärarnas välmående krävs en balans mellan individuellt ansvar och organisatoriskt stöd, där YBP kan bidra till hållbara arbetsmiljöer. The study aims to identify stress factors that PE teachers face in their work environment and examine the use of yoga-based practices as a resource to manage and prevent work-related stress. Furthermore, the study aims to identify the factors that support or hinder the use of these practices in the workplace. The following research questions are addressed in the study: What stress factors do PE teachers experience in their work environment? What conditions do PE teachers consider important in order to use yoga-based practices during work hours? What yoga-based practices do PE teachers use to manage work-related stress? How do PE teachers perceive the impact of yoga-based practices on their stress management? The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as the data collection method. The interviews were conducted in video format on Microsoft Teams. For the analysis of the empirical data, a thematic analysis was performed based on an inductive approach. The sample consisted of five PE teachers and was determined through both a purposive and snowball sampling method. Two theoretical frameworks have been applied in the study as guidance in the discussion: Ramfaktorteorin and Lazarus and Folkman’s theory of coping. The results show that the PE teachers experience several stress factors that affect their work environment and health. Among other things, the environment in the sports halls, workload, and varying student groups. The results indicate that there are contextual factors that influence the use of yoga-based practices (YBP) during working hours to manage work-related stress. Both organizational and individual conditions are considered important for the implementation of YBP. The results show that PE teachers use a broad range of YBP, which are often simple and flexible. The PE teachers perceive these practices as a valuable tool, creating a sense of calm and control in an often demanding work environment. The conclusion is that YBP constitute a valuable tool for PE teachers to manage work-related stress. Despite positive effects, there are barriers in the form of organizational framework factors. Stress management can be viewed as an individual responsibility, which risks further burdening the teachers. However, PE teachers demonstrate great ability to adapt and implement YBP based on their unique needs. To sustainably support the well-being of PE teachers, a balance is required between individual responsibility and organizational support, where YBP can contribute to sustainable work environments.