The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Konnektivitet i kustvatten : En kunskapssammanställning om organismers rörelser i kustzonen
Begreppet konnektivitet beskriver möjligheten att uppfylla fungerande ekosystems behov av spridning och fria passager för djur, växter, sediment, organiskt material och näringsämnen. I denna rapport ligger fokus på konnektivitet för djur och växter, så kallad biologisk konnektivitet. Ursprunget till denna rapport är behovet av att ta fram kunskapsunderlag för att utveckla bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen med fokus på kvalitetsfaktorn Konnektivitet i kustvatten. Rapportens syfte är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer och hur den påverkas av olika verksamheter. Syftet är också att belysa hur ett förändrat klimat kan påverka denna viktiga biologiska funktion. Det finns flera exempel på hur störningar kan få konsekvenser för näringsvävar i kusten genom att konnektiviteten störs mellan kust och hav, längs med kusten eller mellan kustområden och inlandsvatten. Idag finns ett mycket stort antal barriärer i kustområden och många vattendrag har vandringshinder redan i de nedre delarna av avrinningsområdet. Längs kusten kan strömmar påverkas som en effekt av exploatering, vilket påverkar de organismer som behöver sprida sig passivt med denna transportmekanism. Med förändrat klimat kan också förutsättningar för konnektivitet förändras och detta är något som behöver beaktas i åtgärdsarbetet. Det finns många organismgrupper i kusten som har behov av konnektivitet för att fullgöra sin livscykel. Fröer och larver har behov av att sprida sig passivt med strömmar medan exempelvis fisk och vissa arter av bottenfauna kan förflytta sig utan hjälp av andra processer. Konnektivitet är en viktig biologisk funktion som berör flera organismgrupper. Det finns emellertid olika typer av biologisk konnektivitet och olika organismgrupper har olika processer för att nå nya geografiska områden. Vid en bedömning av tillståndet för fisk i inlandsvatten bör även bristande konnektivitet i kusten för de fiskarter som vandrar mellan havet och upp i avrinningsområdena beaktas. Eftersom fisk utgör en viktig predator för bottenfauna, men även är konsument av djurplankton i kusten, behöver konnektiviteten för vandrande fiskar beaktas i bedömningen av kustekosystem. Kunskapssammanställningen pekar på att det finns kunskapsluckor inom biologisk konnektivitet och att mer kunskap behövs om hur fysisk påverkan kan leda till bristande konnektivitet och förändrad populationsdynamik. För det fortsatta arbetet behöver fler faktorer identifieras som skulle kunna fungera som stöd för att bedöma biologisk konnektivitet i kustområden
Statusklassificering av hydrologisk regim : Exemplifiering av HVMFS 2019:25
Klassificering av ytvattenstatus är en viktig utgångspunkt när miljökvalitetsnormer ska beslutas enligt vattenförvaltningsförordningen. Havs- och vattenmyndigheten har med stöd av SMHI därför tagit fram den här vägledningen för att underlätta vid klassificering av ekologisk status med avseende på hydrologisk regim. Vägledningen förtydligar Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Denna vägledning beskriver även SMHI:s tillvägagångssätt vid klassificering av ytvattenstatus med avseende på hydrologisk regim enligt HVMFS 2019:25. Vägledningen riktar sig främst till vattenmyndigheter och länsstyrelser i deras arbete med att klassificera ekologisk status med avseende på hydrologisk regim i landets ytvattenförekomster. Vägledningen beskriver vissa av de metoder och bedömningar som kan behöva göras på en mer teknisk nivå
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021 : Resursöversikt
I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Sammantaget redovisas tillståndet för 107 bestånd av 48 fisk- och skaldjursarter. De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten är en beställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och utgör ett viktigt kunskapsunderlag till myndighetens arbete. Den uppfyller de krav som finns inom EU:s gemensamma fiskeripolitik om att basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskap. Denna rapport är också ett stöd till det arbete som beskrivs närmare i strategin för framtidens fiske och tillhörande handlingsplaner för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske som HaV och Jordbruksverket har tagit fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter
Samhällsekonomiska begrepp i yrkes- och fritidsfiske
Havs- och vattenmyndigheten har utifrån förvaltningens mål och strategin Framtidens Fiske gett forskarna Johan Blomquist, Lars Persson, Jesper Stage och Staffan Waldo i uppdrag att sammanställa och analysera inom vilka områden och för vilka indikatorer som fritidsfisket och yrkesfisket är jämförbara. Rapporten är en viktig del i det påbörjade arbetet inom den nya framtagna strategin för framtidens fiske och kan kopplas till flera åtgärder inom handlingsplanerna fritidsfiske och fisketurism samt yrkesfiske. I rapporten diskuteras dels vilka indikatorer som alls är meningsfulla att jämföra med motsvarande indikatorer i andra fisken och dels vad som krävs för att åstadkomma jämförbara indikatorer för olika fisken. I rapporten diskuteras även några utvecklingsmöjligheter för framtida datainsamling och framtida analysarbete inom fiskeområdet
Årsredovisning 2021
Havs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning
Miljökonsekvensbeskrivning : av uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön
I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs den miljöpåverkan som uppdateringen av åtgärdsprogrammet för havsmiljön förväntas medföra. Beskrivningen utgör ett underlag för Havs- och vattenmyndighetens beslut om åtgärdsprogrammet för havsmiljön som ska tas senast 31 december 2021. Framtagandet av åtgärdsprogram sker enligt havsmiljöförordningen som utgör det svenska genomförandet av havsmiljödirektivet, vars övergripande syfte är att uppnå god miljöstatus i de svenska havsområdena Östersjön och Nordsjön. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön har följande syften: att kunna följa miljökvalitetsnormer med indikatorer i Bilaga 3 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön, Det uppdaterade åtgärdsprogrammet avser perioden 2022 – 2027. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs processen och resultatet av den strategiska miljöbedömningen av Havs- och vattenmyndighetens förslag till uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön. I MKB:n redovisas nuvarande miljömässiga status i Östersjön och Nordsjön, samt förväntade konsekvenser av genomförande av uppdateringen av åtgärdsprogrammet. Undersökning om betydande miljöpåverkan Det första steget i miljöbedömningsprocessen är att undersöka om det uppdaterade åtgärdsprogrammet kan tänkas innebära betydande miljöpåverkan enligt 4 § miljöbedömningsförordningen. Resultatet av undersökningen visade att en övervägande del av programmets miljökonsekvenser blir positiva för havsmiljön. Åtgärdsprogrammet bedöms dock kunna innebära negativ påverkan på andra intressen såsom kulturmiljövärden eller energiproduktion. Utifrån resultatet av undersökningen har Havs- och vattenmyndigheten gjort bedömningen att en strategisk miljödömning, enligt 6 kap. 6 -19 §§ miljöbalken, av det uppdaterade åtgärdsprogrammet för att uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön ska genomföras. Bedömningen grundas på tre punkter: 1. Havmiljödirektivet kräver att ett program tas fram. 2. Havs- och vattenmyndigheten ska fastställa programmet. 3. Programmet kan anses påverka kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och programmets syfte är att skapa en stor, positiv miljöpåverkan. Avgränsning Den strategiska miljöbedömningens avgränsning har i detta fall fokuserat på geografisk avgränsning, betydande miljöeffekter, tidsmässig avgränsning, alternativ samt omfattning och detaljeringsgrad. Det geografiska område som åtgärdsprogrammet innefattar är förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. Miljöpåverkan i havsområden utanför dessa gränser kan dock troligtvis uppstå för vissa miljöaspekter och har i de fallen inkluderats i de specifika bedömningarna. De miljöaspekter som åtgärdsprogrammet bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan för (direkt eller indirekt, tillfälligt eller bestående, samt genom kumulation) är: Vatten Biologisk mångfald Jord Kulturmiljö Landskap Befolkning och människors hälsa Luft Klimat Hushållning med naturresurser och materiella tillgångar (inklusive avfall) Bedömningen är att betydande miljöeffekter inte kan komma att uppstå för aspekterna mark och bebyggelse. Bedömningen av konsekvenserna på kort sikt har utgått från perioden som uppdateringen av åtgärdsprogrammet avser vilket är år 2027 (dvs. då MKN ska kunna följas) samt på lång sikt fram till år 2050 (vilket är generationsmålet i det svenska miljömålsarbetet). Beskrivningen av miljöeffekter har generellt getts samma detaljeringsgrad som åtgärdsprogrammet i övrigt. Åtgärdsprogrammet har i stora delar formulerats på en övergripande nivå, och fokus i miljöbedömningen har därför varit att redovisa konsekvenser ur ett nationellt och strategiskt perspektiv. Samråd Under juni månad 2020 genomfördes ett samråd om undersökningen om betydande miljöpåverkan och avgränsning av bedömningen mellan Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och elva andra centrala myndigheter samt 21 länsstyrelser. Det urval av myndigheter som ansågs berörda gjordes utifrån vilka myndigheter som allmänt berörs av Havs- och vattenmyndighetens verksamhet. Samrådet genomfördes med ett digitalt utskick där möjlighet gavs att ge skriftliga synpunkter på samrådsmaterialet. Samrådsunderlaget innehöll en beskrivning av miljöbedömning samt förslag till innehåll, omfattning och detaljeringsgrad av MKB:n med en översikt av den förväntade betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet för havsmiljön förväntas bidra till. Synpunkter på förslaget till innehåll och avgränsning av MKB:n lämnades av 20 samrådsparter. Underlaget finns att finna på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se). Havs- och vattenmyndigheten har i så stor utsträckning som möjligt beaktat inkomna synpunkter i miljöbedömningen och arbetet med MKB:n. Samråd om det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön genomfördes under november 2020 – april 2021 genom ett digitalt utskick till samrådsparter. I detta samråd inkluderades även samråd om MKB:n. Under februari månad genomfördes nationella samrådsmöten för myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer. De synpunkter som inkommit på innehållet i MKB:n beaktas vid beslut om det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön som tas av Havs- och vattenmyndigheten senast den 31 dec 2021 och redovisas i beslutet eller i en särskild handling (jfr 6 kap. 16 § miljöbalken). Alternativ De åtgärder som ingår i uppdateringen av åtgärdsprogrammet och som tillsammans uppfyller syftet med programmet kallas åtgärdsalternativet. Utöver åtgärdsalternativet innehåller miljökonsekvensbeskrivningen även en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om det aktuella åtgärdsprogrammet inte genomförs. Denna beskrivning benämns ofta vardagligt som nollalternativet. Då det uppdaterade åtgärdsprogrammet kan betraktas som en utökning av det pågående åtgärdsprogrammet har nollalternativet i denna miljöbedömning definierats som programalternativet i miljöbedömningen av det föregående åtgärdsprogrammet. Sammantagen bedömning av uppdateringen av åtgärdsprogrammet Det övergripande syftet av det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön är i sig att bidra till en förbättrad miljö. Samtidigt är åtgärdsprogrammet inriktat mot en specifik del (vattenkvalitet) av vad som kan inrymmas inom miljöbegreppet. Det gör att det kan finnas andra miljöaspekter som skulle kunna påverkas negativt men även positivt av åtgärderna som föreslås i programmet. I det här fallet har miljöbedömningens bedömningsgrunder i huvudsak utgått ifrån miljökvalitetsmålen. Detta gör att en miljöbedömning av denna typ av program till stor del kan liknas vid en målkonfliktsanalys där olika målsättningar utvärderas mot varandra. Det vill säga en åtgärd som är positiv för vattenkvalitet eller biologisk mångfald kan samtidigt innebära negativ påverkan på en aspekt som naturresurshushållning. Analysen ger alltså vägledning om de aspekter där det finns anledning att se om det går att justera åtgärden för att eventuellt minska negativ påverkan. I bedömningarna har sådana förslag presenterats där det varit möjligt att identifiera eventuella justeringar. Om man ser till det uppdaterade åtgärdsprogrammet i sin helhet så är bedömningen att det i huvudsak bidrar till att uppfylla de bakomliggande miljökvalitetsmålen och underliggande normer för respektive miljöaspekt. Det är bara en åtgärd som bedöms motverka uppfyllandet av de bakomliggande målen för aspekten naturresurshushållning
The Swedish approach to MPA Network Design & Management : Framework and step-by-step guidance
This document contains a Framework and step-by-step guidance to support the design and management of Marine Protected Area Networks. The Framework is designed to support the development of a more ecologically representative, better-connected, and more functional network of effectively managed marine protected areas (MPAs) in Sweden. As such, the Framework also enables the evaluation of this Network. The Framework incorporates principles for how the Swedish Agency for Marine and Water Management, together with relevant coastal Country Administrative Boards (CABs), can work strategically with marine protection using an integrated approach. The Framework helps define clear objectives aimed to achieve ecological representativity, functionality, and effectiveness of the MPA Network. It is accompanied by step-by-step guidance for both designing and managing marine protected areas, and transparently lays out the main assumptions behind this guidance. It can also be of great help to Sweden in meeting the potential future ambition of protecting at least 30% of marine waters by 2030, of which 10% should be strictly protected. The Framework and the guidance are applied in two Regional Plans, developed by representatives of the relevant CABs. The implementation of the Regional Plans will help Sweden fulfill its national and international commitments to ecologically representative, well-connected, and functional networks of marine protected areas. The Framework acts as a reference for professionals working with marine protected areas in Sweden on the national level, the regional level, and the county level. It has been primarily developed to support the work of the CABs and the Swedish Agency for Marine and Water Management, but also the Swedish Environmental Protection Agency and other institutes and universities. It also serves as an example of how the Conservation Standards (CS) can be applied to the context of MPA Networks on a national, regional, and local level. Practitioners are encouraged to freely adapt this framework to fit other contexts. The Framework and the step-by-step guidance can be used for the design and management of a single MPA or a set of MPAs, of a regional or national MPA Network, and potentially even of an international network. In this document, the Framework is described primarily on a regional level, with the aim of creating distinct regional MPA Networks. Some components, however, are the same for all regions in Sweden. This document only represents a first attempt at a framework with the definitions, guiding principles, and methodology needed to guide MPA Network Design & Management. It will be refined over time, as it is put into practice and as learning is generated about what works and what does not
Nätverk av marina skyddade områden i Sverige : Ramverk och metod för utformning och förvaltning
Detta dokument innehåller ett ramverk och en stegvis metod för utformning och förvaltning av nätverk av marina skyddade områden. Ramverket syftar till att stötta utvecklingen av ett mer ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av effektivt förvaltade marina skyddade områden i Sverige. Det möjliggör också en utvärdering av detta nätverk. Ramverket inbegriper principer för hur Havs- och vattenmyndigheten, tillsammans med berörda kustlänsstyrelser, kan arbeta strategiskt med marint skydd ur ett helhetsperspektiv. Med hjälp av ramverket kan tydliga målsättningar slås fast för att uppnå ett ekologiskt representativt, funktionellt och effektivt nätverk av marina skyddade områden. Ramverket åtföljs av en stegvis metod för såväl utformning som förvaltning av marina skyddade områden, och lägger tydligt fram de antaganden som ligger bakom metoden. Ramverket kan även vara ett stort stöd i den framtida ambitionshöjning av målet för marint områdesskydd till 30% – varav 10% strikt skydd – som föreslås till år 2030. Ramverket och metoden konkretiseras i två regionala planer, utarbetade av berörda kustlänsstyrelser. Implementeringen av de regionala planerna kommer att stötta Sverige i arbetet med att uppfylla nationella och internationella åtaganden om ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av effektivt förvaltade marina skyddade områden. Ramverket fungerar som ett stöd för dem som arbetar med marint områdesskydd i Sverige på nationell och regional nivå samt länsnivå. Det har i första hand utvecklats för att stötta arbetet vid länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten, men även för Naturvårdsverket samt andra institutioner och universitet. Det fungerar även som ett exempel på hur metodiken Conservation Standards (CS) kan tillämpas på nätverk av marina skyddade områden på både nationell, regional och lokal nivå. Ramverket kan fritt anpassas för andra sammanhang. Inom utformning och förvaltning av marint områdesskydd kan ramverket samt dess begrepp, vägledande principer och metod tillämpas på olika nivåer: för ett enskilt skyddat område, i ett län, i ett havsområde, nationellt eller till och med i gränsöverskridande samarbete. I detta dokument beskrivs ramverket främst på regional nivå, i syfte att skapa separata regionala nätverk av marina skyddade områden. Vissa komponenter är dock desamma för alla havsområden i Sverige. Vissa delar av ramverket är fortfarande under arbete. Ramverket kommer att förbättras kontinuerligt under dess implementering
Nationell strategi för skydd av sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden
Denna myndighetsgemensamma strategi ska bidra till att sjö- och vattenmiljöer med höga natur- och kulturvärden får ett bättre skydd och kan bevaras för framtida generationer i enlighet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Formellt skydd av områden med höga värden ska bidra till att nationella och internationella mål för bevarande av biologisk mångfald och kulturvärden uppnås. Här kan särskilt nämnas Agenda 2030, globala mål för biologisk mångfald och EU:s mål för skydd av biologisk mångfald. Strategins mål innebär en ambitionshöjning i arbetet med skydd av sjö- och vattendragsmiljöer med höga natur- och kulturvärden vilket krävs för att nationella och internationella mål och åtaganden ska kunna uppnås. Ett mål om förbättrade och tillgängliggjorda geografiska kunskapsunderlag ska trygga att det finns goda underlag för genomförande av skyddsmålen och för annan samhällelig planering.Den här rapporten har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Myndigheterna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser.</p
Vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden
Tillgång till rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Denna publikation omfattar i huvudsak en beskrivning av och vägledning om hur vattenskyddsområden kan inrättas, förvaltas och upphävas. Vägledningen ger en beskrivning av roller och ansvar för inblandade aktörer, rekommendationer kring innehåll i ansökan och råd om handläggning hos beslutande myndighet. Vägledningen ersätter Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområden. Förändringar jämfört med tidigare handbok är exempelvis att det inte längre finns allmänna råd som föreslår föreskrifter som bör användas. I vägledningen föreslås istället ett systematiskt arbetssätt som kan användas vid utredning av ett nytt vattenskyddsområde. Det är viktigt att beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter grundar sig på platsspecifika förutsättningar och att skyddsföreskrifter är lokalt anpassade