The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement : Document d’orientation basé sur quatre études de référence
No full textLe présent document d’orientation résume les résultats de quatre études de référence explorant les conditions permettant de sortir les communautés côtières de la pauvreté Le document énumère neuf facteurs institutionnels et infra-structurels clés qui favorisent la croissance bleue locale à partir de l’utilisation des ressources marines dans les pays en développement. Le présent document d’orientation est le résultat de SwAM Ocean, le programme de coopération au développement international géré par l’Office suédois de gestion des ressources marines et aquatiques.Rapporten finns även översatt till flera andra språk med titlarna:9 Factors enabling local blue growth in developing countries: Policy brief based on four background studies (engelska)9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento: Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base (portugisiska)Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea (kiswahili)</p
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758
No full textNejonögonen tillhör djurgruppen rundmunnar vilket är en slags primitiva fiskar. I Sverige finns tre arter: havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.Kännetecknande för alla nejonögon är att de har ett larvstadium (ammocoetes), ett omvandlingsstadium (transformer) och ett adult stadium. Stadierna skiljer sig avseende levnadssätt och krav på livsmiljön. Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en anadrom art med en komplex livscykel. Efter en flera år lång period då larverna ligger nedgrävda i finsediment och livnär sigsom filtrerare lämnar de vattendragen. De vandrar ut till havet eller en närliggandestor sjö där den huvudsakliga tillväxten sker. Efter några år vandrar de fullväxta flodnejonögonen sedan upp i vattendragen för att föröka sig. För att kunna fullborda livscykeln kräver flodnejonöga fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendragen med strömpartier för lek och lugnflytande höljor och död ved som skapar de sedimentbankar larverna är beroende av. Åtgärder som gynnar flodnejonöga gynnar därför många andra arter som är beroende av liknande miljöer, eller kombinationer av miljöer, exempelvis andra vandrande fiskarter som lax, ål, havsnejonöga, vimma och id. Flodnejonöga är en paraplyart. I Sverige har flodnejonöga hittats längs hela kusten, från Bäveån i Västra Götaland till Torne älv i Norrbotten samt på Gotland. Även sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern med tillrinnande vattendrag har bestånd av flodnejonöga. Från Siljan finns tre kända noteringar (1971, 2009 och 2017). Arten återfinns främst i norra Europa med kärnområde runt Östersjön. Flodnejonöga bedöms vara utdöd i flera europeiska länder. Flodnejonöga är den enda av de tre nejonögonarterna som det har bedrivits ett kommersiellt fiske efter i Sverige. Fisket efter lekvandrande flodnejonöga är känt från Norrlandskusten redan under 1400-talet och i vissa norrländska älvar bedrivs fortfarande ett regelbundet fiske. Generellt sett är uppfattningen idag att populationerna i ett längre perspektiv minskat med 80–90 % i norra Sverige. Söder om Dalälven är populationsstatusen svårare att bedöma i avsaknad på underlag och fiskestatistik. Något kommersiellt fiske har inte såvitt känt bedrivits i denna landsände. Flodnejonögats bevarandestatus bedöms vara otillfredsställande enligt Sveriges bedömning av status för arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet. I rödlistningsbedömningen år 2000 klassades flodnejonögat som Starkt hotad (EN). I de tre senaste klassningarna (2010, 2015, 2020) har dock populationen bedömts som Livskraftig (LC) eftersom ingen pågående minskning har noterats under de senaste decennierna.Olika former av artificiella barriärer, exempelvis dammar, och vattenreglering i vattendrag skapar vandringshinder, uppströms ersätts lek- och uppväxtområden av sjöliknande miljöer medan lek-och uppväxtområden nedströms riskerar att torrläggas eller att spolas bort på grund av snabba fluktuerande och onaturliga vattenregleringar. En enskild sådan händelse kan leda till att flera generationer nejonögonlarver påverkas. De senaste århundradena har tusentals dammar byggts i Sveriges vattendrag vilket har påverkat flodnejonögat negativt genom att stora delar av artens ursprungliga reproduktionsområden har otillgängliggjorts eller förstörts. Särskilt stor negativ påverkan har utbyggnaden av vattenkraften under 1900-talet haft. Utbyggnaden bedöms vara den viktigaste orsaken till flodnejonögats tillbakagång i Sverige. De viktigaste åtgärderna för att stärka bestånden av flodnejonöga i Sverige bedöms vara att skapa fria vandringsvägar samt åtgärder som återskapar lek- och uppväxtområden. Även information och rådgivning om arten, framtagande av ny kunskap i form av genetisk kartläggning, inklusive att utreda eventuella genetiska skillnader gentemot bäcknejonöga bedöms vara viktiga. Vidare behöver lämpliga inventeringsmetoder beskrivas och standardiseras. Kartläggning av reproduktions och uppväxtlokaler i vattendrag och deras mynningsområden behöver genomföras och beskrivas utifrån de processer och funktioner som skapar och bibehåller dessa miljöer. Hänsyn behöver tas till flodnejonöga och andra svagsimmande arter i samband med prövning och tillsyn inom ramen för miljöbalken. Det är bland annat aktuellt i samband med pågående omprövningar av vattenkraften, där behovet av fungerande fiskvägar för svagsimmande arter kommer att bedömas. Flodnejonöga bör inkluderas i det avrinningsområdesvisa åtgärdsarbetet.De medel som behövs för genomförande av åtgärdsprogram för hotadearter beräknas uppgå till 16 600 000 kr under programmets giltighetsperiod 2023–2027.The river lamprey (Lampetra fluviatilis) belongs to the Cyclostomata, a kind of primitive fishes. In Sweden three lamprey species can be found − the sea lamprey, the river lamprey and the European brook lamprey. Characteristic for all lampreys is that they have a larval stage (ammocoetes), a transformation stage (transformer) and an adult stage. All three stages have different ways of life and habitat requirements.The river lamprey is an anadromous species with a complex life cycle. Adult growth takes place in the sea or larger lakes, while spawning takes place in adjacent riversand streams. The river lamprey needs free migration routes and high structural complexity in the watercourse, with fast flowing waters used for spawning and calmerparts creating the sediment banks essential as nursery areas. Measures that favour the river lamprey promote many other species that depend on those habitats. Examples are migrating fish like salmon, eel, sea lamprey, ide and vimba bream. The river lamprey is an umbrella species. Northern Europe and especially the region around the Baltic Sea is the core area forriver lamprey. The species is thought to be extinct in several European countries. River lampreys can be found along the entire Swedish coast from Bäveån in the province of Västra Götaland to the Torne älv in the province of Norrbotten, and it is the only lamprey species present on the island of Gotland in the Baltic Sea. Lakes Mälaren, Vänern and Vättern with adjacent streams have land locked stocks of riverlamprey. Three observations (1971, 2009 and 2017) are known from Lake Siljan. The river lamprey is the only one of the three lamprey species that has been commercially fished in Sweden. Fishing for river lamprey migrating up-river forspawning is recorded from rivers floating into the Gulf of Bothnia since the 15th century, and in some of those rivers, fishing is still practiced regularly. Compared to historical levels river lamprey populations are considered to have declined by 80–90% in northern Sweden. South of the river Dalälven no commercial fishery for river lamprey has been recorded and, in the absence of data and fishingstatistics, population status is more difficult to assess. The conservation status of the river lamprey is deemed Unfavourable in Sweden’sreporting on habitat types and species (2019) within the habitats directiveframework. The Swedish red list from 2000 classified the river lamprey as Endangered (EN). However, in the three most recent classifications (2010, 2015,2020), the population has been assessed as Least Concern (LC) since no on-goingdecrease has been noted in recent decades.Dams block migration routes, upstreams riverbeds suitable for spawning or nursery areas are replaced by lake-like environments, while fast fluctuation and unnaturalwater regimes downstream risks to drain or flush spawning and nursery areas. Several generations of lamprey larvae can thus be wiped out by a single event. During the last centuries thousands of dams have been built and large parts of the species'original reproduction areas have either been destroyed or rendered inaccessible. The single most important reason for the historical decline of river lamprey populations in Sweden is the expansion of hydropower that took place in the 20th century. Consequently, the single most important measure to strengthen stocks of riverlamprey in Sweden is the re-opening of migration routes and the re-creation of spawning and nursery areas. In addition, information activities and the developmentof new knowledge through genetic mapping, including assessing possible genetic differences to the European brook lamprey are important. Furthermore, inventory methods need to be described and standardized. Mapping of reproduction and nursery areas in streams and estuaries is needed including a description of processes that form an maintain these environments. River lamprey is listed as a species of common EU conservation concern, and it needs to be considered during adjudication and supervision according to the Swedish Environmental Code and, more specifically, in the on-going re-evaluations of environmental permissions for hydropower production. Among other measures,demands for fish passages adopted for species lacking the ability to pass vertical barriers need to be considered. In addition, the river lamprey’s habitat demands should be considered in activities and planning on a river basin level.The funds needed for implementing of this action program are estimated to SEK16 600 000 during the program's validity period 2023-2027
Levande sjöar och vattendrag : Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023
No full textSveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen, och beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för uppföljning av tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utvärderingen visar att det görs mycket positivt åtgärdsarbete som ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen på sikt. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden i miljön är lång. Många omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna att nå målen. Klimatförändringarna är en faktor som kommer göra det svårare att nå målen. Det senaste året har även det geopolitiska läget runt Östersjön, med Rysslands invasion av Ukraina, visat sig påverka miljöarbetet negativt genom att bland annat försvåra internationella samarbeten. För att nå miljökvalitetsmålen behövs fler fysiska åtgärder och ökad genomförandetakt. Samverkan mellan olika aktörer och internationella samarbeten är en förutsättning för att målen ska kunna nås
Tillstånd till användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde : Vägledning för prövningen
No full textDenna vägledning har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket med syfte att ge vägledning i centrala frågeställningar som uppkommer vid handläggning av tillstånd till användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområdet. Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) på SLU och Skogsstyrelsen har medverkat i framtagande avmaterialet. CKB har bidragit i avsnitten gällande MACRO-DB och Skogsstyrelsen vad gäller bekämpning på skogsmark. Vägledningen redogör för Sveriges myndighetsstruktur när det gäller användning av växtskyddsmedel samt hur de berörda myndigheternas ansvar är utformat. Den lämnar förslag på vad som i normal fallet bör ingå i en ansökan och hur prövningsmyndigheten kan tänka i den riskbedömning som görs inom ramen för ärendet. Förslag på utformning av ett beslut och vilka villkor som kan övervägas lämnas också. Skillnader mot tidigare vägledning är att avsnittet som rör myndigheternas ansvar är utvecklat. Avsnittet som rör handläggarstödet MACRO-DB är förändrat. Avsnitten som rör användning på annan mark än jordbruksmark är mer utförligt jämfört med tidigare vägledning. Dessutom innebär de ändringar av bland annat 2 och 5 kap. miljöbalken som infördes den 1 januari 2019 att prövningsmyndigheterna har ett tydligare ansvar att beakta miljökvalitetsnormerna för vatten vid tillståndsgivning enligt miljöbalken. Tillstånd till en ny eller förändrad verksamhet eller åtgärd får inte medges om det innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen. Vägledningen ger förslag på ett praktiskt tillvägagångssätt för hur detta kan bedömas i en prövning av användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde
Fritidsfisket i Sverige 2018-2020
No full textFritidsfisket ökade markant under både 2019 och 2020 där antalet fritidsfiskare i Sverige i åldrarna 16-80 år uppgick till cirka 1,7 miljoner år 2020. Andelen fritidsfiskare inom respektive åldersgrupp skiljer sig åt och man kan se att den yngre åldersgruppen har större andel fritidsfiskare än 51-80 år, vilket delvis belyser faktumet att fritidsfiske är en aktivitet som i större utsträckning attraherar unga än äldre. Flest fiskedagar har Götaland & Svealand följt av Norrland och de fem stora sjöarna. Havsområdena med högst fiskeaktivitet är mellersta Östersjön och Skagerrak, vilka vardera innehåller storstadsregioner, Stockholm och Göteborg. För år 2020 ökade antalet fiskedagar i nästan samtliga områden jämfört med året innan. I likhet med antalet fritidsfiskare har antal fiskedagar ökat generellt sett vilket självklart också kan bero på pandemin. Det enda området som inte hade en ökning i fiskeaktivitet var mellersta Östersjön, vilket också kan bero påpandemin, pga. färre turister i storstadsområden. Fritidsfisket ses oftast som en sommaraktivitet, vilket man även ser i resultatet från undersökningen. Cirka 53 procent av fiskedagarna görs undersommarmånaderna juni, juli och augusti.För inlandsfiskets del är det framförallt abborre och gädda som är vanliga målarter. Över 50 procent av samtliga fritidsfiskare som fiskar i inlandsvatten har abborre som en av sina målarter. Utöver dessa två finns det ett relativt stort fiske efter öring, regnbåge, gös och röding. Fisket i havet innefattar fler arter man kan rikta sitt fiske på. Den vanligaste arten i havet är likt insjövattenabborre följt av gädda, men även havsöring, makrill och torsk är vanliga målarter. Den vanligaste sportfisken, och en av de ovanligaste matfiskarna i Sverige, är gäddan. Denna återutsätts i 85 procent av fallen och är den art som återutsätts i störst utsträckning av de arter inkluderade i undersökningen. Andra arter som sticker ut i sammanhanget är makrill och sill/strömming som återutsätts i liten utsträckning, 16 procent respektive 13 procent. Naturupplevelsen är den viktigaste aspekten när man bestämmer sig för att fiska. Det är i cirka 25 procent av fallen helt avgörande vart man fiskar och av stor betydelse för ens fiske i cirka 35 procent av fallen.Den anledning som majoriteten av icke-fiskarna angav, gällande varför man inte fiskat, var att man inte var intresserade av fiske, hela 69 procent. 11 procent angav att de inte hade tid att fiska och 5 procent angav att de fiskade under andra tider på året.
9 factors enabling local blue growth in developing countries : Policy brief based on four background studies
No full textEste resumo de políticas agrega resultados de quatro estudos de base explorando as condições para tirar comunidades costeiras da pobreza. Este resumo alista nove principais fatores institucionais e de infraestrutura que promovem o crescimento azul local a partir do uso de recursos marinhos em países em desenvolvimento. Este resumo de políticas é resultado do SwAM Ocean, o programa internacional de cooperação para desenvolvimento operado pela Agência Sueca para o Gestão Marinha e da ÁguasRapporten finns även översatt till flera andra språk med titlarna:9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement: Document d’orientation basé sur quatre études de référence (franska)9 Factors enabling local blue growth in developing countries: Policy brief based on four background studies (engelska)Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea (kiswahili)</p
Ingen övergödning : Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023
No full textSveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen, och beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för uppföljning av tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utvärderingen visar att det görs mycket positivt åtgärdsarbete som ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen på sikt. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden i miljön är lång. Många omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna att nå målen. Klimatförändringarna är en faktor som kommer göra det svårare att nå målen. Det senaste året har även det geopolitiska läget runt Östersjön, med Rysslands invasion av Ukraina, visat sig påverka miljöarbetet negativt genom att bland annat försvåra internationella samarbeten. För att nå miljökvalitetsmålen behövs fler fysiska åtgärder och ökad genomförandetakt. Samverkan mellan olika aktörer och internationella samarbeten är en förutsättning för att målen ska kunna nås
Genetic methods in environmental monitoring : Early detection and monitoring of non-indigenous species based on DNA
No full textAtt samla in marina hårdbottenorganismer med autonoma tekniker i kombination med DNA-analyser för artidentifiering har visat sig vara effektiv övervakning av biologisk mångfald och upptäckt av främmande arter. Denna metod ger väl till tidig varning i övervakning av invasiva främmande arter. Göteborgs universitet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och i samarbete med SeAnalytics AB genomfört två pilotstudier för att undersöka om planktonprover och sedimentering i kombination med DNA-baserad artidentifiering är en effektiv metod för tidig upptäckt och kontinuerlig övervakning av främmande arter (NIS). Undersökningarna genomfördes under vintern, våren och sommaren 2020 på olika platser längs den svenska västkusten, från fjorden Brofjorden i norr till Helsingborg i söder. Projektet innebär ett samarbete inom ett internationellt nätverk för biologisk mångfald där öppna data hjälper till att sprida resultaten på ett öppet och transparent sätt. Metodiken för att upptäcka marina invasiva främmande arter behöver alltid utvärderas och förbättras för ett mer effektivt övervakningssystem för tidig varning. Denna rapport bör vara av intresse både för miljöövervakare på nationell, regional och kommunal nivå, men även för forskare och utvecklare av nya metoder för denna uppföljning. Rapporten har granskats av analytikerna Niclas Engene och Andrea Ljung. Erland Lettevall har ansvarat för uppdraget av projektet samt granskning och redigering av rapporten.Collecting marine hard bottom organism with autonomous techniques in combination with DNA analyses for species identification has proven to be efficient monitoring of biodiversity and detection of non-indigenous species. This methodology provides well to early warning surveillance of invasiv alien species. The University of Gothenburg has, on behalf of the Swedish Agency for Marine and Water Management and in collaboration with SeAnalytics AB, carried out two pilot studies to investigate whether plankton samples and settling panels in combination with DNA-based species identification is an effective method for early detection and continuous monitoring of non-indigenous species (NIS). The surveys were conducted during the winter, spring and summer of 2020 at various locations along the Swedish west coast, from the fjord Brofjorden in the north to Helsingborg in the south. The sites were chosen based on previous modelling (Bergkvist et al. 2020a) hotspots for introduction of alien species. The settling panel study followed the protocols for monitoring of hard bottom organisms as set up in the international ARMS (Autonomous Reef Monitoring Structures) project (Leray & Knowlton, 2015; Obst et al. 2020). A total of 16 ARMS settling panels were deployed during the winter and spring months and were submerged between 3–4 months before taken up for further processing and analysis. Plankton samples were taken from six of these sites, on three different occasions, and two samples from each site or occasion. DNA was extracted from the settling panels and plankton and metabarcoding libraries prepared for three molecular markers (COI, 18S, ITS), together with positive and negative controls, altogether 284 libraries. Thirty-four NIS were recorded, of which fourteen are classified as invasive alien species (IAS) by the Swedish Species Information Center and on the list of Invasive Alien Species of Union concern. The remaining 20 NIS are listed on the Aqua-NIS list and need to be further investigated for their alien and invasive status in the country. The tested methods perform well both for early detection of unknown NIS as well as for regular monitoring of already known NIS. The chosen markers COI and 18S performed well, while ITS did not produce sufficient species observations and can be omitted as a marker gene
En hållbar vattenresursförvaltning : Ett förslag till strategi för att möta dagens och morgondagens behov av vatten för samhällsutveckling och ekosystem
No full textMålsättning med arbetet har varit att utveckla och föreslå en strategi för en hållbar vattenresursförvaltning som kan säkerställa samhällets och naturens samlade vattenbehov i ett föränderligt klimat. Ambitionen har inte varit att peka ut exakta lösningar utan snarare att visa på utvecklingsbehov inom olika områden.Som underlag till förslaget till strategi har vi gjort en analys av Sveriges vattenresurser utifrån olika perspektiv. Inom ramen för existerande och framtida behov har vi identifierat hinder och möjligheter inom befintlig styrning, reglering, organisering och arbetssätt
Bedömningsmetoder för orimliga kostnader : En översikt
No full textI den här HaV rapporten ges en introduktion till de två metoder som är vanligast i litteraturen för att avväga kostnader och nyttor förknippade med miljöåtgärder respektive samhällsnyttiga verksamheter såsom vattenkraft: Kostnads-nyttoanalys (cost-benefit analysis, CBA) och multikriterieanalys (multi-criteria analysis, MCA). I rapporten finns även en beskrivning av den så kallade Leipzig-modellen. Att bedöma orimliga kostnader är en viktig del av att avgöra om det finns skäl att tillämpa undantag för miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst. Bedömningarna kräver god förståelse för såväl kostnader som nyttor. För att underlätta för arbetet och som stöd för tillämpningen av HVMFS 2019:25 och medföljande vägledning har Havs- och vattenmyndigheten låtit ta fram denna uppdragsrapport. Studiens syfte har varit att utveckla en metod för att mäta förändring av betalningsförmåga för att ge underlag för att bedöma orimliga kostnader enligt 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen. Rapporten har skrivits av Tore Söderqvist, Anthesis AB. och granskats av utredare och verksjurister på Havs- och vattenmyndigheten