The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
RASKA : Resursövervakning av sötvattensfisk
No full textResursövervakningen av sötvatten, RASKA, bygger dels på Fiskeriverkets egna undersökningar, men till stora delar också på sammanställning av uppgifter framtagna av andra myndigheter, organisationer och ideella föreningar. RASKA är således beroende av beredvilligheten hos andra att dela med sig av sin information. Vår förhoppning är att sammanställningen och syntesen skall ge mer information än de olika delarna var för sig och att vi därigenom kan ge en samlad överblick över ett större antal vatten tillbaka till de enskilda uppgiftslämnarna. Avsikten är att detta arbete skall ske gemensamt av Fiskeriverket och Laxforskningsinstitutet. Inom Fiskeriverket sker samordningen och dataläggningen vid Sötvattenslaboratoriet, Örebro, medan Fiskeriverkets utredningskontor skall svara för dataleverans, materialanalys och syntesansvar vad gäller havsöring och lax.The present report gives the status of fishpopulations in inland waters and coastal rivers in Sweden. The stock data were compiled from several different authorities, e.g. different counties, communities, sport fishingsassociations, the Salmon Research Institute and the National Board of Fisheries. The stock data consist of electrofishing results, fish ladder counts, fishing statistics and stockings from rivers. From the four greatest lakes data consist of fishery statistics, preyspecies abundances (hydroacoustics) and stockings. Environmental data added weretemperature, water quality and water flow. Anadromous salmon and trout on the Swedish west coast have increased considerably due to liming, elimination of migratory obstacles and a reduced sea fishery (e.g.Figures 4 & 5 showing number of parr/100m2 in Rivers Ätran and Fylleån, respectively). During the period 1990-95 drought and following low discharge has been a problem reducing parr abundances. Intensified monitoring is suggested in the future. Due to overexploitation by the sea and coastal fishery, natural anadromous salmon and trout stocks in the Baltic are below acceptable levels, with increasing risk of genetic detonation and considerable economic losses. For salmon the effects of the M74 syndrome, i.e. excessive fry mortality, has further reduced the stocks. Figure 19 shows the average mortalities of fry from hatcheries at salmonrivers running to the Gulf of Bothnia. The total catch must decrease, especially the catch with drift nets and lines in the open sea, which is carried out on mixed stocks. Lake resident salmon occur naturally only in Lake Vänern, where the two stocks have suffered heavily from the building of dams for hydroelectric purposes. The natural stocks have been declared to be of national interest. The fishing is based on stocked fish, all without the adipose fin, while the few natural produced fish, i.e. with adipose fin left, are protected. Increased legal size together with increased closed areas are measures that have improved the conditions for the stocks in the last years. Trout populations in inland waters have generally increased on the west and east coast, while stocks in interior Sweden and in the mountain range have remained unchanged during the last two decades. Liming, habitat restoration and increased closed areas are considered the most important measures for the stocks in the future. Approximately 230 commercial fishermen utilize the four great lakes (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren). Detailed fishery statistics are collected on a monthly basis, including effort. In Lake Vänern salmon (’lax’) and trout (Coring’) together with whitefish (’sik’) and cisco (’siklöja’) dominate the catch (Figure 50). Roe from cisco contribute swith approximately 50% of the catch value. In Lake Vättern the catch is dominated by salmon, Arctic char (’röding’) and whitefish (Figure 54 shows the catches since 1914). Stocking of salmon, a new species in the lake, gives a high yield; 600-1,000 kg salmon /1,000 smolts released. Monitoring is carried out to study if the salmon stockings will have negative effects on the resident Arctic char, as the two species compete for the same prey species. In Lake Mälaren (Figures 58, 60) and Hjälmaren (Figures 64, 65) eel (’ål’) and zander (pikeperch, ’gös’) are important species. The eel fishery is completely dependent on stockings. In the former lake cisco was important until late 80’s, but then the population drastically declined, due to recruitment failure. The status of the crayfish (Astacusastacus) is given in chapter Crayfish (Kräftor). The crayfish plague was spread from Finland to Sweden in 1907 and many populations of the native crayfish have been eradicated.The plague later was further spread due to introduction of the american crayfish (Pacifastacus leniusculus). Today Astacusastacus is considered an endangered species in southern Sweden, and restriction on stockings of the american crayfish has been imposed. A drastic decline of the immigration of young eels have been noted in Swedish coastal rivers (Figure 71). This has lead to decreased Swedish catches in the Baltic, while the catches on the west coast have remained unchanged. Fishery management must be carried out in such a way that biodiversity will not detoriate. In the last chapter (Biologisk mångfald) biodiversity in stream populations is studied with the use of electrofishing data. Negative effects on biodiversity were mainly found in acidified waters and waters with extensive hydroelectric power development. It was concluded that biodiversity in general had remained unchanged during the last two decades, much thanks to liming and fishery management. A programme for monitoring of the biodiversity in the four great lakes has recently started, and preliminary results suggests that some non-commercial species need specific attention, e.g. River lamprey.RASKA är en sammanställning av statistik framtagen av Fiskeriverket och Laxforskningsinstitutet i samarbete med andra myndigheter, organisationer och ideella föreningar</p
HANDBOK FÖR KUSTUNDERSÖKNINGAR : Referensområden
No full textKustlaboratoriet bedriver sedan slutet av 1980-talet miljöövervakning enligt standardiserad metodik i s k referensområden, dvs områden utan nämnvärd lokal mänsklig påverkan. I ett par områden startade undersökningarna på 60- och 70-talet. Nya områden tillkommer efterhand och Kustlaboratoriets metodik används nu också i Finland och Baltikum. Tyngdpunkten i undersökningarna ligger på fisk, men de omfattar bl a även hydrografi och mjukbottenfauna. Föreliggande publikation, Referensområden (R), är en handbok som dokumenterar dessa undersökningar. Den ingår som en av tre delar i Handbok för kustundersökningar; de övriga är Metoder för övervakning av kustfiskbestånd (MB) och Recipientkontroll (K). MB ger en beskrivning av Kustlaboratoriets övervaknings- och prognossystem för fiskbestånd, dvs metodiken för undersökningarna i bl a referensområden. I K beskrivs undersökningar av recipienter för värmekraftverk och skogsindustrier. De olika referensområdena beskrivs med en kort inledande bakgrund och historik följt av en dokumentation av fältverksamheten. Urvalet av områden som presenteras är här begränsat till dem där verksamhet bedrivits på bred bas under många år. Varje områdesbeskrivning avslutas med en referenslista, som omfattar de rapporter som producerats av Kustlaboratoriet. Andra arbeten är också upptagna med ambitionen att underlätta för den som önskar mer information om genomförda undersökningar och resultat rörande aktuellt område. Samtliga rapporter finns hos Kustlaboratoriet i Öregrund. I denna upplaga ges detaljerad information endast om aktuell verksamhet. För tidigare program (gäller områden som startade på 1960- och 1970-talet) hänvisas till Thoresson, G. Projekthandbok för fältundersökningar, Statens naturvårdsverk SNV PM 457 (1973), SNV PM 832 (1976) och SNV PM 1870 (1984), i vilka bl a nu nedlagda undersökningar finns dokumenterade. För att minska antalet korshänvisningar innehåller alla delarna (MB, Koch R) samma kodlistor samt de blanketter som är aktuella i respektive del. I syfte att underlätta verksamheten i fält har varje blankett en instruktion för dess ifyllande på baksidan. Under rubriken ”Dataregistrering” ges inom varje program kompletterande information, som är nödvändig för ett korrekt ifyllande av blanketterna. Under 1996 har MB uppdaterats. Alla hänvisningar till MB gäller denna senare upplaga
Metoder för övervakning av kustfiskbestånd
No full textFisk används i ökande utsträckning i miljöövervakningen utmed våra kuster, och medvetenheten om kustfiskets utvecklingsmöjligheter tilltar. Denna situation ställer krav på långsiktig övervakning av och prognoser över fiskbeståndens storlek och produktionskapacitet samt en fortlöpande kontroll av deras hälsotillstånd i vid mening. Föreliggande arbete beskriver ett basprogram utformat för att möta dessa krav. Systemet utgör också en bas för specialundersökningar av t ex fysiologi och miljögiftshalter. Såväl beståndsövervakningen som insamlingen av fisk för provtagning sker genom fiske med etablerad metodik - nät och ryssjor. För en utförlig presentation av principerna bakom systemet hänvisas till Neuman (1985). Övervaknings- och prognossystemet är utformat för kustbundna arter. Dessa uppträder huvudsakligen nära botten; de dominerande pelagiska fiskarna uppehåller sig främst längre ut till havs. För att det skall vara möjligt att koppla fiskens reaktioner till miljösituationen i undersökningsområdet, prioriteras stationära arter; i synnerhet gäller detta mätningar på individnivå. Vidare är systemet inriktat på relativt storvuxna arter, eftersom de ofta är av intresse för fisket, medger individuell kemisk och biologisk analys och är lätta att fånga med etablerad metodik. De arter som övervakas, dvs bottenlevande, någorlunda storvuxna fiskarter, kan vid Östersjöns kuster grupperas i två samhällen: littorala, i huvudsak stationära varmvattenarter samt kallvattenarter, som lever djupare och är mindre stationära. I den förra gruppen är abborre, mört och gers vanligast, medan den senare främst består av skrubbskädda, torsk, simpor, tånglake och sik. Vid svenska västkusten dominerar kallvattenarter som torsk, plattfiskar, tånglake och rötsimpa även på grunt vatten; ål utgör här det enda starka inslaget av varmvattenfisk. Uppläggningen av provfiskena, liksom all annan kontroll av mellanårsvariationer i biologiska förlopp, ställer hårda krav på statistisk planering. De metoder som här beskrivs har utvecklats efter mångåriga förstudier och statistiska prövningar. Genom stratifiering vad gäller val av art- och storleksgrupper, djupintervall, stationer och årstid har det varit möjligt att till rimliga kostnader skapa statistiskt tillfredsställande program. En klar skiljelinje har alltså dragits mot inventering; en sådan bredare insats bör dock ingå i den förundersökning som måste ligga till grund för vaije enskilt övervakningsprogram. I schemat på s. 4 beskrivs informationsflödet i systemet. Andra mätningar på individnivå, vilka ligger utanför det här presenterade basprogrammet biomarkörer, fysiologi, patologi etc - kan lätt tillfogas. Ett stort antal sådana metoder har beskrivits av Neuman (1985). Basprogrammet tillämpas såväl i referensområden [Handbokförkustundersökningar-referensområden), dvs områden utan nämnvärd lokal mänsklig påverkan, som i förorenade områden (Handbokför kustundersökningar - recipientkontroU). Denna upplaga utgör en omarbetning av en tidigare Handbok för kustundersökningar (Metodbeskrivningar i fiskeribiologi 1992:1). Endast mindre ändringar och kompletteringar har gjorts. Det kan nämnas att avsnittet Reproduktion har utökats och förutom ett antal mindre justeringar är det framför allt en uppdatering av vissa blanketter och kodlistor som har genomförts
Salmon in perspective : Salmon in the Baltic - proposals for short-term and long-term measures
No full textGoals The opinion of the National Board of Fisheries is that the following goals should apply for salmon conservation in the Baltic Sea: a) The short-term goal is to eradicate the acute threat to genetic impoverishment or in certain cases actual elimination, which the majority of wild salmon stocks face today. b) The long-term goal is to utilize the entire natural reproduction potential in every salmon carrying river or part of river. An interim goal set by the Baltic Sea Fisheries Commission is that a level of 50 % of the reproduction capacity in each salmon carrying river should be achieved before the year2010. c) The growth potential in the sea should be made better use of than at present. The state of stocks Most of the wild salmon stocks in the Gulf of Bothnia are in a precarious situation. The outbreak of the so-called M74 syndrome in the early nineties has aggravated the position. The syndrome has now caused extensive mortality over a period of five years and shows no signs of abating. The presumption here must therefore be that the level of mortality will continue to be much the same ashitherto. Strict protection measures are therefore required. The EU's so-called Lassen Report recommends on its part a ban on salmon fishery in the Baltic Sea for the year 1997. The advice of ICES (the ACFM report) concerning recommendations for salmon fishery in 1997 is not available until later this year. In the current report the National Board of Fisheries has among other things acted on biological source material similar to what the ICES Baltic salmon working group has had access to. Measures during 1997 a) Total allowable catch (TAC) On account of the critical situation for the majority of stocks of naturally reproducing salmon in the Baltic Sea, where the M74 syndrome will as far as can be judged remain for a number of years to come, a substantial reduction in catches of such salmon is of vital importance. In view of this and bearing in mind the predetermined interim goal that a level of 50 % of the natural reproduction capacity in each salmon carrying river should be achieved before the year 2010, and also observing established Finnish regulations and proposed Swedish measures in the Bothnian Bay, the Nationa lBoard of Fisheries has worked out alternative TAC levels; 206 000, 262 000 and 314 000 salmons respectively, depending on the efficacy of the coastal fishery regulations decided on by Finland and those now proposed by the National Board of Fisheries. With regard to the uncertainty in these calculations, it would seem appropriate to make to choose a TAC for 1997 at the lower end of the stated interval. This assessment assumes that the coastal fishery regulations mentioned are implemented to the full. The National Board of Fisheries also shows what effects an increased share of catches in the Gulf of Bothnia - within an unchanged total Swedish quota - would have on the exploitation of wild salmon stocks. Any such change would entail reduced exploitation of wild salmon, at all events withthe implementation of the new coastal fishery regulations, i.e. the Finnish ones decided on and the Swedish ones here proposed. Changes in the distribution of quotas between the northern and southern Baltic would also have political allocation consequences, for which reason the Board refrains from submitting a proposal on this matter b) Terminal fishing areas and closed areas In certain areas along the coast of the Bothnian Bay, outside rivers with reared stocks, it is intended to set up so-called terminal fishing areas. In these areas, where the proportion of reared salmon is considerably greater, and of wild salmon considerably smaller than average, extensive fishing canbe conducted on reared salmon over along season. In the terminal fishing areas substantial catches can be made of reared salmon which, with the reduced TAC level now proposed, will in futurere turn to spawn to a greater extent than at present. The proposal entails maintaining, or alternatively extending, existing closed areas outside rivers with wild stocks with a continued ban on salmon fishery for 1997. The intention is to ease the restrictionsas soon as the stock situation allows.The precise extent and limits of the closed areas and terminal fishing areas will be more closely defined in the autumn of 1996. c) Closed seasons etc. The National Board of Fisheries proposes differentiated closed seasons during the early summer for the coastal areas of the Gulf of Bothnia, which in this respect would be divided into three areas. The proposal has taken into consideration the recently approved Finnish regulations. Coastal fishery with a fixed open season, as in the Finnish regulations, has very varying effects in years with early and late spawning migration. For the closed seasons to have the greatest possible effect it is therefore intended to lay down an opening date every year which vairies within ± 10 days. This will be based on the close relationship between the winter-spring water temperature in the southern Baltic and the point in time when the salmon spawning migration starts along the coast of northern Sweden. A forecast of the spawning migration period can be made 1-2 months before the fishery starts in the Gulf of Bothnia. d) The National Board of Fisheries intends to reintroduce a ban on fishing with salmon nets and salmon lines north of 59°30'N in the Baltic Sea, starting from the salmon fishing season in 1996. Such a ban prevailed up to the admission of Sweden to the EU. e) Adipose fin clipping The National Board of Fisheries proposes that all reared salmon released in the Baltic Sea area should be fin clipped for a period of preferably 4 years, or alternatively permanently, if the operationturns out well, as an aid to the management of wild and reared salmon. Adipose fin clipping should be formulated as an international project so as best to be able to synchronise the time-limited project and maximise the outcome for future management. f) Delayed release The National Board of Fisheries proposes that the trials with delayed release should now be intensified throughout the actual Baltic Sea. Danish trials off Bornholm have shown very favourable results. Sweden should be able to contribute know-how in the implementation of the trials. The Board is of the opinion that funds should be available from the EU for this matter. Measures from 1998 and onwards a) Implementation of the "salmon package" The National Board of Fisheries proposes that the so-called salmon package, with a central closed area in the actual Baltic Sea and fishing for reared salmon in accordance with the delayed release method, be implemented under joint international action. By this means it is possible both to preserve naturally reproducing salmon stocks and to maintain and in the long run to increase profitable professional fishing for salmon in the Baltic Sea. Moreover, the increased return migration of salmon to the natural salmon rivers will have a considerable effect on employment by facilitating the development of extensive fishing by tourists. b) Greater mesh size If the so-called salmon package is not implemented, a considerable increase in the mesh size of salmon nets is proposed (to a magnitude of 225 mm, similar to what has been proposed in Finland). Research and investigation needs It is proposed that the following projects be implemented: - To be able to minimise catches of wild salmon in the proposed terminal fishing areas, it is important that they are demarcated in the best possible manner. For this to be possible all available information should be utilized to the full. This means that tagging data, information on wild salmon migration etc must be compiled before the final formulation of these areas can take place in the autumn of 1996. - Plans should be drawn up for the implementation of enhancement releases to a greater extent than today if the proposed fishery regulations do not come into force or the measures do not have the desired effect on the size of stocks. The plans should be drawn up in 1996 -1997 and they should be implemented before the year 2000 if the size of stocks does not increase in the way intended. One fundamental objective is that the releases should be temporary. - It should be investigated whether the establishment of goals for the quantity of spawning fish (escapement) for individual wild salmon stocks is a suitable management instrument. It is partly a question of the theoretical background, but also the practical formulation, e.g. measuring how the goal is achieved and consequences for management dependent on whether the goal is achieved or not. - One or two Swedish salmon rivers in the Baltic Sea area should be established as so-called indexrivers, where the salmon stocks are followed particularly closely over a long period. This means among other things that return migration, parr production and smolt migration are monitored annually over a long succession of years. In these rivers survival during various phases of life can be studied closely
Biologisk recipientkontroll vid kärnkraftverken : Årsrapport för 1995
No full textRecipientkontrollen vid kärnkraftverken omfattar dels en övervakning av spridningen av radioaktiva ämnen, dels undersökningar av kylvattnets påverkan på miljön. Fiskeriverkets Kustlaboratorium ansvarar för den biologiska recipientkontrollen vid landets samtliga kärnkraftverk samt biträder Statens Strålskyddsinstitut vid genomförandet av de radiologiska programmen. I Forsmark och Oskarshamn sker den biologiska kontrollen i samverkan med länsstyrelserna, som är tillsynsmyndigheter för programmen. Vid de övriga två anläggningarna, Ringhals och Barsebäck, har programmets omfattning fastställts i Vattendomstolens slutdomar, varefter Kustlaboratoriet uppdragits att genomföra kontrollen. Den biologiska recipientkontrollen består dels av långsiktiga program för att följa främst fisk- och bottenfaunasamhällenas utveckling, dels av mer speciella insatser som kan föranledas av t ex observationer i dessa basprogram. Ett aktuellt exempel är de undersökningar som vi anser vara motiverade med anledning av att iakttagelser i Biotestsjön i Forsmark och i Hamnefjärden utanför Oskarshamnsverket tyder på att könsorganen kan skadas hos fiskar som vistas i varmt vatten. I kontrollarbetet ingår att årligen sammanställa och rapportera de observationer som görs. Dessa årsrapporter överlämnas till bolagen och till länsstyrelserna under början av året. Ungefär vart femte år görs dessutom sammanfattande beskrivningar av undersökningsresultaten. Totalt sett är kontrollprogrammen omfattande och ger ett avsevärt bidrag till den svenska miljöövervakningen — inte minst då undersökningarna även täcker referensområden. Det kan alltså finnas ett intresse även för en större publik att ta del av resultaten, varför vi från och med 1994 publicerar årsrapporterna i samlad form i vår serie ”Kustrapport”
Guidelines For Coastal Fish Monitoring
No full textFish are studied to an increasing extent in environmental monitoring around the coasts of Sweden, and the coastal fishery has a good potential for further development. Standardized techniques for long-term monitoring and predictions of the size and productive capacity of fish populations, as well as continuous control of their health in a wide context thus are required. This report describes a basic programme and guidelines designed to study coastal fish. The system also constitutes a basis for an integration of physiological health studies and measurements of contaminant levels with basic ecological data. Both population monitoring and collection of fish for analytical purposes are done by means of fishing using established methods -gill nets and fyke nets. A detailed description of the principles behind the systemis given by Neuman (1985). The monitoring and prognosis system is designed for coastal species. Such species mainly occur close to the bottom; the dominating pelagic fishes are mainly found further out to sea. In order to be able to link the reactions of the fish to the environmental situation in a specific study area, priority is given to stationary species, particularly with regard to measurements on the individual level. In addition, the system concentrates on relatively large species because they are often of commercial interest, they allow individual chemical and biological analyses and are easy to catch with established methods. The species monitored, i.e., demersal (bottom-living) fairly large fish, can begrouped into two communities on the coasts of the Baltic: littoral, mainly stationary warm-water species, and less stationary cold-water species living in deeper water. The most common fish in the former group are perch, roach and ruffe, whereas the latter mainly consists of flounder, cod, sculpins, viviparous blenny, and whitefish. At the Swedish West Coast, cold-water species such as cod, flatfish, viviparous blenny and sea scorpion dominate also in shallow water; eel is the only major representative of warm-water fishes. The design of the test fishing, as in all other monitoring of inter-year variations in biological processes, places strict demands on statistical planning. The methods described here have been developed through many years of pilot studies and statistical tests. By means of stratification as regards choice of species and size groups, depth intervals, stations and times of year, it has been possible to create statistically satisfactory programmes at reasonable expense. Consequently, this programme has a design that definitely separates it from inventory studies. However, such geographical mappings of, e.g., species distribution should be included in the predesign studies that should be made prior to each individual monitoring programme is started. The flow of information through the system is described in the chart on p. 4. Other measurements on the individual level, being outside the scope of the basic programme described here - biomarkers, physiology, pathology etc. - can easily be included. A large number of such methods have been described by Neuman (1985). The basic programme is applied both in reference areas (Thoresson, 1993), e.g.,areas without local anthropogenic influence, and in polluted areas (Thoresson,1992). A first edition of the Guidelines was printed in 1993. In this second edition some minor changes have been made. The Reproduction part has been revised according to recent observations on environmental impact on sexual maturation and the risk that feminizing substances may change sex rates
FLYTTNING AV MARINA ORGANISMER : ICES riktlinjer för introduktion och flyttning av marina organismer 1994. Internationella havsforskningsrådet/International Council for the Exploration of the Sea/Conseil International pour l’Exploration de la Mer
No full textIntresset för marint vattenbruk har ökat mycket kraftigt under de senaste decennierna. Inom fisket och vattenbruket kan arter som introduceras, dvs. överförs till nya regioner, liksom organismer som flyttas inom sina breda utbredningsområden utgöra nya och viktiga resurser ihavet. Introduktioner och flyttningar kan emellertid leda till negativa effekter på såväl den ursprungliga floran och faunan i ett område som på människans hälsa och nyttjandet av resurserna i havet. Till de negativa effekterna hör att skadliga organismer kan åtfölja värdarten och därigenom sprida sjukdomar. Vidare kan det uppkomma negativa ekologiska och genetiska effekter genom att introducerade eller flyttade arter rymmer från odlingar. Internationella havsforskningsrådet (ICES) har alltsedan början av 1970-talet arbetat med att få fram riktlinjer för introduktioner och flyttningar av havslevande arter. De senaste riktlinjerna från 1994, vilka härmed översatts till svenska, innebär omarbetningar av tillägg och tidigare riktlinjer. Bl. a. har den genetiska aspekten uppmärksammats alltmer. Det är Fiskeriverkets förhoppning att denna publikation skall vara till stor nytta och vägledning.Detta dokument är en svensk översättning av en lätt reviderad tvåspråkig engelsk-fransk version av en text som ursprungligen publicerades som bilaga 3 i “Report of the Advisory Committee on the Marine Environment, 1994”, ICES Cooperative Research Report No. 204.</p
Hummer. Fredningsområde som avelsbank? : Havskräfta. Mundelarnas byggnad: Stora kräftdjur. Födointag genom filtrering: Havskräfta. Bohålsräkning från ytan
No full textHar ett hummerfredningområde någon betydelse som avelsbank? Av Mats Ulmestrand, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil Since 1989 a lobster (Homarus gammarus) fishing area of 1.05 km2 was closed and protected from all fishery except experimental fishery carried out by the Institute of Marine Research in Lysekil. All caught lobster were tagged and released in the area again. This paper gives an estimation of the change in egg production while the fishing mortality on H. gammarus stops. Mundelarnas funktionella morfologi hos havskräfta. Av Anders Sellbom The Norway lobster (Nephrops norvegicus ) can be a suspension feeder, and the lobster use its mouth parts as a "landing-net". A feeding current was produced by the exopodite of the third maxillipeds and with the pleopods. This paper describes the morphology of the mouthparts with respect to suspension feeding. The activity of the mouthparts were tested during aquaria experiments. Crushed shrimps (Pandalus borealis) and nauplii of brine shrimps (Artemia salina) were used asprey. All mouthparts of N. norvegicus are covered with setae in different lenght and size. There are also different shapes among them. In general speaking there are long, serrate setae on the anteriormouthparts and short, stiff setae on the inner mouthparts. Food particles are trapped on the long, serrated setae on the outer mouthparts (mostly the third maxillipeds) and are transported by combing movements of the inner mouthparts to oesophagus. There was no significant difference in beatspeed of the exopodites. Three different sources were tested against each other: food (crushed shrimp or nauplii of brine shrimp), treatment (before, under and after addition of food) and the interaction food/treatment. Very large variance differences occurred within the same food group when tested for the interaction food/treatment. The explanation is that the exopodites do not beat simultanously and there are large speed differences between left and right exopodite. A two factor ANOVA analysis of variance was used as a statistic method. Olika aspekter på suspensionsätning hos tre decapodarter från svenska västkusten av Daniel Valentinsson, Havsfiskelaboratoriet, Lysekil Suspension feeding in adults of the edible crab Cancer pagurus (118-295 g) and the squatlobster Galathea strigosa (22-29 g) was tested in experiments offering planktonic food items of about 600 mm size measuring the clearing capacity. Both species were found to significantly clear the water of food particles comprising nauplii of the brine shrimp Artemia salina. Food intake was verified with stomach analysis. In another experiment it was investigated if the ability to suspension feed is different between the sexes in the Norway lobster Nephrops norvégiens, and if the clearance rate is dependent on the concentration of food items. No difference between the sexes was found. Neither was any difference in clearance rate depending on the food concentration found. The significance of the ability to suspension feed in larger decapods is discussed regarding the species ecological roles
Spridning av simblåsemasken Anguillicola crassus hos ål i svenska kustvatten
No full textThe swimbladder nematode Anguillicola crassus was first observed in Sweden in 1987. The dispersal of the eel parasite was noted to be confined to fresh waters and to cooling water effluent areas in the Baltic Sea, whereas the colonization at the Swedish west coast developed very slowly, despite the presence of the parasite also in this coastal region. The present compilation of data on this particular parasite in eel confirms the very slowspread of A. crassus at the Swedish west coast. The prevalence of the parasite as well as the intensity (the number of parasites per parasitized eel) is much lower on the west coast, especially in Kattegat and Skagerrak, than in the Baltic Sea. This observation supports the view that the spread of A. crassus is prevented by high salinity (i.e. above 8-10 PSU). It can also be noticed that the only studied locality free of A. crassus on the west coastis in the Koster archipelago, which could be due to the great depths which surround the islands, isolating them from the mainland. It was also observed that the parasite now is firmly established at several sites in the Baltic Sea, and that the spread of A. crassus cannot be solely linked to cooling water discharges as previously stated. It also appeared as if the infected eels have the ability to defend themselves against the parasite since the intensity as well as the prevalence of the parasite tended to stabilize or even decline at the most infected sites in the Baltic Sea.Simblåsemasken Anguillicola crassus observerades hos ål i Sverige för första gången 1987 (Hellström et al 1988, Lindesjöö 1988). Parasiten härstammar från Ostasien, sannolikt har den spritts till Europa genom import av levande ål (Anguilla japonica) från Stilla havsregionen (Neumann 1985). I Centraleuropa har ytterligare arter av rundmasksläktet Anguillicola påträffats, men i Sverige tycks endast A. crassus ha en fast etablering (Höglund och Thulin 1994). Spridningen av A. crassus till Sverige är oklar; 1987 påträffades parasiten i såväl transitsändningar (Lindesjöö 1988) som i blankål (Anguilla anguilla) vid ostkusten (Hellström et al. 1988). Närheten till smittade bestånd i Tyskland och Danmark, där parasiten observerades 1982 (Neumann 1985) respektive 1986 (Koie 1988), torde dock ha inneburit att smittspridning till svenska kustvatten var i det närmaste oundviklig. Parasiten har en komplicerad, men effektiv, livscykel som tillförsäkrar den en god spridningsförmåga i många av ålens uppväxtmiljöer (De Charleroyet al. 1990). De vuxna individerna uppehåller sig i ålens simblåsa, där de livnär sig på att suga blod från värddjuret. Parasiten är ovovivipar, vilket innebär att larverna kläcks fullständigt utvecklade i honans äggledare. Larverna lämnar värddjuret via simblåsans förbindelse med svalget ut till det omgivande vattnet med fiskens avföring. Genom rörelser i bottensedimentet lockas kräftdjur av olika slag att beta av larverna. I kräftdjuret utvecklas en infektionsduglig larvform, s k L-3 larv. Larverna kan under detta stadium åter infektera ål när den äter av parasitlarvernas mellanvärdar. Larverna penetrerar fiskens tarmvägg och simblåsevägg för att i simblåsan slutligen utvecklas till vuxna individer, varigenom livscykeln sluts. A. crassus anses framförallt vara anpassad till söt- och brackvatten, då hög salthalt minskar (>8-10 PSU) överlevnaden under det frilevande stadiet (De Charleroy et al. 1989, Kennedy och Fitch 1990, Pilcher och Moore 1993). Emellertid kan mellanvärdar som gärs (Gymnocephalus cemua), nors (Osmerus eperlanus) och svart smörbult (Gobius niger), i vilka larverna ligger incysterade och därmed inte påverkas av det omgivande vattnets salthalt, fungera som spridningsvektorer i marina miljöer, om den infekterade fisken där blir uppäten av ål (Haenen och van Banning 1991, Haenen et al. 1994, Höglund och Thomas 1992). Hög temperatur minskar också larvernas överlevnad under det frilevande stadiet, men i gengäld ökar deras förmåga att infektera värddjur med stigande temperatur (DeCharleroy et al 1989). Simblåsan kan skadas och dess funktion nedsättas av de angrepp på simblåsans blodkärlsnätverk som de vuxna parasiterna utsätter den för och av larvernas penetrering av simblåseväggen (van Banning och Haenen 1989). Dessa angrepp kan bl a ge upphov till en onaturlig ökning av bindväv i simblåseväggen, som minskar dess elasticitet och försämrar dess förmåga till tiycktutjämning. Farhågor har framförts om att patologiska förändringar till följd av massiva parasitangrepp kan påverka ålens förmåga till tryckreglering vid vertikala förflyttningar under lekvandringen. Spekulativt skulle då på sikt rekryteringen av ål till Europa kunna påverkas negativt. Föreliggande sammanställning av Kustlaboratoriets undersökningar av A.crassus förekomst i svenska kustvatten tjänar två syften: att ge en beskrivning av dess spridning i olika kustavsnitt och att analysera observationerna ur ett epidemiologiskt perspektiv
Biologiska undersökningar vid Forsmarks kraftverk : 1980-1995
No full textProduktionen av elektrisk energi i kondenskraftverk kräver stora mängder kylvatten. I Forsmark, liksom vid de övriga svenska kärnkraftverken, släpps detta kylvatten till havet efter att det passerat verkets kondensorsystem. Stora mängder värme tillförs på detta sätt kustekosystemet. Den miljöpåverkan som kylvattenanvändningen kan leda till skall enligt svensk lag följas i recipientkontrollprogram. När man beslutade bygga ett kärnkraftverk i Forsmark tog man också fram riktlinjer för vilka undersökningar som skulle göras som förstudier innan produktionen startade, samt ett program för den kontroll som skulle ta vid när elproduktionen kommit igång. Som ett stöd för kontrollverksamheten har man dessutom fortlöpande genomfört olika forskningsprojekt. Denna forskning har i regel bedrivits i Biotestsjön vid Forsmark. Naturvårdsverket var genom sin kustvattenenhet huvudman för undersökningarna när förstudierna inleddes. Vid detta verks omorganisation 1991 överfördes kustvattenenheten till Fiskeriverket. Ett nytt laboratorium inrättades, Kustlaboratoriet i Öregrund, vilket sedan dess ansvarat för genomförandet av kontrollundersökningarna. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar som tillsynsmyndighet, och beslutar i frågor som rör t ex ändringar i kontrollprogram eller behov av kompletterande undersökningar. Förutom det biologiska kontrollprogram som här redovisas bedrivs radiologiska undersökningar under ledning av Statens Strålskyddsinstitut. Kustlaboratoriet bidrar vid denna kontroll genom bl a insamling av material för aktivitetsanalyser. Resultaten från recipientkontrollen redovisas fortlöpande i årsrapporter. Enligt bestämmelserna för programmets genomförande skall dessutom större, mer sammanfattande och analyserande, rapporter avges vart femte år. De första fem driftsåren rapporterades 1985. Under denna period var kontrollen mycket omfattande, och behandlade många delar av det påverkade kustekosystemet. Efter rapporteringen kunde man fatta beslut om reduktioner i programmen, vilka började övergå mer till att följa långtidsutvecklingen hos några valda organismsamhällen. Nästa rapportering gjordes 1990. Bilden började nu klarna ytterligare vad gällde riskerna för olika former av miljöpåverkan, och övergången till ett basprogram kunde fortsättas. Det program som nu rapporteras har sin tyngdpunkt i långtidsövervakning av fiskbestånd och bottendjur i Biotestsjön samt i de omgivande vattenområdena. Kylvattenutsläppet från Forsmarksverket kan ske genom dels ett ordinarie utlopp riktat mot den öppna Öregrundsgrepen, dels genom ett reservutskov som leder in i skärgården. Reservutskovet används främst vid driftsstörningar. Kontrollprogrammet täcker därför både de öppna områdena i Öregrundsgrepen och den innanför liggande skärgården. Som referensområde för undersökningarna har Finbofjärden vid NV Åland valts. Vissa referensundersökningar görs också öster om Gräsö. Forsmarks Biotestsjö har varit en bas för den nordiska kylvattenforskningen i samfinansierade forskningsprogram där svensk, finsk och dansk industri deltagit. Även om denna rapport främst behandlar resultat från de löpande kontrollprogrammen, presenteras delar av forskningsresultaten för att man lättare skall kunna analysera, förklara och förstå samband mellan olika delprogram och de observationer som gjorts