The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Vägledning kring EU-bad : Version 11
No full textBadvattenförordning (2008:218) är meddelad med stöd av 5 och 9 kap. miljöbalken och är den svenska implementeringen av EU:s Badvattendirektiv tillsammans med Havs- och vattenmyndighetens föreskrift, HVMFS 2012:14. Det är främst kommunerna och Havs- och vattenmyndigheten som har ansvar kring EU-bad. Även Sveriges fem vattenmyndigheter har visst ansvar kopplat till EU-bad. Allmänheten har möjlighet att bidra i arbetet
Swedish update of the Programme of Measures according to the Marine Strategy Framework Directive : Summary in English of the Swedish report Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, åtgärdsprogram för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen
No full textThe Swedish Agency for Marine and Water Management has developed an updated Programme of Measures for the marine environment for the North Sea and the Baltic Sea. This Programme of Measures is the second adopted under the Swedish Marine Environment Ordinance, which is the Swedish implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive, and is an update and complement of the first Programme of Measures decided in 2015. The Programme of Measures sets out the measures needed to comply with the Swedish environmental quality standards for the sea. The overall objective is to maintain or achieve good environmental status
Swedish Fleet Capacity Report 2020 : Rapport om den svenska fiskeflottans balans år 2020
No full textNationella fiskeflottor som är i balans med resursen är ett viktigt mål för EU:s gemensamma fiskeripolitik. En flotta som inte är i balans med resursen riskerar att leda till ett överutnyttjande av fiskeresursen. EUs medlemsstater ska senast den 31 maj varje år överlämna in en rapport till kommissionen om balansen mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Havs- och vattenmyndigheten skickat till EU om den svenska fiskeflottans balans år 2020. Rapporten syftar till att se om det råder balans mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Den baseras på biologiska, tekniska och ekonomiska indikatorer över tid för flottans olika segment. Rapporten innehåller även uppgifter om den nationella flottförvaltningen och efterlevnad av EUs regler för in- och utträdesregler för fiskekapacitet. Om indikatorerna påvisar överkapacitet ska en handlingsplan för att komma tillrätta med flottans balans skickas tas fram. De ekonomiska indikatorerna uppvisar kritiska värden över tid för de segment som fiskar med passiva redskap, men är bättre för övriga segment. De biologiska indikatorerna visar till vilken grad ett segment är beroende av bestånd som fiskas över målnivåer samt hur många bestånd som segmentet fiskar på som är biologiskt sårbara. Dessa, som inte har inte kunnat beräknas för samtliga segment, uppvisar kritiska värden för flera segment. Andelen inaktiva fartyg är störst bland mindre fartyg som fiskar med passiva redskap och den tekniska indikator som visar fartygsnyttjande till sjöss indikerar lägre nyttjande för de flesta segment under senare år. När det gäller de kritiska nivåerna på de ekonomiska och tekniska indikatorerna för de mest småskaliga segmenten bör man ha i åtanke att fisket troligen ofta bedrivs på deltid. Detta fiske står även för en mycket liten andel av de totala fångsterna
Enabling local blue growth in developing countries : A thematic review
No full textBlue growth – the prospect of economic revenue and wellbeing from the sustainable use of ocean resources – has caught the interest of most coastal and island nations of the world, including many developing countries. The sea alone does not, however, spur socioeconomic development in coastal communities. A large body of scientific literature explores the circumstances under which a community’s access to natural resources actually leads to local economic growth. This study specifically examines the literature targeting the communal-level outcome of aquatic resource use in developing countries, with a focus on identifying the prerequisites for socioeconomic wellbeing resulting from the exploitation of such resources. More specifically, this study strives to identify the institutional and infrastructure factors that promote local blue growth in developing countries. It consists of a thematic review of 90 scientific articles involving systematic mapping, regression analysis and content analysis. The study concludes that the incomes and wellbeing of coastal communities in developing countries depend on well-functioning value chains and the degree of social development. The results also show that the sustainability of marine and coastal resources is associated with the quality of resource management, the degree of coherence of policy and legal frameworks and the manner in which they are communicated. Inadequate resource management and incoherent policies and laws, on the other hand, are associated with lower incomes, wealth and employment. The study identifies a number of critical factors related to the type and quality of governance. Blue growth at local level benefits from governance frameworks that are coherent and reliable, leadership that is dynamic and legitimate, an administration that is reliable and enforcement that is efficient. It is also of great importance that decisions affecting the livelihoods of coastal communities be adapted to the local circumstances and that communities be given adequate opportunity to influence those decisions. Coastal-community development depends on the degree of social cohesion and equity in access to resources, as well as on the capacity of individuals and organisations. Such capacity is important not only in the private sphere for the development of sustainable blue businesses, but also in the public sphere for the design and implementation of public policies that are evidence-based and adapted to context. A further conclusion of this study is that local blue growth benefits from the existence of well-functioning value chains, markets that are open and accessible, and infrastructure that is adequate and well maintained. Based on these results, the study proposes the following eight recommendations for consideration by authorities and development agents working for local blue growth. These recommendations are further elaborated in Chapter 6. 1. Ensure that legal frameworks and policies affecting the blue economy are coherent, clear and predictable. 2. Support the development of well-functioning value chains for blue economy products and services. 3. Support the creation and development of organisations for blue growth in the local community. 4. Appreciate the importance of high-quality leadership. 5. Engage local communities in decisions affecting their blue economy. 6. Enhance the capacity and technical skills of individuals and institutions of the blue economy. 7. Provide and maintain the infrastructure necessary for local blue growth. 8. Build local blue growth using the whole toolbox – the above recommendations for advancement of local blue growth should not be viewed in isolation but addressed simultaneously.Blå tillväxt – alltså att säkra ekonomiska intäkter och skapa socialt välbefinnande från ett hållbart användande av havets resurser – har väckt intresse hos många kust- och önationer runt om i världen, inklusive många utvecklingsländer. Närheten till ett innehållsrikt hav resulterar dock inte automatiskt i socioekonomisk utveckling i kustsamhällen. Det finns en stor mängd vetenskaplig litteratur som undersöker under vilka förhållanden ett samhälles tillgång till naturresurser faktiskt leder till lokal ekonomisk tillväxt. Denna studie är en närmare genomgång av den litteratur som specifikt studerar lokal blå tillväxt i utvecklingsländer. Studiens syfte är att identifiera under vilka förutsättningar ett lokalt användande av havets resurser leder till ökade inkomster och socioekonomiskt välbefinnande på lokal nivå. Mer specifikt strävar denna studie efter att kartlägga den infrastruktur och de institutionella faktorer som främjar lokal blå tillväxt i utvecklingsländer. Studien är en tematisk granskning av 90 vetenskapliga artiklar, vilket omfattar systematisk kartläggning, regressionsanalys och textanalys. Studien drar slutsatsen att ökade inkomster och socialt välbefinnande i utvecklingsländers kustsamhällen beror på tillgången till välfungerande värdekedjor och nivån av social utveckling. Resultaten visar också att de marina resursernas hållbarhet är avhängt kvaliteten i naturresursförvaltningen, graden av samstämmighet i politik och juridiska ramverk, och hur innehållet och betydelsen av dessa regelverk kommuniceras. Vidare visar studien hur en bristande naturresursförvaltning och oförenlighet mellan politik och juridik relaterar till lägre tillgångar och inkomster, samt en minskad sysselsättning. Studien identifierar även ett antal avgörande faktorer inom samhällsstyrningens typ och kvalitet med påverkan på den lokala blå tillväxten. Lokal blå tillväxt gynnas av samhällsstyrning som är samstämmig och tillförlitlig, av ledarskap som är dynamiskt och legitimt, och av en fungerande och effektiv administration. Det är också av stor vikt att de beslut som påverkar kustsamhällenas försörjning och sysselsättning anpassas till de lokala förhållandena, och att samhällena ges tillräcklig möjlighet att påverka dessa beslut. Kustsamhällens sociala utveckling beror på graden av social sammanhållning och en rättvis tillgång till marina resurser, samt individers och organisationers kapacitet och kunskap. En hög kapacitet är inte bara viktig inom den privata sektorn för att utveckla hållbara blå företag, utan också inom den offentliga sektorn för att utforma och genomföra en politik som är evidensbaserad och kontextanpassad. Lokal blå tillväxt gynnas även av förekomsten av välfungerande värdekedjor, öppna och tillgängliga marknader samt infrastruktur som underhålls och utvecklas. Baserat på dessa resultat följer åtta rekommendationer som riktar sig till både myndigheter och andra utvecklingsaktörer som arbetar för lokal blå tillväxt. Dessa rekommendationer beskrivs mer utförligt i kapitel 6. 1. Säkerställ att juridiska ramverk och politik som påverkar den blå ekonomin är sammanhängande, tydliga och förutsägbara. 2. Gynna utvecklingen av välfungerande värdekedjor för produkter och tjänster inom den blå ekonomin. 3. Stöd etablerandet och utvecklingen av organisationer som verkar för blå tillväxt i lokalsamhällen. 4. Värdesätt betydelsen av ledarskap av hög kvalitet. 5. Involvera lokala samhällen i beslut som påverkar deras blå ekonomi. 6. Stärk kapacitet och tekniska kompetens hos individer och institutioner som verkar i den blå ekonomin. 7. Tillhandahåll och underhåll den infrastruktur som är nödvändig för lokal blå tillväxt. 8. Bygg lokal blå tillväxt med hjälp av hela verktygslådan – ovanstående rekommendationer behöver hanteras samtidigt för att skapa en gynnsam grogrund för lokal blå tillväxt
Att fastställa miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster i överensstämmelse med bevarandemål för arter och naturtyper : Vägledning till 3 kap. 2 § och 4 kap. 5-6 §§ i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
No full textDenna vägledning innehåller en metod som beskriver de olika steg och bedömningar vattenmyndigheten behöver göra när miljökvalitetsnormer fastställs för ytvattenförekomster som utgör, utgör del av eller påverkar ett skyddat område. Vägledningen redogör endast för skyddade områden i form av vattenberoende Natura 2000-områden. Det vill säga områden där utpekade naturtyper respektive Natura 2000-arter är beroende av vatten och var skäl för utpekandet av Natura 2000-området. När vattenmyndigheten fastställer miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster som berörs av ett skyddat område, ska de göra det på ett sådant sätt att normerna stödjer och bidrar till de bevarandemål som följer av Natura 2000-lagstiftningen. Vattenmyndigheten ska enligt 3 kap. 2 § HVMFS 2019:25 bedöma om bestämmelserna för det skyddade området ställer särskilda krav gällande en enskild parameter eller kvalitetsfaktor. Vattenmyndigheten ska sedan fastställa miljökvalitetsnormen så att det framgår vilken kvalitetsfaktor eller parameter som är justerad med anledning av de särskilda krav som följer av det skyddade området. Detta framgår av 4 kap. 6 § HVMFS 2019:25
Årsredovisning 2020
No full textHavs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
No full textI rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter. De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering
Åtgärdsprogram för tumlare : Phocoena phocoena (Linnaeus, 1758)
No full textTumlare, (Phocoena phocoena, Linnaeus, 1758) är den enda valart som förekommer året runt i haven kring Sverige. I svenska vatten finns tre populationer: Nordsjö-, Bälthavs- och Östersjöpopulationen. Vid den senaste antalsuppskattningen skattades antalet Östersjötumlare till ca 500 individer, och populationen klassades år 2020 som Akut hotad (CR). Nordsjö- och Bälthavspopulationerna är större och arten i sin helhet klassas som Livskraftig (LC) i Sverige och globalt. Tumlare är en av de minsta tandvalarna och förekommer i kalla och tempererade vatten på norra halvklotet. Eftersom tumlare är mycket mobila och deras utbredningsområde varierar under olika säsonger går det inte att dra exakta geografiska gränser mellan de tre populationerna i svenska vatten. Förenklat kan man dock säga att under sommaren förekommer Nordsjöpopulationen främst i vattnen norr om Falkenberg, Bälthavspopulationen söder om Falkenberg och in i Hanöbukten medan Östersjöpopulationen främst förekommer i från Hanöbukten och österut. Tumlare hotas av mänsklig aktivitet på flera fronter. Bifångster bedöms vara det största hotet. Arten bifångas främst i bottensatta garn med stora maskor, som till exempel garn för torsk, plattfisk och sjurygg. Även undervattensbuller påverkar tumlare, direkt genom att skada hörseln och indirekt genom att skrämma bort dem från bullriga områden eller störa deras födosök. Bullerkällorna är många, pålningar, båttrafik och ekolod, såväl från sjöfart som från fritidsbåtar, är bara några exempel. Miljögifter som PCB orsakar nedsatt reproduktionsförmåga och immunförsvar hos tumlare. I detta åtgärdsprogram föreslås bland annat: åtgärder för att minska bifångstriskerna och undervattensbuller utökat av skydd av områden som är viktiga för tumlare informationsåtgärder samt åtgärder som ökar vår kunskap om tumlare.Åtgärdsprogrammet täcker inte in den typen av åtgärder som måste till för att minska miljögiftsbelastning i våra hav.The harbour porpoise (Phocoena phocoena) is one of the smallest toothed whale species. It is found in cold and temperate waters of the Northern Hemisphere. Within Swedish waters there are three distinct populations of harbour porpoises: the North Sea population, the Belt Sea population, and Baltic Proper population. In the 2020 Red List of Swedish Species the Baltic Proper population of harbour porpoises is listed as Critically Endangered (CR). The most recent population abundance estimate (completed between 2011-2013) indicates that only 497 animals remain (95% confidence interval, 80–1091 animals). Since a major part of the population resides within the Swedish Exclusive Economic Zone, Sweden has a special responsibility for the conservation of this population. The Red List status for the species as a whole is Least Concern (LC). As the only cetacean species living year-round in Swedish waters the harbour porpoise has a significant symbolic value in Sweden. It is a flagship species. The long-term (prior to 2040) target for the harbour porpoise action plan is to ensure that the conditions in Swedish waters enable all three populations to reach 80% of their biocapacity over the next 100 years. For the time being this means that human-induced mortality should not exceed mortality thresholds established by Helcom/Ospar for the North Sea and Belt Sea populations. For the Baltic Proper population human induced mortality should be zero until favourable conservation status is reached. Once favourable conservation status has been reached human induced mortality must not exceed the population’s mortality threshold. There are many threats towards the conservation of harbour porpoises, with bycatch judged to have the strongest impact on the populations. The largest risk for bycatch comes from static net fisheries with larger mesh sizes, for example nets set for cod (Gadus morhua), flatfish and lumpfish (Cyclopterus lumpus). Harbour porpoise’s sensitive hearing leads to behavioural changes in response to very low levels of underwater noise pollution. High-noise activities such as pile-driving have been shown to affect abundance within a 20 km radius. Pollutants such as polychlorinated biphenyls (PCBs) are known to cause decreased fertility and immune responses in the harbour porpoise. However, knowledge on the current health status in Swedish waters is inadequate. This action plan recommends a number of measures to reduce risk for bycatch, for example the creation of areas where the use of fishing gear is reduced to pots, traps, or longlines, or an increased use of pingers in other areas. Furthermore, key areas of importance for the harbour porpoise should be formally protected. Effects of underwater noise pollution can be reduced through the introduction of national threshold values for noise levels and development of guidance documents. The action plan contains a number of activities to inform the public and relevant stakeholders on harbour porpoise conservation issues and threats. Further research is recommended to increase knowledge on harbour porpoise ecology and the influence of anthropogenic activities. Measures to reduce the pollution load of the marine environment fall outside the framework of this action plan. Swedish action plans for threatened species or habitats are not legally binding but serve as guidelines to achieve defined conservation goals. The present action plan for the harbour porpoise is valid for the period 2021-2025
Effekter av kalkning på fisk i sjöar : Resultat av 48 års nätprovfisken
No full textUnder 1970- och 1980-talen upptäcktes biologiska effekter av surt nedfall i sjöar och vattendrag i Sverige och i andra länder. Resultat från nätprovfisken under samma tid visade att försurningen gav upphov till effekter på fisk, till exempel rekryteringsproblem, minskat antal (minskad abundans) och förlust av fiskarter. Då inleddes också kalkning av många av de sjöar som fortfarande kalkas idag. I en del sjöar utfördes nätprovfisken både före och efter kalkning, och i flera fall rapporterades återupptagen rekrytering hos surhetskänsliga fiskarter efter kalkning. Samtidigt ökade antalet kalkade vatten snabbare än biologisk uppföljning av utförda åtgärder. Flertalet sjöar kalkades utan att föregås av inventering av fiskfaunan, och många provfiskades först efter påbörjad kalkning. Kalkningsuppgifter och vattenkemidata inhämtades från länsstyrelserna och kopplades till olika urval av provfiskade sjöar i den nationella databasen över sjöprovfisken. Totalt omfattar utvärderingen 4 292 provfisken från 1 343 kalkade sjöar och 2 190 provfisken från 698 okalkade sjöar. Med utgångspunkt från pH och alkalinitet klassades okalkade sjöar som sura, neutrala eller kalkrika. Det vanligaste biologiska motivet för kalkning var mört. De näst vanligaste motiven var öring och röding, men även abborre, gös, nors, sik och siklöja förekom som motiv för kalkning. Nuvarande standardnät fångar små och unga fiskar mer effektivt än de översiktsnät som användes på 1970-och 1980-talen, vilket försvårar tolkningen av fiskfaunans långsiktiga utveckling i såväl kalkade som okalkade sjöar. I provfisken med nuvarande standardnät var den ekologiska statusen (via två multimetriska fiskindex) högre i kalkade än i sura sjöar, men värdena för det surhetsspecifika indexet var lägre i kalkade än i neutrala sjöar. Med data från nuvarande standardnät undersökte vi också fiskvariabler i relation till medel-pH under tre år före provfisket. I analyserna ingick abundans och biomassa, multimetriska fiskindex samt storleks-och åldersbaserade mått relaterade till rekrytering av mört och abborre. Fiskvariablerna visade väntad respons i relation till pH i okalkade sjöar, men i kalkade sjöar hade fiskvariablerna svagare eller inte signifikanta samband med pH. Det kan finnas flera orsaker till detta. I denna rapport försöker vi också belysa flera fisk-och kalkningsrelaterade frågor som inte direkt kunde besvaras med befintliga data. Det var frågor om skillnader i biologisk respons mellan direktkalkade sjöar och sjöar med enbart uppströms kalkning, skillnader mellan överkalkning och normalkalkning, samt effekten av ytliga surstötar
Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden : Fältrapport 2019
No full textDen första fältundersökningen i Havs- och vattenmyndighetens nya övervakningsprogram av marina främmande arter har genomförts i två stora internationella hamnar och en betydande marina på Skånes kust. Lokalerna utgör ”hotspots” för främmande arter. Resultaten påvisar nio främmande arter av totalt 78 taxa. De relativt enkla provtagningsmetoderna visade sig vara effektiva för att påvisa förekomst av främmande arter i vattnet och på olika substrat i hamnar och marinor. Den nationella marina miljöövervakningens temaområde om biologisk störning har ett nystartat övervakningsprogram av marina främmande arter. Syftet är att genom att undersöka hotspots för introduktion av främmande arter så ökar möjligheten att upptäcka nyintroduktioner för landet och spridning till nya områden. Denna fältrapport sammanställer resultaten från startåret 2019 då undersöktes Malmö och Trelleborgs hamnar – båda med omfattande internationell sjöfart. Dessutom undersöktes Ystad marina med flera hundra båtplatser, nära Ystad hamn som är en av de största färjehamnarna i Sverige. Lokalerna utgör ”hotspots” där marina främmande arter förväntas introduceras till landet eller spridas från andra lokaler. Provtagningen genomfördes under 2019 enligt ”Rapid assessment survey” (RAS) med semi-kvantitativ skattning av förekomst av främmande arter genom påväxtpaneler, skrap från olika substrat, bottenhugg och kvalitativ visuell inspektion av konstgjorda hårdbottenstrukturer i vattenmassan och vegetation. Genom så kallade artificiella habitat av krukskärvor i plastbackar som placerades på botten möjliggjordes nykolonisering av organismer. Det svenska förslaget på övervakningsmanual utvärderades samtidigt. Under 2019 hittades totalt 78 taxa varav nio anses främmande för svenska vatten. Främmande arter hittades i alla lokaler. Genom RAS-metodiken och visuell inspektion identifierades 60 taxa och med artificiella habitat 48 taxa. Med den senare återfanns sju främmande arter, till skillnad mot sex med den förra metoden. Förekomst av främmande arterna av speciellt intresse är ostronpest (Crepidula fornicata), röd pungräka (Hemimysis anomala), svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). I tillägg upptäcktes den nyligen till Sverige introducerade (år 2014) vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii) för första gången i havsbassängen Arkonahavet och Södra Öresund. Dessa tre arter finns med på Helcom/Ospars ”Target species list” över arter som är av särskilt intresse inom barlastvattenkonventionen, på grund av deras negativa och skadliga påverkan på havsmiljön i Östersjön och Nordsjön