The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Resultat från provfisket 1997 : Provfiske sker varje år i ett antal sjöar inom den nationella miljöövervakningen och kalkuppföljningen
No full textUnder sommaren 1997 provfiskade Sötvattenslaboratoriets miljöenhet 43 sjöarspridda runt om i landet. Provfiskena var i huvudsak utförda inom programmet för den nationella kalkuppföljningen (IKEU) samt inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. I många av sjöarna har provfisken utförts under en lång följd av år. I många av de provfiskade sjöarna noterades tydlig påverkan av försurning. I flera av sjöarna har fiskarter helt försvunnit pga av försurning och i en sjö hade fiskbeståndet helt försvunnit. I flertalet av de kalkade sjöarna observerades ingen försurningspåverkan på fisken. Kalkning i kombination med andra fiskevårds-åtgärder hade dessutom gjort att fiskbestånden i flera sjöar normaliserats under senare år. I en av de okalkade sjöarna har fiskbeståndet vid tidigare års provfisken uppvisat tydliga försurningsskador. Vid 1997 års provfiske avvek emellertid inte fångsten från vad som var förväntat. Det skulle kunna vara en effekt av minskad deposition av försurande ämnen. I några av sjöarna, framförallt nordligt belägna, noterades en kraftig nyrekrytering av abborre vid 1997 års provfiske. Nyrekryteringen kommer sannolikt ha effekt på förekomsten av abborre i många norrländska sjöar under flera år framåt. Det är troligt att gynnsamt klimat bidragit till nyrekryteringen. I en avsjöarna har abborrbeståndet ökat av andra orsaker. Årets provfiske visade att en olovlig introduktion inneburit att ett bestånd etablerats och detta kommer sannolikt ha negativa effekter på de ursprungliga arterna i sjön; öring och elritsa. I en av de kalkade fjällsjöarna noterades en kraftig nyrekrytering av röding men det är oklart vad som är anledningen. I en försurningspåverkad och tidigare fisktom fjällsjö fångades ett fåtal rödingar. Det är emellertid osäkert huruvida rödingarna är inplanterade eller om de kommit till sjön på naturlig väg. I en annan av fjällsjöarna, belägen inom Abisko Nationalpark, kunde det konstateras att rödingbeståndet sannolikt är hårt beskattat av fiske. Åldersanalyser visar att ingen röding äldre än sex år har påträffats vid något provfisketillfälle och att den äldsta rödingen i 1997 års fångst var endast fem år gammal. I en annan av sjöarna har begränsningar av fisket bidragit till att provfiskefångsten vid 1997 års provfiske i högre utsträckning utgjordes av äldre och större individer. I den sjön utgörs fiskbeståndet av öring och inplanterad småspigg
Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
No full textMellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske Mellanskarven är såväl en insjö- som havsfågel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering. Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan. Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap. Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vänern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier. En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar. Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 Fritidsfisket i sydöstra delen av Stockholms skärgård karterades 1995 och 1996, dels genom postutskick till ett antal, slumpvist utvalda hushåll, dels genom intervjuer av fritidsfiskare i falt. Arbetet ingår som en del i Fiskeriverkets ”Kustfiskeprojekt”, vilket bland annat syftar till att erhålla kunskap om det totala fiskets, dvs både fritids- och yrkesfisket, struktur i representativa avsnitt av större, sammanhängande svenska kustområden. Undersökningen visade att ca 4 600 hushåll (motsvarande ca 7 000 personer) bedrev fiske i undersökningsområdet. Den beräknade totalfångsten i fritidsfisket uppgår till 100-120 ton. Arsmedelfångsten per aktivt fiskande inom olika kategorier fritidsfiskare varierade mellan 17 och 38kg. Fångsten dominerades av abborre, strömming och gädda, men även fångsterna av flundra, gös, sik och öring var betydande. Andelen av totalfångsten för personer som fiskade med stöd av enskild fiskerätt uppgick till mindre än 20%. Deras fångst var högre för bottenlevande arter som flundra, piggvar, lake, ål och torsk, än för gädda, gös och strömming, vilket avspeglar skillnader i redskapsval mellan fiskare på enskilt vatten och övriga fritidsfiskare. Fritidsfisket var koncentrerat till de inre delarna av skärgården nära fastlandet. Beskattningen av fiskbestånden sker alltså till största delen inom en begränsad del av skärgården. Trots detta var fångsttalen höga av framförallt abborre, gädda, gös, strömming och flundra, vilket visar på skärgårdens potential i fråga om fiskresurser och antyder att resursutnyttjandet är utomordentligt lågt i stora delar av Stockholms skärgård.Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 Resultaten från de biologiska kontrollundersökningarna vid Ringhalskärnkraftverk under åren 1988-1996 sammanfattas i denna rapport. Undersökningarna har omfattat mätningar av förluster av fiskägg och fisklarver i kylvattenintaget. Effekterna i utsläppsområdet har undersökts genom provfiske med små ryssjor, medan en eventuell storskalig inverkan på fiskbestånden studeras genom analys av fångstutvecklingen i yrkesfisket. Slutsatserna av kontrollundersökningarna är följande: • Rekryteringen hos några stationära grundvattenlevande arter har sannolikt skadats som en följd av den kontinuerliga förlusten av ägg och larver i kylvattenintaget. • Provfiskena indikerar att rekryteringsskadan hos dessa arter orsakat sjunkande tätheter av vuxen fisk, även om andra kylvattenrelaterade förändringar i utsläppsområdet också kan ha påverkat de lokala bestånden. • Förekomsten av olika arter i utsläppsområdet styrs av deras temperaturpreferens. Såväl anlockning som skyende har visats. • Naturliga eller mänskligt orsakade klimatsvängningar förstärker kylvatteneffekterna. Skyendereaktioner har varit tydligast under nittiotalets varma somrar. • Fångstutvecklingen i yrkesfisket indikerar inga regionala effekter på fiskbestånden orsakade av kylvattenintag och värmepåverkan. Snarare har intensiteten på fisket avgörande betydelse.Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95 Vombsjön har under minst 50 år präglats av tidvis återkommande perioder med blom av blå-gröna alger. Detta har varit ett problem inte bara för fiske och rekreation utan också för sjöns funktion som råvattentäkt. Under de senaste åren har liknande problem åtgärdats genom mörtfiskreduktion. Denna undersökning har utförts för att försöka fastlägga orsakerna till Vombsjöns problem och föreslå åtgärder för förbättring. Vombsjön kännetecknas av höga närsalthalter och periodvis återkommande perioder med hög växtplanktonproduktion och lågtsiktdjup. Även sommartid har däremellan förekommit perioder med relativt låg växtplanktonbiomassa och ganska klart vatten. Vombsjön har här igenom avvikit positivt från närliggande sjöar som Ringsjön och Finjasjön. Fisksamhället tycks mer långsiktigt ha pendlat mellan perioder med relativt låg fisktäthet som nu och perioder med mycket fisk som under början av 1980-talet. Sjöns växtsamhälle är mycket begränsat efter den ökning av regleringsamplituden som ägde rum för omkring 30 år sedan. Tillförseln av närsalter från främst Björkaåns jordbruksområden är hög och har sannolikt så varit under lång tid.Rapporten består av fyra olika rapporter.</p
Anteckningar om äldre svenska marina fiskerivetenskapliga undersökningar : Glimtar från 200 år av fiskeriundersökningar
No full textAnteckningar har gjorts för tiden mitten av sjuttonhundratalet till slutet på 1970-talet. Tre perioder kan urskiljas. - Under den första perioden från mitten av sjuttonhundratalet till början av vårt eget sekel publicerades taxonomiska arbeten (Petrus Artedi) samt beskrivningar av de olika fiskarterna i våra vatten. Årsrapporter finns om fisket - som då endast bedrevs vid kusten från Norrland till Bohuslän. I Bohuslän gav frågan om trangrumsets skadlighet efter sillkokningen under slutet på sjuttonhundratalet upphov till den första miljöundersökningen i havet. Sillperioderna, under vilka sillen uppträdde i oerhörda mängder, ansåg man åtminstone delvis kunna förklaras med oceanografiska förändringar. Oceanografer tog initiativet till samordning av havsforskningen internationellt. Under den andra perioden från omkring sekelskiftet till 1948 bildades Internationella havsforskningrådet, ICES, varigenom aktiviteterna fick en internationell prägel. Talrika biologiska undersökningar gjordes av sill/strömming, skarpsill/vassbuk, torskfiskar och plattfiskar. Omfattande plankton- och benthosundersökningar gjordes samt fasta hydrografiska obervationsstationer inrättades i Västerhavet och i Östersjön. En del redskapsförsök genomfördes. Syftet var bl a att ge ett biologskt underlag för nödvändiga förvaltningsåtgärder i fisket. Ensammanfattande presentation av svensk fiskeriforskning publicerades med verket ”Fiskar och fiske i Norden”. Den tredje perioden från 1948, då ”Kungl. fiskeristyrelsen” inrättades, till slutet på 1970-talet utmärker sig genom omfattande märkningar av sill/strömming och torsk, för att studera vandringar och tillväxt. Genom subfossila utgrävningar kunde man klarlägga vilken sorts sill som fanns under sjuttonhundratalets sillperiod. I samband med miljödebatten visade det sig att de långa oceanografiska och biologiska observationsserier som hade insamlats blev ett ovärderligt basmaterial för att studera miljöförändringar i havet. Den oceanografiska situationen i Östersjön bevakades. Genom fiskbeståndens hårda beskattning skedde det en stark förskjutning av undersökningarna mot beståndsuppskattningar. Några arbeten publicerades om fiskets kulturhistoria och ekonomi.The annotations cover the time from the middle of the 18th century to the end of the 1970’s. Three periods can be distinguished. -During the first period, from the middle of the 18th century until the beginning of the present century, taxonomic studies (PetrusArtedi) and descriptions of fish species occurring in Swedish waters were the dominating activities. From this period, annual reports are available on fisheries, at that time coastal only, from Norrland in the Baltic Sea to Bohuslän, in the Skagerrack. The first marine environmental issue was the question whether train oil waste was dangerous for the fishery during the herring period in the 18thcentury in Bohuslän. Herring periods, during which herring occurred in enormous quantities in the archipelago of Bohuslän, were considered to be caused, at least partly, by major oceanographic changes. Swedish oceanographers took the initiative for an international coordination of marine research. During the second period, from the beginning of this century until 1948, the International Council for the Exploration of the Sea, ICES, was established, whereby efforts became internationally coordinated. Numerous biological investigations were carried out on herring, sprat, codfishes and flatfishes. Studies were also made on benthos and plankton, and a network of oceanographic observations was established in the Skagerrack/Kattegatt and in the Baltic. A number of experiments were conducted with fishing gear. Results from fishery investigations were used as background material i.a. for management measures. A comprehensive study on fish and fisheries in northern countries was published in two volumes of “Fiskar och Fiske i Norden”, edited by K.A. Anderssson, 3 edns. The third period, starting in 1948 when the Royal Fishery Board (now the Swedish National Board of Fisheries) was established, commenced with a large number of taggings of herring and cod, in order to study migrations and growth. Through excavations of sub fossile waste the origin of the herring, present during the herring period of the eighteenth century, could be identified. In the context of environmental issues in the sea, it was found that our long term series on biological and oceanographical data was the most valuable material available. The oceanographic situation was monitored particularly in the Baltic. Following the increased exploitation of fish stocks, there was a pronounced shift of focus towards stock assessments. Some socio-economic studies were also made
Fiskeriverket 1948-1998 : Jubileumsskrift om fiskets situation, betydelse och framtidsmöjligheter.
No full textResurs- och miljööversikt : kustfisk och fiske
No full textI Kustlaboratoriets verksamhet ingår att följa bestånden av de arter som har störst betydelse för yrkes- och fritidsfisket efter kusterna. Laboratoriet bedriver också undersökningar för att mäta påverkan på fisk av olika former av miljöstörningar, såväl storskalig påverkan som mer lokala effekter i t ex industrirecipienterna. Dessa båda verksamheter är till stor del sammankopplade, då data för resursövervakningen till stor del hämtas från miljökontrollen, särskilt de delar som löper i referensområden. I resursöversikten behandlas de arter och havsområden som prioriteras av Fiskeriverkets Resurs- och Miljöavdelning. Prioriteringen bygger på kunskap om vilka arter som är mest intressanta för fisket och i vilka regioner dessa har sin huvudsakliga utbredning. Resursövervakningen bygger på såväl egna data som loggboksstatistik. Det bör dock noteras att loggboksstatistiken främst belyser det yrkesmässiga fiskets fördelning i kustzonen. Värdet för kvantitativa uppskattningar är dock lägre då det endast redovisar en mindre del av det totala fisket. Miljörapporten sammanfattar de effekter på kustfiskbestånden och fiskens kvalitet som livsmedel som kan kopplas till den storskaliga miljögifts- och närsaltsbelastningen samt den påverkan av lokala utsläpp och byggande i vatten som Kustlaboratoriet undersökt
Action plan on Biological Diversity
No full textIn addition to the Action Plan of the National Board of Fisheries, this summary is based on the document ”Biological Diversity in Sweden. A Country Study” (Swedish Environmental Protection Agency, Monitor 14) and the report ”Fiske och vattenbruk. Ekologiska effekter” (Naturvårdsverket, Rapport 4297). The catch statistics of the Action Plan have been updated to include the figures for1996. The Convention on Biological Diversity In June 1992, at the United Nations Conference on Environment and Development in Rio de Janeiro, a total of 153 states, together with the European Union, signed the Conventionon Biological Diversity. Since then, a number of states have signed or acceded the Convention, making it one of the most widely supported international agreements ever. The Convention came into force on 29 December 1993 and, with its broad approach, has the potential to play a coordinating and leading role in international nature conservation efforts. The objectives of the Biodiversity Convention are ”the conservation of biological diversity, the sustainable use of its components and the fair and equitable sharing of the benefits arising out of the utilization of geneticresources”. The last-mentioned of these aims concerns the relationship between countries providing genetic resources and those which use their technology and know-how to develop products from them. Terms of reference for the action plan In the autumn of 1993, the Swedish Government presented a bill intitled Strategy for Biological Diversity (Government Bill 1993/94:30). The bill was subsequently approvedby the Parliament and thus constitutes a political platform and strategy for the promotion of biodiversity in Sweden. This document sets out broad principles for the conservation of biological diversity and the sustainable use of biological resources. In August 1994 the Board of Fisheries was commissioned by the Government to draw up a plan on the environmental aspects of fisheries. The work should be carried out on the basis of the objectives for the fishery and the environment approved by the Swedish Parliament. The plan should indicate measures aiming at a conservation of biological diversity and a sustainable use of the fish resources. An important basis for the work was the country study Biological Diversity in Sweden. The Board’s work with the action plan should be coordinated with corresponding work carried out by the Swedish Environmental Agency. This agency was asked by the Government to undertake ”an overall assessment of the sectorial action plans” of the Swedish Board of Agriculture, the National Board of Forestry, the national Board of Fisheries and the National Board of Housing, Building and Planning. The work with the action plan has been carried out by a Steering Group headed by Mr K.-E. Berntsson and with Mr I. Olsson (secretary) at the Board of Fisheries. Other members of the group were Mr B. Sjöstrand, Institute of Marine Research, Mr M. Appelberg, Institute of Freshwater Research and Mr J. Andersson, Institute of Coastal Research.This document is a summary of the main part of a report submitted to the Swedish Government in September 1995</p
Biologisk recipientkontroll vid kärnkraftverken : Årsrapport för 1996
No full textRecipientkontrollen vid kärnkraftverken omfattar dels en övervakning av spridningen av radioaktiva ämnen, dels undersökningar av kylvattnets påverkan på miljön. Fiskeriverkets Kustlaboratorium ansvarar för den biologiska recipientkontrollen vid landets samtliga kärnkraftverk samt biträder Statens Strålskyddsinstitut vid genomförandet av de radiologiska programmen. I Forsmark och Oskarshamn sker den biologiska kontrollen i samverkan med länsstyrelserna, som är tillsynsmyndigheter för programmen. Vid de övriga två anläggningarna. Ringhals och Barsebäck, har programmets omfattning fastställts i Vattendomstolens slutdomar, varefter Kustlaboratoriet uppdragits att genomföra kontrollen. Den biologiska recipientkontrollen består dels av långsiktiga program för att följa främst fisk- och bottenfaunasamhällenas utveckling, dels av mer speciella insatser som kan föranledas av t ex observationer i dessa basprogram. Ett aktuellt exempel är de undersökningar som vi anser vara motiverade med anledning av att iakttagelser i Biotestsjön i Forsmark och i Hamnefjärden utanför Oskarshamnsverket tyder på att könsorganen kan skadas hos fiskar som vistas i varmt vatten. I kontrollarbetet ingår att årligen sammanställa och rapportera de observationer som görs. Dessa årsrapporter överlämnas till bolagen och till länsstyrelserna under början av året. Ungefär vart femte år görs dessutom sammanfattande beskrivningar av undersökningsresultaten. Under 1997 publicerades sådana rapporter från undersökningarna vid Forsmarks och Oskarshamnsverken. Totalt sett är kontrollprogrammen omfattande och ger ett avsevärt bidrag till den svenska miljöövervakningen — inte minst då undersökningarna även täcker referensområden. Det kan alltså finnas ett intresse även för en större publik att ta del av resultaten, varför vi från och med 1994 publicerar årsrapporterna i samlad form i vår serie”Kustrapport”
Swedish fishery in 1996 : A summary of basic data
No full textRegulations concerning salmon in the Baltic Sea were made more restrictive in order to save the wild spawning stocks. Financial support to the fisheries sector has risen substantially since Sweden acceded to the EU. In aquaculture, weak market conditions persisted, hitting the industry hard. The total catch was down nearly 12 per cent compared with 1995, but its value was up by 9 per cent. The volume of fish landed in other countries increased. Consumption of fish increased. Sweden was again a net importer of fish and fish products, lead by shellfish. However, exports of processed products, especially products made of herring, rose, spurred by the creation of new export opportunities following the country’s accession to the EU.
Utvecklingsmöjligheter för det svenska östersjöfisket : En översyn av det svenska strukturstödet till fiskerinäringen med fokusering på ostkusten
No full textDet svenska strukturstödet till fiskesektorn har nu gått in på sitt tredje år även om stödet i praktiken, pga förseningar i starten, endast varit operativt drygt ett år. Erfarenheterna hittills har visat på en ganska markant fokusering av investeringarna till västkusten. Investeringarna på ostkusten ligger under den proportionella andelen av fisket. Samtidigt tyder mycket på att östersjöfisket i framtiden kommer att få en ökad betydelse bland annat på grund av nya marknader i Ryssland och Baltstaterna av sill/ strömming och skarpsill. Frågan är nu vad som ligger bakom den låga investeringsviljan och vad som går att göra för att stimulera till ökade satsningar på ostkusten? Som en del i en halvtidsöversyn av strukturstödet och som ett medel för att anpassa strukturstödet till den faktiska situationen har en studie och analys av läget genomförts. Resultatet presenteras i denna rapport och innehåller bland annat en beskrivning av en möjlig framtida utveckling av fisket kring Östersjön och förslag till åtgärder för att förverkliga den och vilken roll strukturstödet kan spela. Översynen har genomförts av Staffan Larsson från Fiskeriverket i samarbete med berörda länsstyrelser och fiskets organisationer. I första hand har arbetet täckt kuststräckan från Stockholms län till Skåne län inklusive Gotland. Av praktiska skäl har kusten delats in i fyra geografiska områden. För att få underlag för översynen och för att förankra arbetet har ett möte arrangerats inom varje område med ett antal utvalda personer. Det har utöver länsstyrelsens representanter varit fiskare och folk från beredningsindustrin. Hugo Andersson ordförande i SOC (Svenska ostkustfiskarnas centralförbund) och tillika vice ordförande i SFR (Sverigesfiskares riksförbund) har medverkat i arbete och i alla mötena. Det första mötet hölls i Kalmar den 6 mars för Kalmar län, nästa den 10 mars i Nyköping för Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län, det tredje den 17 mars i Kristianstad för Blekinge och Skåne län och det sista 20 mars i Visby för Gotlands län. En del av underlaget för arbetet har även kommit från ett möte med svenska kustfiskare som Fiskeriverkets Kustlaboratorium arrangerade i Öregrund den 8-9 april som en del i ett speciellt kustfiskeprojekt för Östersjön.When Sweden joined the European Union in 1995 this involved among others participation in the ongoing structural programmes. For the fishery sector a structural programme was elaborated and became operative in early 1996. As part of a review after the first year the National Board of Fisheries, with participation of the County Administrations and the Fishermen’s Federations, conducted a study to identify the needs and the conditions for future development of the fisheries in the Baltic. The study was conducted based on the assumption that the long-term objective for the sector is to develop a sustainable and rational fishery where the distance between capture and consumption is minimized and at the same time involves a handling and product development which provide the best added value and there by the optimal economic use of the fishresources. As an outcome of the study a possible development is presented where the present herring and sprat fishing is restructured from fishing for fishmeal and fodder to a fishing in the first hand directed towards human consumption. To realize such a restructuring there is need for extensive investments in a number of plants in the concerned region to obtain the capacity to handle and process all herring and sprat landed primarily for human consumption and then the remainder for fodder. One important part in this process is that the fish is landed fresh in RSW-tanks (refrigerated seawater tanks). The National Board of Fisheries could through structural funds support such a development. In order to get a better base for supporting the processing and distribution of other fish than herring and sprat from the Swedish Baltic coast, a distribution- and marketing study should be carried out. There is also need to develop a model with guidelines and quality standards in order to meet the increasing requests and demands from the consumers on quality and environmental aspects
Resurs 97. Del 2 : Sammanställning över fiskbeståndens tillstånd i våra omgivande hav baserad på uppskattningar gjorda inom Internationella Havsforskningsrådet (ICES) samt en översikt av den gemensamma fiskeripolitiken inom EU
No full textSvenskt havsfiske utnyttjar de levande resurserna (fisk, skaldjur) i framför allt den svenska fiskezonen i Östersjön samt i hela Kattegatt och Skagerack. I den delen av Nordsjön som utgör EU-vatten har Sverige rätt till ett begränsat fiske. För övrigt ges fisket vissa möjligheter att, efter förhandlingar och bytesaffärer, utnyttja andra staters fiskezoner företrädesvis i Östersjön. Sverige har ett avtal med Norge som medger uttag i norsk nordsjözon. Många av de ekonomiskt viktiga fiskslagen vandrar över stora områden och är inte bundna av gränserna för nationella fiskezoner. Det krävs därför ett fungerande internationellt samarbete för att kunna uppskattaderas storlek. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och NOAtlanten. ICES svarar, genom sin Rådgivande Kommitté för Fiskevård (ACFM), för den biologiska rådgivningen angående fiskbeståndens skötsel och har som avnämare enskilda medlemsstater, fiskerikommissioner, EU och andra sammanslutningar som har ansvar för skötseln av de levande resurserna i havet.