The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Staten och havet mot en hållbar framtid
No full textHavs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att verka för att havet och dess naturresurser nyttjas på ett hållbart sätt. Myndigheten arbetar därför bland annat med frågor som rör havsplanering och gör förberedelser för en kommande statlig havsplanering. Den planerade Statlig havsplanering blir en ny uppgift inom svensk förvaltning. Statens intresse av fysisk planering av naturresurser går emellertid längre tillbaka i tiden och har också tidigare omfattat havet om än i andra former än vad som föreslås i utredningarna Planering på djupet – fysisk havsplanering av havet (SOU 2010:91) och Kunskap på djupet — kunskapsunderlag för havsplanering (SOU 2011:56). Denna promemoria sätter den föreslagna havsplaneringen i ett historiskt perspektiv och ger en kortfattad och kronologisk beskrivning av viktiga hållpunkter i utvecklingen av svensk havspolitik och fysisk planering av havet. Förhoppningsvis kan rapporten ge alla aktörer, som ska bidra i havsplaneringen, en gemensam förståelse för den historiska utvecklingen. Införandet av statlig havsplanering med dagens innebörd har en lång historia som utgör grunden för ett fortsatt arbete med havsplanering. Rapporten har utarbetats av Harald Sterner, som också svarar för innehållet. Innehållet är en bearbetning och uppdatering av ett material som författaren presenterat vid en workshop i Boverkets regi i Karlskrona den 15 maj 2008
Skapa bättre vattenmiljö och tjäna pengar – går det? : 15 företag som har lyckats eller är på väg att göra det
No full textFosfor och kväve, zink och andra tungmetaller, bakterier och kemikalier, olja och läkemedelsrester. Det här är bara ett urval av det vi fyller våra vatten med, och den som vill arbeta för en bättre vattenmiljö har en del att stå i. Samtidigt borde det finnas gott om affärsmöjligheter för företag som vill hjälpa till att rena våra hav, sjöar och vattendrag. Att hitta företag som ser affärsmöjligheter i det nedsmutsade vattnet är inte svårt. Svårare är att hitta företag som tjänar pengar. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har jag sökt upp tio exempel på företag som faktiskt lyckas. Urvalet är helt mitt eget. De företag som har lyckats har ofta en lång historia, många har sin grund i forskning på universitet, andra är företag som har haft en existerande affärsmodell och sett nya möjligheter i skapandet av renare vatten. Kunskapsnivån är i många fall mycket hög. Flera av företagen ligger i framkant i respektive bransch. Vissa försöker, själva eller genom branschorganisationer, påverka myndigheterna att ställa högre miljökrav. Av de tio företag som ingår i listan över bolag som lyckats tjäna pengar skulle över hälften bli än mer lönsamma om myndigheterna skärpte kraven. Några exempel: FriGeos affärsmodell är beroende av att Havs- och vattenmyndigheten är restriktiva med tillstånd för dumpning av muddrings-massor till havs. Aquateq försöker övertyga kommunerna att deras lösning för tömning av trekammarbrunnar blir billigare på längre sikt, då upp-handlingarna har sitt fokus på lägsta pris. Baga Water Technology kämpar för att små reningsverk ska certifieras i det land där de används, då vatten-temperaturen spelar viss roll för reningens kvalitet. Flera företag vittnar om konservatismen som bromsande kraft. Det kan handla om en konservativ bransch, som fartygsbranschen, eller ett konservativt tänkande hos kommunernas upphandlare och inspektörer. Devisen ”vi gör som vi alltid har gjort” kanske fungerar, åtminstone på kort sikt, men den ger inte mycket utrymme för nya idéer
Marine tourism and recreation in Sweden : A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive
No full textThis report provides input regarding the marine recreation and tourism components of the ecosystem service approach to the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the EU Marine Strategy Framework Directive. The main content of the report is the following. See also Figure 0.1 for an illustration that also provides an interpretation of the report in terms of the Drivers-Pressure-State-Impact-Response (DPSIR) framework. Chapter 1 presents the general methodology followed in the report. It also gives an introduction to Swedes’ recreation in or at the sea. Chapter 2 presents a number of definitions related to marine recreation and tourism. Six sectors of marine tourism are identified: A. Cruise-ship traffic in marine waters B. International passenger ferry traffic in marine waters C. National passenger ferry traffic in marine waters D. Other commercial passenger transportation in marine waters E. Leisure boating in marine waters F. Holiday housing associated with marine recreation G. Commercial accommodation (e.g. hotels, camping sites, etc.) associated with marine recreation H. Same-day visits associated with marine recreation For sectors A-E, the connection to marine waters is unambiguous since the activities in these sectors take place in marine waters. Sectors F-H have a less direct connection but are still relevant to include because a substantial proportion of these sectors is likely to depend on the enjoyment of marine recreation. However, including sectors F-H requires a reasonable and objective delimitation of these sectors. It was chosen to use two alternative geographical definitions for these sectors; one (called MAX) that is likely to result in an overestimate of the sectors in relation to their association with marine recreation and one (called MIN) that is likely to result in an underestimate. The MAX definition is to include those parts of sectors F-H which are located in Swedish coastal municipalities or on islands in marine waters. The MIN definition is to include those parts of sectors F-H which are located in subdrainage basins that drain directly into coastal or transitional water bodies (typology from the Water Framework Directive, 2000/60/EG) (delavrinningsområden som avvattnas direkt till kustvattenförekomster eller övergångsvatten) or on islands in marine waters. Based on the classification of marine ecosystem services in Garpe (2008) and SEPA (2009) and a survey of people’s use of marine waters (SEPA, 2010a, 2010b), Chapter 2 identifies the following seven subcategories of the ecosystem service C1 Enjoyment of recreational activities: C1.1 Swimming C1.2 Diving C1.3 Windsurfing, water skiing C1.4 Boating C1.5 Fishing C1.6 Being at the beach or seashore for walking, picnicking, sunbathing, visiting touristic or cultural sites, etc. C1.7 Using water-based transportation Chapter 3 describes the extent of use of Swedish marine waters by the sectors of marine tourism. The findings are summarized in Tables 0.1 and 0.2, where the former is based on the MIN definition for sectors E-H and the latter is based on the MAX definition for these sectors. When interpreting the figures, note that turnover and employment are defined differently for the different sectors: For sector A, they are about passengers’ expenditures ashore and the jobs these expenditures create; for sectors B-D, turnover and employment are for the companies found in these sectors – for employment this implies an underestimation because a substantial part of the employment is accounted for in the country where ships are registered; and for sectors E-H, turnover and employment are about tourists’ spending when boating, having holiday housing, making use of commercial accommodation and making same-day visits and the jobs associated with this turnover. The tables illustrate the considerable extent of coastal and marine tourism in Sweden. For example, the estimated turnover of this part of the Swedish tourism industry is between SEK 58 578 million (MIN) and SEK 75 153 million. The turnover of the Swedish tourist industry as a whole in 2010 was SEK 255 000 million (Tillväxtverket, 2011), which means that coastal and marine tourism accounted for between 23 % (MIN) and 29 % (MAX) of the total turnover
Länsstyrelsernas fisketillsyn 2011 : Sammanställning av länsstyrelsernas redovisning
No full textFör 2011 har samtliga länsstyrelser lämnat någon form av redovisning. Det är stora skillnader mellan länsstyrelsernas redovisning och flera faktorer kan antas påverka hur man redovisar. Det skiljer till att börja med mycket i vilka ekonomiska resurser länsstyrelserna har för fisketillsyn. Dels skiljer storleken på tilldelningen av medel från havsmiljöanslaget åt, dels är det olika i vilken grad länsstyrelserna prioriterar att avsätta egna resurser för fisketillsyn. Länsstyrelserna har också olika syn på om man har ett uppdrag för att i någon mening ta ansvar för fisketillsynen och vad det ansvaret i så fall innebär. Det är också väldigt olika i vilken utsträckning länsstyrelserna begär eller anser sig ha befogenheter att begära in de uppgifter som krävs för att kunna redovisa i enlighet med kraven i regelringsbrevet. Preciseringen av redovisningskraven i regleringsbrevet när det gäller den operativa tillsynens omfattning och effekter tolkas olika. I bilaga 2, tabell 1, lämnas en översiktlig sammanställning och bedömning av länsstyrelsernas redovisning för 2011. Bedömningen har gjorts inom områdena information, samordning och operativ tillsyn. Varje område har bedömts Sammanställning av länsstyrelsernas redovisning utifrån om det kan sägas finnas kvalitativa respektive kvantitativa uppgifter i redovisiningen. Resultatet av bedömningen samt beskrivning av kriterier redovisas i tabell 1 på sidan 9. Generellet kan man konstateras att den lämnade redovisningen är ofullständig i förhållande till kraven i regleringsbrevet. Man kan dock sluta sig till följande koncentrat Det totala antalet förordnade tillsyningsmän uppgår till minst 7000. Redovisningen ger uppgifter om 457 förordnanden för havsområdet. Antalet förordnade tillsyningsmän med ett tydligt uppdrag att bedriva tillsyn på allmänt vatten uppgår till ca 50 för havsområdet och 27 för de stora sjöarna. Länsstyrelsernas redovisning av antalet tillsynstillfällen är ofullständig men räknas samman till minst 2274 tillfällen i havet och minst 383 tillfällen i de stora sjöarna. Baserat på lämnade uppgifter kan den genomsnittliga tidsåtgången per tillsynstillfälle beräknas till ungefär fyra och en halv timme. En skattning av den totala arbetstiden för samtliga tillsynstillfällen som redovisas beräknas till 20466 timmar för havet och 3447 timmar för de stora sjöarna. Mot en timkostnad på 250:- per timme skulle kostnaden för den redovisade tiden motsvara närmare sex miljoner kronor. Eftersom redovisningen av den operativa tillsynen är ofullständig underskattas omfattningen. Totalt redovisas ca 400 beslag av redskap eller redskapslängder och över 300 anmälningar om överträdelser. I redovisningen lämnas också uppgifter om mer än 4000 kontroller och ca 400 anmärkningar eller lappningar.
God Havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 1: Inledande bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys
No full textHavsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att göra en inledande bedömning av miljötillståndet och en ekonomisk och social analys av nyttjandet av havet. Den inledande bedömningen redovisar grundläggande egenskaper och det aktuella miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön. Rapporten följer havsmiljödirektivets instruktioner, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. I den inledande bedömningen ingår en beskrivning av fysiska och kemiska förhållanden, livsmiljöer, samt biologiska förhållanden. Belastning på miljön i form av fysisk störning (t.ex. skador på bottnarna) tillförsel av näringsämnen, tillförsel och förorenande ämnen samt biologisk störning (t.ex. uttag av arter genom fiske) ingår också i analysen. Den ekonomiska och sociala analysen består tre delar. Den första delen beskriver hur förvaltningsområdena nyttjas och var i områdena som aktiviteterna sker. Den andra delen ger en bild av trender i de mänskliga aktiviteter som påverkar miljötillståndet samt en beskrivning av samhällets kostnad för en eventuell försämring av miljötillståndet. Den svenska analysen bygger på ekosystemtjänstansatsen vilket innebär att kostnaden beskrivs i termer av välfärdsförluster som kan kopplas till försämrade eller försvagade ekosystemtjänster. Den tredje delen är en social analys som behandlar direkta och indirekta drivkrafter för miljöbelastningarna. Havsmiljödirektivets krav innebär i vissa fall att nya underlag måste tas fram vilket inte alltid varit möjligt att nå i tid för den inledande bedömningen. Rapporten innehåller därför också bristanalyser som pekar ut behov av framtida informations- och kunskapsinhämtning. Bristanalysen redovisas i anslutning till respektive delkapitel. Den inledande bedömningen baseras på underlag från svenska universitet, forskningsinstitut, myndigheter, konsulter och publicerade resultat från projekt som drivits av HELCOM, OSPAR samt projektet HARMONY, där Danmark, Sverige, Norge och Tyskland deltagit för att ta fram underlag om östra Nordsjön. I rapporten återfinns Havs- och vattenmyndighetens samlade slutsatser om det aktuella miljötillståndet och den socioekonomiska analysen. Slutsatsen av den inledande bedömningen överensstämmer med vad som framkommit i senare års nationella liksom internationella tillståndsbedömningar; tillståndet i Nordsjön och Östersjön varierar visserligen mellan olika havsbassänger, liksom mellan kust- och utsjövatten, men sammanfattningsvis är nuvarande tillstånd i många fall inte förenligt med vad som kännetecknar god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Det ogynnsamma tillståndet är förknippat med negativa konsekvenser för såväl marina växter, djur och livsmiljöer som de ekosystemtjänster som människan nyttjar. En sammanfattning av miljötillstånd och belastning finns i avsnitt 3.8 och slutsatser finns i kapitel 8
Uppföljning av länsstyrelsernas tid för tillsyn : av vattenverksamheter
No full textHavs- och vattenmyndigheten har det samlade ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor i Sverige. Vi är en av de centrala myndigheter som har vägledningsansvar för tillsyn enligt miljöbalken (MB). I den rollen ingår också att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen. Enligt 3 kap. 5 § miljötillsynsförordningen (2011:13) ska HaV ge tillsynsvägledning i frågor om bl.a. vattenverksamhet enligt 11 kap. MB (förutom markavvattning och dammsäkerhet). För att skapa sig en bild av omfattningen av länsstyrelsens tillsynsverksamhet inom området vattenverksamhet har vi i denna rapport sammanställt data från länsstyrelsernas tidredovisning för åren 2009-2011
Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen
No full textI denna rapport beskrivs hur ekosystemansatsen kan tillämpas i svensk havsplanering. I inledande avsnitt redogörs för hur ekosystemansatsen beskrivits internationellt och hur den tolkats i Sverige. Ekosystemansatsen, eller the Ecosystem Approach, har fått stort genomslag i politiken kring användning och förvaltning av naturresurser. Den nämns som vägledande princip i allt från EU:s fiskeripolitik1 till praktiskt inriktad lokal förvaltning av regnskog i Malaysia2. Ekosystemansatsen är också en utgångspunkt för EU:s havsmiljödirektiv3 och har lyfts fram i havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet4. Ekosystemansatsen lämnar utrymme för tolkning och ställer krav på konkretisering i specifika tillämpningssammanhang. Orsaker till det är bland annat att tillgängliga definitioner är generella till sin karaktär och omfattar flera dimensioner. Att tillämpa ekosystemansatsen i svensk havsplanering förutsätter därför konkretisering utifrån havsplaneringens karaktär, avgränsning, process och innehåll. Huvudfrågan är att analysera vilka möjligheter som havsplaneringen ger för tillämpning av ekosystemansatsen. Samtidigt är det just havsplaneringens karaktär, avgränsning, process och innehåll som ekosystemansatsen ska sätta sin prägel på. En tolkning och konkretisering av ekosystemansatsen i ett havsplaneringssammanhang är också en förutsättning för att i senare skede kunna utvärdera hur framgångsrik tillämpningen av ekosystemansatsen har varit
Marine litter in Sweden : A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive
No full textThe initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis is about two areas: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. Marine litter is one descriptor relevant for assessing good environmental status (GES) within the MSFD. Based on the ecosystem approach this report provides information on marine litter in Sweden involving status of marine litter (amounts, composition, sources etc.), how marine litter affects the provision of ecosystem services and costs and benefits connected to marine litter. This report is based on a literature review and a survey carried out in October 2011 to Swedish organizations causing marine litter or affected by marine litter. From the literature review and the survey it was evident that there is a general lack of data on the status of marine litter in Sweden as well as a lack of socioeconomic data describing effects of marine litter. The literature review and the survey also show that marine litter is an urgent environmental problem that causes negative effects on the provision of ecosystem services and causes costs to affected organizations and to society as a whole. The lack of data on marine litter might be explained by the fact that there is no uniform way in which marine litter is monitored and measured in Sweden. The data found of amounts of marine litter in Sweden only covered the coast of the North Sea and no data were found for the coast of the Baltic Sea. Data on composition of litter showed that the litter commonly consists of plastic, packages, oil cans and fishing equipment etc. The most important sources of marine litter are both based on land and at sea and involve the fishing industry, shipping sector, tourism sector and other recreational activities.Several ecosystem services are judged to be affected by marine litter including supporting, regulating, provisioning and cultural ecosystem services. There are however several policy instruments in place for handling marine litter. The main sources of marine litter are also covered by the current legislation. Marine litter and effects of marine littering has however been apparent in the literature review and the survey in this report. This indicates that the current policy instruments might be inefficient or need to be complemented. The development of marine litter is uncertain and is likely to depend of the drivers of marine litter. Potential drivers of marine litter are closely related to the sources of marine litter and probably involve changes in consumption levels (affecting the use of packages), coastal and marine recreation and tourism, commercial fishing and shipping. Data on cost of degradation due to marine litter are scarce and the data collected only covered the coast of the North Sea. Cost data indicate that cleaning the beaches from marine litter in the province of Bohuslän in the northern part of the Swedish west coast costs about 5-10 MSEK yearly based on data from the survey and over 10 MSEK based on data from the literature review. Data on benefits of reduced marine litter are even more scarce. The benefits of reduced marine litter involve increased aesthetic values, increased possibilities for coastal and marine recreational and tourism
Social Analysis: a Marine Societal Analysis : Report Prepared for Sweden’s Initial Assessment as Required by the Marine Environmental Ordinance (SFS 2010:1341)
No full textHavsmiljöförordningen, SFS 2010:1341, (HMF) ingår i en strategi för en ekosystembaserad förvaltning och ett hållbart nyttjande av havsmiljön som avses i Havsmiljödirektivet (2008/56/EG). Förordningen syftar till att upprätthålla eller nå en god miljöstatus i havsmiljön. Enligt HMF ska Havs- och vattenmyndigheten se till att det görs en inledande bedömningen av havsmiljön i de svenska delarna av de två förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön (13 § - 16 §). Den inledande bedömningen, som ska vara avslutad den 15 juli 2012 och rapporteras till Europeiska kommissionen senast den 15 oktober samma år, ska ligga till grund för fastställande av god miljöstatus, miljömål och miljöövervakningsprogram samt utarbetande av åtgärdsprogram för att nå uppsatta mål.The Marine Environmental Ordinance (SFS 2010:1341) is part of a strategy to bring about ecosystem-based management and sustainable use of the marine environment in accordance with the EU’s the Marine Strategy Framework Directive (MSFD, 2008/56/EC). The ordinance is intended to maintain or achieve good environmental status in the marine environment. Under the Marine Environmental Ordinance, the Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM) must ensure that an initial assessment is carried out on the marine environment in the Swedish waters of the two regions, the North Sea and the Baltic Sea (Articles 13–16). The initial assessment, which is to be completed by 15 July 2012 and reported to the European Commission not later than 15 October of the same year, is to provide a basis for the establishment of good environmental status, environmental targets and environmental monitoring programmes, as well as the preparing of programmes of measures by which established targets may be achieved. The initial assessment will include conducting an economic and social analysis. The former can be divided into two parts, the first of which is designed to analyse the use of the marine region and the second to describe the cost of the degradation of the marine environment (Marine Environmental Ordinance, Article 13, para. 4, and the Marine Strategy Framework Directive, Article 8.1c). The primary purpose of the social analysis in the initial assessment is to create a picture of the underlying conditions of the upcoming work to achieve the aims of the directive, that is, good environmental status (GES, Article 9). The analysis is also intended to provide basic information for the establishment of environmental targets (Article 10) that will subsequently form the foundation of programmes of measures and administrative funding (Article 13). The assessment includes an analysis of how different groups in society can be affected by how the sea is used and by marine environmental problems and measures taken to address them. This study presents a method by which such an analysis can be conducted. The method includes a conceptual model that consists of the components 'Indirect driving forces, 'Direct driving forces , 'Environmental pressures, state and impact', 'Impact on society', and 'Response'. The model is used in combination with a question template to analyse actors, activities and driving forces. Case studies involving three environmental problems – selective overfishing of cod and the unwanted dispersion of mercury and phosphorous – show that a large number of actors are involved, directly and indirectly. In addition, these actors operate on several levels –local/regional, national and international. Every environmental problem requires its own analysis and has its own set of conditions. The study shows that the information needed for making decisions regarding the measures that should be taken is relatively extensive. The determination of the amount of information necessary and therefore how much should be systematically collected in future can have a great impact on the development of society and the environment. Finally, suggestions are given as to how future social analyses relating to the marine environment might be carried out
Små avlopp ingen skitsak : Uppföljning av Naturvårdsverkets tillsynskampanj för små avlopp
No full textNaturvårdsverket uppskattar antalet enskilda avlopp till närmare en miljon. Av dessa bedöms omkring 125 000 avlopp inte ha längre gående rening än slamavskiljning. Utsläpp från små avlopp orsakar lokala problem så som dåligt dricksvatten och övergödning i närliggande vattenförekomster, men beräknas också vara en betydande källa till kväve- och fosforutsläpp till våra hav. Under åren 2010 och 2011 genomförde Naturvårdsverket en tillsynskampanj för små avlopp, Små Avlopp Ingen Skitsak (SAIS). Kampanjen var ett samarbete med kommuner och länsstyrelser med syfte att öka åtgärdstakten av undermåliga små avlopp. Ett flertal centrala myndigheter och Kunskapscentrum små avlopp medverkade också i kampanjen. Kampanjens huvudsakliga tillsynsverktyg var information som det strategiska styrmedlet för att åstadkomma en förändring hos verksamhetsutövarna och där möjlighet finns att nå många med lite resurser. En del nytt stödmaterial togs fram av Naturvårdsverket, men avsikten var också att kampanjen i stor utsträckning skulle möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan kommuner samt att sprida goda exempel från och till deltagande kommuner. För att åstadkomma detta ordnades två seminarieserier och ett web-baserat forum etablerades dels för att möjliggöra tillgång till information, rapporter och annat, men också för att skapa en kontaktyta för dialog mellan kommuner och mellan kommuner och Naturvårdsverket. Kampanjen hade sex mål: 1. Öka summan av antalet tillstånds- och anmälningsärenden för enskilda avlopp per år totalt i de deltagande kommunerna med 40 % jämfört med 2009. 2. Få med 50 % av kommunerna i kampanjen. 3. Få med 80 % av de havsnära kommunerna söder om Gävle. 4. 90 % av kommunerna som deltagit i kampanjen upplever att de fått bra stöd från Naturvårdsverket i kampanjen. 5. Få med alla länsstyrelser som har någon kommun med i kampanjen. 6. Efterlämna metodik och goda exempel som gör att åtgärdstakten för enskilda avlopp ökar på längre sikt. Kommunernas arbete har följts upp genom webenkäter efter ett år av kampanjen och efter kampanjens avslut. Svaren har jämförts med svaren från en basmatning som gjordes året innan kampanjen drog igång. Uppföljningen visar att inget av de fem kvantifierbara målen uppfylldes. Vissa stödmaterial, illustrationerna och bladet ’rött, gult och grönt avlopp’ har använts i stor utsträckning av kommuner och i utvärderingen har kommunerna ansett att detta material har varit ett stöd i deras arbete. Men, när det gäller insatser för att skapa en plattform för samarbeten och erfarenhetsutbyte uppskattade kommunerna informationsutskicken från Naturvårdsverket i större utsträckning än de seminarier som ordnades och webforumet som skapades. Det fanns ändå några ljuspunkter från kampanjen. Många kommuner upplevde att de genom en nationell satsning fått stöd för ökade tillsynsinsatser för små avlopp och respekt för sitt arbete. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:11 2 Även ute i samhället upplevdes att Naturvårdsverket hade lyckats lyfta frågan. Medieinsatserna och det informationsmaterial som togs fram såsom bladet ”rött-gult-grönt avlopp” ansågs vara ett bra första steg och det uttrycktes förhoppningar om att detta kommer att följas av mer vägledning i form av verktyg för tillsyn