The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Reproduktionsstrategier
No full textFiskar har en enastående variation i livshistoriska karaktärer som livslängd, tillväxt, ålder och storlek vid könsmognad, fekunditet och romstorlek. Denna variation finns inte bara mellan olika arter utan också mellan och inom populationer av samma art. Den orsakas dels av genetiska skillnader, dels av miljömässiga faktorer. En reproduktionsstrategi är en tolkning eller en modell av hur en individ optimerar sina tillgängliga resurser så att reproduktionsframgången blir så stor som möjligt. Enligt denna modell bestäms reproduktionsframgången av tre faktorer; överlevnad, fekunditet, och generationstidens längd. Teoretiska överväganden, som visar på en optimal relation mellan tillväxt och storlek och ålder vid könsmognad, bygger oftast på antaganden om en stabil överlevnaden mellan olika år. Kritik har dock riktats mot detta synsätt, eftersom överlevnaden kan fluktuera kraftigt. Det är heller inte troligt att en strategisframgång enbart beror på de optimeringar som kan göras utifrån miljöns begränsningar utan även på alternativa strategiers frekvenser inom en lokal population. Kritik har dessutom riktats mot livshistorisk teori för dess bristande hänsyn till fysiologiska och genetiska begränsningar, dvs att organismerna saknar förmåga att optimera sina resurser i enlighet med teorins förutsägelser. Trots sina brister kan dock reproduktionsstrategiska modeller vara användbara, vilket diskuteras slutligen i några exempel
The Viviparous Blenny as an Indicator of Effects of Toxic Substances
No full textThis is the final report from the project ”Viviparous blenny as an indicator of effects of toxic substances” designed to develop a system of environmental monitoring where the viviparous blenny, or eel-pout, (Zoarcesviviparus L.) is used as indicator species for occurrence of toxic substances in the sea and for ecological effects of such substances. The system should be possible to use both within programmes concerning monitoring of emissions and receiving waters as well as in long-term monitoring of reference areas. Several single species systems have been developed in order to enable laboratory measurements of biological effects of toxic substances. Reactions observed are, however, frequently difficult to transfer to ecologically relevant disorders in nature. A single species system for programmes concerning control of emissions and receiving waters should include not only measurement of effects on the individual level in the laboratory and the field, but also monitoring of population variations as well as, if the relevant substances are persistent and bioaccumulating, chemical analyses. If the species chosen is a fish, it should have the following properties: ♦ 1. A stationary mode of living throughout its entire life cycle. This is essential for linking observations to pollution in the controlled area. ♦ 2. Sufficiently large in size to provide samples large enough for individual chemical and physiological analyses. ♦ 3. Easy to catch, also as fry. ♦ 4. Rich abundance, preferably within a large area of dispersion. ♦ 5. Long life, which makes it possible to integrate effects through time and to investigate the importance of long-term exposure. ♦ 6. The possibility of determining age is required for analysis of dose/effect and for studies of the population’s age distribution, which may indicate disorders in reproduction or increased mortality. ♦ 7. Suitability for monitoring of emissions, which implies that it should be possible to register ecologically important effects of emission not only under controlled laboratory conditions but also in the field. Jacobsson et al. (1986) demonstrated that the viviparous blenny has the above-mentioned characteristics. The authors base this statement on earlier knowledge as regards the six first requirements and on an experiment described in their paper with regard to the seventh. Several freshwater species also have the required properties but hardly any other marine species present in Swedish waters. This implies that the coast of western Sweden lacks good alternative indicator species; the national monitoring of concentrations of harmful substances makes use of the non-stationary flounder. Also in relation to our freshwater fishes, the blenny has an important advantage: It gives birth to live fry after a long gestation period (4—6 months). In this way, a general problem is eliminated in studies of reproduction parameters in fish, namely the difficulty to identify brood origin and measure reproduction success among individuals
Insamling av zooplankton för uppfödning av fisklarver i kylvattenrecipienter
No full textTvå system för anrikning och insamling av naturligt zooplankton i kylvattenrecipienter har utvecklats för odling av fiskyngel. Det första bygger på anlockning med undervattensljus och pumpning av organismerna till flytande odlingsenheter. Systemet är automatiskt och drivs av elström från landnätet. Den tekniska tillgängligheten har varit god. Planktonorganismerna har storlekssorteras genom att nätkassar monterats runt lamporna. Vid Oskarshamnsverket har i genomsnitt insamlats 45—565 g zooplankton per lampa och natt. Insamlingssystemet bedöms vara användbart i produktiva områden med måttlig vattenomsättning. Det andra systemet avfiltrerar plankton ur kylvattenströmmen med roterande håvar. Rotationen drivs av vattnets rörelseenergi, och håvarna rengörs kontinuerligt med högtrycksspolning. Det på plankton anrikade vattnet från håvarna pumpas kontinuerligt till ett sorteringsverk, där oönskade storleksfraktioner avlägsnas, varefter vattnet fördelas till odlingsenheterna. Funktionen har prövats vid Forsmarksverket och befunnits vara lovande. I medeltal insamlades 280 g zooplankton per dygn under en period av ca fem veckor. Båda systemen befinner sig i ett tidigt stadium av utveckling och har inte uppnått sin fulla potential. Förbättringar föreslås och diskuteras
Mörtens (Rutilus rutilus) livshistoria : En litteratursammanställning
No full text♦ Mört är vanligt förekommande i sötvattens- och brackvattensmiljöer i Sverige. Den är en varmvattenart med relativt låg tillväxtpotential. ♦ Mört är beroende av djurplankton under tidiga livsstadier. Äldre fiskar har ett brett födovalsspektrum bestående av framförallt av bottendjur och växtdelar. En viktig anpassning är de kraftiga svalgbenständer, med vilka både musslor och växter kan krossas. ♦ Migration har konstaterats i samband med lek. Relativt långa säsongsmässiga förflyttningar förekommer också som har samband med årstidsmässiga variationer i födotillgång och temperatur. ♦ Leken sker på våren, vanligtvis i rik vegetation på 1—3 dm djup, där rommen klibbar fast på olika föremål. Parbildning förekommer inte, utan honan jagas ofta in i vegetationen, där hon befruktas av flerahanar. ♦ Könsmognadsålder och tillväxthastighet är i en jämförelse mellan olika populationer positivt korrelerade; snabb tillväxt medför att fisken kan bli könsmogen redan som ett- eller tvååring, medan långsam tillväxt kan försena könsmognaden ända upp till 6—8 års ålder. Mörtens reproduktionsstrategi har tolkats som en anpassning till artens demografi, där variation i överlevnad under de tidiga livsstadiema mellan olika år är den viktigaste parametern. Emellertid har en så viktig parameter som överlevnaden efter könsmognad visat sig vara negativt korrelerad till tillväxthastigheten. Som en följd av förhållandet mellan överlevnad och tillväxthastighet kommer mörten i miljöer som gynnarsnabb tillväxt, att reproducera sig så fort som möjligt. I de fall när tillväxthastigheten är måttlig, kommer den att i medeltal reproducera sig vid högre ålder och under flera år i följd. Det är alltså oklart om skillnader i mörtens livshistoria i olika miljöer skall betraktas som anpassningar till varje populations specifika livsmiljö, eller är resultatet av en fysiologisk respons som uppstår genom variation i tillväxthastighet, vare sig denna ökar fiskens reproduktionsframgång eller inte. ♦ Årsklassens storlek bestäms under de tidiga livsstadiema. Syrgasförhållanden, temperatur, vattenståndsregleringar och predation är viktiga populationsreglerande faktorer. Eutrofiering av kust- eller inlandsvatten gynnar i allmänhet mört. Den ökade produktiviteten i ett eutrofierat sjöekosystem medför en förbättring av mörtynglens livsvillkor, samtidigt som födoresursema paradoxalt kan minska för större fiskar. Själva storleken på vattensystemet är också betydelsefull. Födobegränsning och åtföljande biotiska interaktioner inom och mellan arter utvecklas lättare i ett litet slutet system, medan abiotiska faktorers inverkan på rekrytering och produktion är av större betydelse i öppna system som stora sjöar och kustområden
BIOLOGISK RECIPIENTKONTROLL VID OSKARSHAMNSVERKET : Årsrapport för 1992
No full textDen biologiska kontrollen av vattenrecipienten vid Oskarshamnsverket har efter 1988 bedrivits i enlighet med vad som föreslagits i brev från Naturvårdsverket (SNV) till OKG 1988—12—13 (SNV 82—5377—88) med överenskomna kompletteringar enligt brev från OKG till SNV 1989—03—06. Ett biologiskt kontrollprogram för vattenrecipienten fastställdes av länsstyrelsen i Kalmar 1990—12—27.Basundersökningar inför lokalisering av ett kärnkraftverk till Simpevarpshalvön inleddes redan 1962 och vissa moment har pågått sedan dess. Vissa av undersökningarna har hela tiden bedrivits parallellt i Simpevarp och i ett referensområde, Kvädöfjärden, nära Valdemarsvik (Figur 1). Det senare området har tidigare benämnts ”Jämförelseområdet”. Verksamheten under 1980-talet t.o.m. 1988 presenterades under sommaren 1990 i en serie om tio rapporter med svensk och engelsk sammanfattning (selitteraturlista). Årsrapporten redovisar översiktligt kontrollverksamheten under 1992 tillsammans med preliminära resultat, främst från de moment som följerlångsiktig utveckling hos fisk, bottendjur och algsamhällen
Kustlaboratoriets rapporter : 1970— 1992
No full textFiskeriverkets kustlaboratorium bildades 1 juli 1991. Personalen hade tidigare ingått i Naturvårdsverkets kustvattenenhet. Denna formaliserades i slutet av sjuttiotalet men växte fram redan kring 1970, då den radioekologiska sektionen utökade sina ekologiska undersökningar inom ramen för ”Kustundersökningen”och ”Värmegruppen”. Som ett led i en allmän nedläggning av Naturvårdsverkets laboratorier avvecklades enheten 1992. Kustlaboratoriet har anförtrotts att sammanställa föreliggande lista över enhetens alla rapporter 1970—1990. Vi har dessutom lagt till våra egna för 1991 och 1992. Fortsättningsvis kommer vi att i några ”Kustrapporter” per år publicera innevarande och föregående årsrapporter från laboratoriet
Utsläpp av kylvatten : en möjlighet att förbättra fiskrekrytering?
No full textI syfte att förbättra tillväxt och överlevnad hos framförallt kommersiellt intressanta varmvattenarter släpptes ca 70 m3/s kylvatten från Forsmarks kärnkraftverk ut i grunda, kustnära vattenområden. På så sätt värmdes ett 6—8 km2 stort område upp under april—oktober 1990 och 1991. Övertemperaturen avtog snabbt från utsläppspunkten och i varmvattenartemas huvudsakliga rekryteringsområden uppgick temperaturöverskottet som mest till 4—5 °C under vår och sensommar. I genomsnitt var dock överskottet ett par grader lägre och under juni, juli och fram till mitten av augusti förekom inget överskott. Vattentemperaturen var t om lägre än i opåverkat område vissa perioder under sommaren såsom en effekt av kraftverkets reducerade elproduktion i kombination med förhållandevis låga intagstemperaturer. Negativa effekter av utsläppen i form av grumlingar kunde inte visas, och ökadalgpåväxt förekom endast i ett begränsat område inom ett par hundra meter frånutsläppspunkten. Tillväxtsäsongen hos vattenväxterna var dock förlängd ävenpå någon kilometers avstånd. Abborre var den art som i fråga om tillväxt och överlevnad studerades mest intensivt under första levnadsåret. Hos denna art åstadkoms en tidigare lek som resulterade i en produktionstopp av nykläckta larver ungefär en månad tidigare än i opåverkade områden. Den förbättrade tillväxt som denna förlängning av tillväxtsäsongen borde inneburit reducerades emellertid av avsaknaden av övertemperatur under en stor del av sommaren. Effekten på tillväxten blev dock slutligen positiv, eftersom temperaturöverskottet var relativt stort under sensommar och höst. Abborrynglet blev därmed inom det påverkade området nära dubbelt så stort som inom det opåverkade vid tillväxtsäsongens slut. Eftersom även mörtynglens tillväxt gynnades, kan man anta att de flesta varmvattenarter reagerar likartat. Konsumtionsberäkningar för abborrynglet visade att födointaget var nära maximalt under såväl påverkade som opåverkade förhållanden. Det första året med kylvattenuppvärmning, vilket även naturligt var varmt, uppstod de högsta yngeltätheter av abborre som noterats på 14 år inom experimentområdet. Efterföljande år var däremot ovanligt kallt och borde enligt tidigare erfarenhet lett till mycket låga yngeltätheter. Utsläppens uppvärming åstadkom emellertid normala sådana. Tätheten av karpfiskamas yngel ökade inte på motsvarande sätt. Den definitiva slutsatsen kan man emellertid dra först om några år, då dessa årsklasser rekryterats till den vuxna populationen. Effekterna på kallvattenartemas tillväxt och tätheter kunde inte bedömas. Sikens tidiga utvecklingsstadier tycktes dock ha påverkats negativt av den snabba temperaturhöjningen på vårvintern. Effekterna på de vuxna fiskpopulationema var marginella. Störst effekt kunde noteras på strömming, vilken anlockades till det kylvattenpåverkade området på våren i samband med lek och som under de varmaste perioderna syntes undvika utsläppsområdet i större utsträckning än normalt. För att optimera effekterna av kylvattnet på rekryteringen hos varmvattenarter bör utsläppen i större utsträckning än som här varit fallet ske i direkt anslutning till lämpliga rekryteringsområden. För att minska utdrift av fisklarver bör också strömhastigheten anpassas till de lokala förhållandena.Discharges of cooling water from a nuclear power plant, situated in the SW partof the Gulf of Bothnia, have been used in an attempt to improve recruitment of commercially interesting warm water species. In the experiment about 70 m3/s ofcooling water, normally elevated about 10 °C above ambient, was discharged into shallow water areas from April until October in two consecutive years. This resulted in the warming up of an area of 6—8 km3. There was, however, a sharp temperature decrease from the point of discharge and the temperature increase was much reduced when reaching the actual nursery areas of the warm waterspecies. The highest increase was 4—5 °C during spring and late summer. In general it was a few degrees lower and during June, July up to the middle of August there was no increase at all in these areas. In fact, water temperature was even lower as compared to unaffected areas due to a combination of small temperature increases within the power plant and relatively low temperatures within the intake area. Effects on the turbidity of the water in the affected area could not be documented. Increased algal coverage was shown within some hundred meters from the point of discharge. The length of the growth season was, however, increased for the vegetation submerged at greater distances. Perch {Perea fluviatilis) was studied most thoroughly concerning growth and survival during the first year of life. Earlier spawning resulted in a peak of abundance of newly hatched larvae about a month earlier than in unaffected areas. This event should have increased first year growth, but due to some temperature deficiencies during the summer this growth effect was reduced. The overall effect of the discharges on the growth was positive, however, since temperatures were relatively high in late summer and autumn. Thus, 0+ perch was about double the size at the end of the growth season in the most affected areas in comparison with unaffected areas. The growth of 0+ roach [Rutilus rutilus) was affected in a similar manner. Calculations of consumption in perch using abioenergetics model, demonstrated that feeding was close to maximal in affected as well as in unaffected areas. During the first experimental year, which also was a naturally very warm year, the highest abundance of 0+ perch for a period of 14 years was documented within the experimental area. The next year was, on the contrary, extremely cold and should, based on earlier experiences in the area, have resulted in very low abundances within the affected area. However, normal abundances appeared.The abundances of 0+ cyprinids did not increase in a similar manner. It is not possible, however, to draw a final conclusion concerning these observations until these year-classes are recruited to the adult stock. The effects of the coolingwater discharges on the adult stocks were small. Herring {Clupea harengus) was most greatly affected, since it was observed to spawn within the cooling water plume. Also, there were some indications that this species avoided the affected areas during the warmer parts of the year to a larger extent than normal. To maximize the effects of the cooling water discharges on recruitment of warmwater species, the cooling water should be discharged closer to the actual recruitment areas than was possible in this experiment. To reduce drifting of pelagic fish larvae, the velocity of the cooling water should also be adjusted to thel ocal conditions
FISKREKRYTERING ! BOTTNISKA VIKEN
No full text1. Rekryteringsutfallets beroende av skilda reproduktionsstrategier och de naturliga omgivningsfaktorerna liksom effekten av miljöstörningar diskuteras för Bottniska vikens fiskarter. 2. En rekryteringsmodell för varmvattenarter som framtagits för abborre har prövats på ett stort antal populationer. Modellen kunde väl förutsäga mellanårsvariationer i rekrytering. Många av Bottniska vikens varmvattenarter och i viss mån även vårlekande strömming kan förutsägas följa samma rekryteringsmönster. 3. Flera höst- och vinterlekande kallvattenarters rekrytering avgörs i Bottniska viken till stor del under första vintern. Modellering av dessas rekryteringsutfall måste bygga på andra grunder än de för varmvattenarter. 4. Som ett led i uppbyggandet av en rekryteringsmodell för vårlekande strömming utfördes studier för att beskriva de yngsta stadiernas optimala uppväxtmiljöer. Dessa rekryteringsområden visades inbegripa tidigare ej studerade områden innanför bottendjup av 6 m. 5. Ett kustavsnitts rekryteringspotential för en enskild art föreslås primärt utgå en rekryteringsmodell sammanfattande de faktorer som påverkar variationer mellan år och områden. Dessa kunskaper kombineras med uppskattningar av de sammanhållna rekryteringområdenas utbredning baserad på rörande kustavsnittets morfometriska karaktärer. 6. Påverkan av miljöstörningar kan bedömas med utgångspunkt från de samband som är kända mellan omgivningsfaktorerna och rekryteringsutfallet.1. The combined effect of reproductive strategy and environmental factors on the recruitment process is discussed for the most important Balticfish species. 2. A recruitment model primarily based on growth-related mortality during the first year of life was developed for perch (Pereafiuviatilis L.). Since growth was in general not food-limited the main factors influencing recruitment were temperature and day-length related. The model predicts growth and variations in year-class strength in the Gulf of Bothnia populations. The recruitment in most other species with similar temperature preferences inhabiting the region, known as warmwater species, was similarly considered to be governed by the abiotic factors. 3. The recruitment of several autumn and winter spawning fish in the Gulf of Bothnia, species which have relatively low temperature preferences, is greatly influenced by the abiotic conditions during the first winter. To model recruitment for these species winter conditions must consequently be considered. 4. Areas occupied by larvae and fry of spring spawning herring (Clupeaharengus L.) during the early mortality, when the yearly recruitment is established, were extensively studied in the Gulf of Bothnia. Shallow and sheltered habitats, previously not considered to be relevant for herring recruitment, were demonstrated to be of great importance as nursery areas. 5. The importance, i.e. its productive qualities, of a coastal area for recruitment can be evaluated from relevant recruitment models, comprehensively treating abiotic and biotic regulating factors. The geographical extension of recruitment areas may be estimated based on knowledge of the general distribution of early developmental life stages in relation to morfometrical characters of the potential environment.Studien har finansierats av forskningsbidrag från Statens naturvårdsverk, nr 5312129— 9 och av Vattenfall, OK GAB, Sydkraft AB samt Imatran Voima OY.</p
Integrated fish monitoring in coastal reference areas. : Ecological project.
No full text”Integrated fish monitoring in coastal reference areas” consists of an ecological and a physiological/biochemical project following all organizational levels from cell to community, associated to a contaminant monitoring programme. This report treats the ecological project. The main objectives are to: 1. Provide references for locally polluted areas. 2. Follow changes in the coastal ecosystems due to impact from land and the open sea. 3. Indicate large-scale changes in the seas surrounding Sweden due to natural processes, toxic substances, plant nutrients, global warming and resource exploitation. In many cases this can be done cheaper and more efficiently than in the open sea. 4. Follow the development of archipelagoes, due to their internationally unique character. Sweden has a special responsibility in this respect. To fulfil the objectives, the investigations must be made in areas free from local human impact and representing important Swedish coastal systems. Basic studies for integrated monitoring have been running for three years in one Baltic and one Skagerrak archipelago. Besides this, ecological fish monitoring is carried out in eight other reference areas, four of them in Finland and Estonia. The programme is directed towards demersal coastal fish communities. It is based on a stratified monitoring of abundance with gill and fyke nets minimizing variations within year and between stations. A view of the health conditionis gained by checking external disease symptoms on every fish caught. Modelspecies, stationary during all their life cycle, were selected for the combined physiological and ecological studies. Perch is studied at the east and viviparousblenny at the west coast. For the model species, year-class size, mortality and growth are studied through age-analyses. Age at maturity, frequency of females with developing gonads, and relative weight of the gonad indicating reproductive capacity are recorded. The studies are made in combination with clinical health tests, alsousing biomarkers. The blenny offers special possibilities as it carries its fry in the ovary for 4—6 months after hatching. The number of fry and their growth and mortality are recorded. The physiological and biochemical analyses on perch provide a solid background for monitoring. In viviparous blenny, the results so far are promising, but some development is still required. This report mainly presents the statistical variations of the test fishing results.The variations are reasonably low and the catches at different stations covariate closely between years. Trends at 3—5% per year can be detected in the common species. For the future we suggest that a fish programme comprising ecological and physiological variables, including a biomarker approach, should be run together with contaminant analyses in four national reference area
Konsekvenserna av det fria handredskapsfisket : Utredningsrapport januari 1992
No full textRegeringen uppdrog 1991-06-06 åt fiskeriverket att med utgångspunkt från vad som anförts i jordbruksutskottets betänkande 1990/91:22 utvärdera konsekvenserna av det fria handredskapsfisket. Underlag till denna rapport har kommit ifrån berörda länsstyrelser, fiskeriverkets kustlaboratorium, fiskeriverkets och SCB:s fiskeristatistik samt från representanter för kustbevakningen och polisen utmed södra ostkusten. Det är uppenbart att skador på redskap har uppstått hos ett antal yrkesfiskare som en följd av det fria handredskapsfisket. Det synes som om skadorna har varit mest omfattande i Kalmar och Östergötlands län. Fångsterna i det yrkesmässiga kustfisket har förmodligen i vissa områden minskat som en följd av det fria handredskapsfisket. Kustlaboratoriets undersökningar avseende gädda visar att redan en måttlig ökning av sportfiskeuttaget i ett optimalt nyttjat yrkesfiskeområde kan ge betydande fångstminskningar för yrkesfisket. Om å andra sidan området är underutnyttjat kan ett ökat sportfiskeuttag medföra fångstökningar för yrkesfisket. Enligtf iskeriverkets bedömning är det troligt att en överfiskning har skett i vissa områden som en följd av det fria handredskapsfisket. Det är emellertid också troligt att det i andra områden tack vare det ökade sportfisket skett en optimering av uttaget som resulterat i en ökad avkastning. Fångstkonkurrens och problem med att utöva fisket pga skador på redskap m m har av allt att döma inte påverkat yrkesfiskets totalfångster regionalt sett längs södra ostkusten. I fångststatiken märks ingen förändring i gäddfisket, ålfisket eller annat fiske i området som tyder på att handredskapsfiskereformen påverkat bestånden negativt. Det fria handredskapsfisket har inneburit att resurserna för fiskevårdsåtgärder längs kusten har minskat vilket medfört ett ökat behov av statliga insatser för fiskevården. Problemen som rör slitage på mark och vegetation och störningar av faunan (främst fågelfaunan) är enligt fiskeriverkets bedömning inte större än att de bör kunna lösas genom förbättrad information och ökat skydd av känsliga områden med stöd av naturvårdslagen. För sportfisket och därtill sammanhängande verksamheter som turism har införandet av det fria handredskapsfisket varit mycket positivt. Ökade fiskemöjligheter, ökat utbyte av fisket och enklare fiskeregler är de fördelar för allmänheten av det fria handredskapsfisket som i första hand bör framhållas