The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Vägledning om kraftigt modifierat vatten (KMV) och ekologisk potential
No full textDenna vägledning ska fungera som en praktisk handledning för de experter inom länsstyrelserna som kommer att arbeta med bedömningsförfarandet för kraftigt modifierade vatten och ekologisk potential. De processer och bedömningar vägledningen hanterar är komplexa och förutsätter således att den som praktiskt tillämpar vägledningen har vissa förkunskaper inom området. Vägledningen är också tänkt att vara användbar för verksamhetsutövare vars verksamhet ligger i en vattenförekomst som förklarats som kraftigt modifierad
Samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård : En kunskapssammanställning om förutsättningar och åtgärder
No full textHavs- och Vattenmyndigheten, HaV, och Statens energimyndighet, Energimyndigheten, fick i februari 2022 uppdraget att göra en kunskapssammanställning om möjligheterna och förutsättningarna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Myndigheterna har tolkat uppdraget som att det gäller samexistens på samma plats, och lyfter särskilt vikten av och förutsättningarna för anpassning av de olika verksamheterna. Slutredovisningen bygger på en genomgång av litteratur och projekt, en analys av sjösäkerhetsmässiga förhållanden, erfarenhetsutbyten med andra länder och dialog med svenska myndigheter och branschrepresentanter
Åtgärdsprogram för vimma och id : Vimba vimba (Linnaeus,1758), Leuciscus idus (Linnaeus,1758)
No full textSveriges badvattenkvalitet : Inför badsäsongen 2023
No full textI denna årligt återkommande rapport ger Havs- och vattenmyndigheten en lägesbeskrivning av Sveriges EU-bad inför kommande badsäsong. Här beskrivs Sveriges kommuners arbete med badvattenkvalitet och vilka regler som styr arbetet. Rapporten riktar sig både till kommuner och till dig som badar. Badvattenkvaliteten är viktig för många människor. Den påverkar planering av semester och fritidsaktiviteter. Arbetet enligt regelverken för EU-bad ger dig som badar goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De bedriver övervakning, gör bedömningar om algblomningar eller avfall finns, informerar på webbplatsen Badplatsen och skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (E. coli och intestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2023 klassificeras badvattenkvaliteten utifrån prover tagna under de senaste fyra badsäsongerna som utmärkt, bra eller tillfredsställande för 421 av Sveriges 461 EU-bad, vilket motsvarar cirka 91 %. Totalt har 359 EU-bad fått klassificeringen utmärkt inför 2023 års badsäsong, jämfört med 356 inför 2022 års badsäsong. Tolv EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet, en minskning med tre bad jämfört med förra året. Övriga EU-bad har inte kunnat klassificeras eftersom de antingen helt saknar prover från något år och därmed stämplas som ”ny badplats” (4 bad) eller är otillräckligt provtagna (21 bad). Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även Europeiska Miljöbyrån (EEA) gör en klassificering av EU-baden i Sverige. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför badsäsongen 2023. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen, eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet, kan läsa den vägledning kring EU-bad som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten
Kartläggning av samrådsstrukturer inom fiskförvaltning i Sverige
No full textDet pågår ett arbete för att styra över den svenska fiskeriförvaltningen mot ett mer ekosystembaserat arbetssätt. Det nya arbetssättet ställer högre krav på delaktighet och samverkan mellan fiskets olika aktörer. Fasta så kallade samrådsstrukturer har i flera sammanhang lyfts fram som ett effektivt sätt att samverka inom den komplexa fiskförvaltningen. Kunskapen om vilka samrådsstrukturer och processer som finns inom svensk fiskförvaltning är i vissa avseenden bristfällig. Det gäller framför allt de samrådsstrukturer som finns på regional och lokal nivå, där lokala aktörer samarbetar med andra lokala eller regionala aktörer. Då dessa samrådsstrukturer utgör en viktig pusselbit för att utveckla den svenska fiskförvaltningen avser denna kartläggning att ge en bild av hur det ser ut idag. I rapporten ingår även en analys av vilka framgångsfaktorer som finns när man ska arbeta med långsiktiga samrådsstrukturer. Analysen landar också i konkreta rekommendationer för vad man ska tänka på när man startar och driver samrådsstrukturer inom fisket. Kartläggningen utgår från en enkätundersökning som involverade alla länsfiskekonsulenter på landets länsstyrelser, men även andra relevanta intresseorganisationer kontaktades. Inkomna enkätsvar har sammanställts och bidrar med information till både pågående, nybildade och framtida samrådsstrukturer. Totalt har 87 samrådsstrukturer kartlagts, varav 47 är inom vattenområden där Havs-och vattenmyndigheten har föreskriftsrätt. Övriga 40 samrådsstrukturer ligger i vattenområden med i huvudsak enskild fiskerätt där berörda fiskerättsägare har det primära förvaltningsansvaret. Kartläggningen innefattar även frågor och analys av var det finns organisationer som har potential att utvecklas och implementera arbete med regional och lokal förvaltning av fisket i sin verksamhet. Kartor, både analoga och digitala, har tagits fram för att visualisera och tydliggöra var olika samrådsstrukturer finns idag och var det kan finnas behov av ytterligare samrådsstrukturer. Eftersök i litteraturen har gett information om både utmaningar och framgångsfaktorer gällande arbetet inom samrådsstrukturer och ekosystembaserad fiskförvaltning. För att bekräfta dessa och hitta ytterligare viktiga aspekter att tänka på valdes nio av de 87 kartlagda samrådsstrukturerna ut för en mer djuplodande intervju. Intervjusammanställningen, enkätsvaren och litteraturstudien har tillsammans möjliggjort framtagandet av rekommendationer och ledord för utformning av nya eller hantering och utveckling av befintliga samrådsstrukturer. Förhoppningen är att rapporten kan bidra med värdefull information om hur situationen ser ut och vad man ska tänka på i det fortsatta arbetet med att utveckla samrådsstrukturer inom fisket. Det bör även finnas goda möjligheter att följa upp inventeringen
Plan för Havs-och vattenmyndighetens tillsynsvägledning för åren 2024-2025
No full textHavs- och vattenmyndighetens plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken är tvåårig och visar den inriktning som Havs- och vattenmyndighetens tillsynsvägledning gentemot länsstyrelser och kommuner kommer att ha under åren 2024-2025. Även tillsynsvägledning om tillämpningen av 6 § lagen om allmänna vattentjänster redogörs för även om tillsynsvägledning om lagen om allmänna vattentjänster inte omfattas av bestämmelserna i miljötillsynsförordningen. I slutet av tillsynsvägledningsplanen finns en sammanställning av de områden som Havs- och vattenmyndigheten kommer att ge vägledning inom under åren 2024-2025. Mycket av Havs- och vattenmyndighetens planerade tillsynsvägledning under 2024-2025 anknyter till den nationella strategin för miljöbalkstillsyn som gäller under 2022-2025
Handbok för åtgärder mot internbelastning
No full textFör att uppnå god ekologisk status avseende övergödning i svenska sjöar och kustvatten räcker det i många fall inte att enbart minska belastningen av fosfor från externa källor såsom reningsverk, enskilda avlopp, jordbruk och industrier. Detta beror på att förhöjd internbelastning från sedimenten leder till att halterna av fosfor i vattnet hålls höga. För att minska dessa halter skulle även internbelastningen behöva åtgärdas. Åtgärder mot internbelastning är inte en ersättning för åtgärder mot näringsläckage från land till vattenmiljön, eftersom den externa näringsbelastningen måste vara nere på en tillräckligt låg nivå för att en internbelastningsåtgärd ska bli långsiktigt effektiv. Även om en framgångsrik åtgärd mot internbelastning resulterar i att fosforhalterna temporärt minskar, kommer den externa belastningen avgöra övergödningssituationen i vattenförekomsten på lång sikt. Det kan alltså vara nödvändigt att genomföra åtgärder mot både den externa och den interna belastningen till en och samma sjö
Vägledning om förlängd tidsfrist och mindre stränga krav : Undantag enligt 4 kap. 9–10 §§ vattenförvaltningsförordningen
No full textI den här rapporten vägleder Havs- och vattenmyndigheten om undantag i form av förlängd tidsfrist respektive mindre stränga krav utifrån myndighetens föreskriftsrätt enligt vattenförvaltningsförordningen. Rapporten har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med Sveriges geologiska undersökning. Myndigheterna ansvarar för rapportens innehåll och slutsatser
Övervakning av främmande arter i hamnar med förenklad provtagning enligt eRAS-metoden : Fältrapport 2021
No full textMellan 2019 och 2021 fick Marine Monitoring AB i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att starta och genomföra ett nytt nationellt övervakningsprogram för främmande arter i havsmiljön. Uppdraget delades upp i tre delar: Ta fram en modell för ”hotspots” för marina främmande arter för att peka ut övervakningsstationer för tidig upptäckt. Ta fram en provtagningsdesign för övervakning av främmande arter i ”hotspots” i ett stationsnät på cirka 20 lokaler som regelbundet besöks under en sexårig förvaltningscykel enligt EU:s havsmiljödirektiv. Genomföra övervakning enligt aktuellt förslag på undersökningstyp och som succesivt sätts i drift. Denna rapport är ett slutresultat från uppdragsperioden och redovisar resultat från 2021 års provtagningar. Prover har tagits i fyra hamnar och tre angränsande marinor i egentliga Östersjön. Rapporten utgör också den tredje fältrapporten i implementeringen av övervakningsprogrammet. Data har tillgängliggjorts i Helcom Biodiversity Database. Rapporten har beställts av Havs- och vattenmyndigheten som ett led i vår uppbyggnad och förbättring av en långsiktig övervakning av främmande arter i den marina miljön. Den är av intresse både för miljöövervakare på nationell, regional och kommunal nivå, men även för forskare och utvecklare av nya metoder för denna övervakning
9 Factors enabling local blue growth in developing countries : Policy brief based on four background studies
No full textThis policy brief presents nine key institutional and infrastructure factors that promotelocal blue growth from the use of marine resources in developing countries. The policy brief is provided by the Swedish Agency of Marine and Water Management,and is based on four background studies, all addressing the same question: What is needed for marine resources to actually generate local blue growth. Here, local blue growth refers to economic revenue and wellbeing in the local community from the sustainable use of ocean resources, such as fisheries, aquaculture, or tourism.Denna rapport presenterar nio viktiga institutionella och infrastrukturella faktorer som främjar lokal blå tillväxt från användningen av marina resurser i utvecklingsländer. Rapporten tillhandahålls av Havs- och vattenmyndigheten,och bygger på fyra bakgrundsstudier som alla tar upp samma fråga: Vad behövs för att marina resurser faktiskt ska generera lokal blå tillväxt. Här avser lokal blå tillväxt ekonomiska intäkter och välmående i lokalsamhälletfrån hållbar användning av havets resurser, såsom fiske, vattenbruk eller turism.Rapporten finns även översatt till flera andra språk med titlarna:9 facteurs permettant la croissance bleue locale dans les pays en développement: Document d’orientation basé sur quatre études de référence (franska)9 fatores que permitem o crescimento azul local em países em desenvolvimento: Resumo de políticas baseado em quatro estudos de base (portugisiska)Mambo 9 yanayowezesha ukuaji wa bluu kwa wenyeji katika nchi zinazoendelea (kiswahili)</p