The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen? : Delrapport 2016
No full textÖverlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten
Plan för tillsynsvägledning inom miljöbalkens område för åren 2016-2018 : Reviderad inför 2018
No full textTillsynsvägledning ska beskrivas i en treårsplan. Denna plan omfattar åren 2016-2018. Planen ses över och revideras varje år och blir vartefter allt mer detaljerad. Havs- och vattenmyndigheten ger fortlöpande tillsynsmyndigheterna möjlighet att komma med önskemål och synpunkter på tillsynsvägledningen. Tillfälle till detta ges exempelvis i samband med kurser, seminarier och konferenser. I bilaga 1 finns en sammanställning av de områden som Havs- och vattenmyndigheten särskilt kommer att prioritera att ge vägledning inom under åren 2016-2018. Vi har nu gjort en översyn och uppdaterat planen. Omvärldsfaktorer som till exempel ändrad lagstiftning, förändringar i miljön, uttalade prioriteringar från regeringen kan ytterligare påverka vår prioritering av tillsynsvägledning framöver. Våra prioriterade insatser Under 2018 kommer särskilt fokus att läggas vid att: - löpande uppdatera befintlig vägledning på vår webbplats, - medverka i handläggarträffar eller arrangera seminarier inom områdena vattenskydd, vattenverksamheter såsom vattenkraftverk/dammar samt vattenuttag, miljökvalitetsnormer, vattenbruk och små avlopp - delta i utvecklingen av länsstyrelsernas handläggarsystem för vattenverksamheter i syfte att underlätta uppföljning, - genomförande av åtgärder enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, - medverka i det myndighetsgemensamma arbetet med uppföljning och utvärdering. Den detaljerade planen för tillsynsvägledning för åren 2016-2018 framgår av bilaga 1
Key research needs for sustainable management of the Baltic Sea : Current situation, priorities and suggested actions for improvement
No full textThe aim of this project was to review the present state of scientific knowledge for the Baltic Sea and to identify research priorities from an environmental management perspective. Prioritized research needs The following five topics were found to have particularly critical research needs from an environmental management perspective: 1. Ecosystem based-fisheries management. Implementation with enhanced evaluation of adaptive management systems in order to continuously build up knowledge 2. Relationships between pressure-impact-effectiveness of measures, including social indicators for the design and monitoring of measures 3. Mapping of marine habitats and more knowledge of food webs (interactions and dynamics) 4. Cumulative effects of hazardous substances and other pressures 5. Mainstreaming climate change adaptation in sectorial policies and management frameworksSyftet med detta projekt var att sammanfatta kunskapsläget för Östersjön och att identifiera forskningsprioriteringar ur ett miljöförvaltningsperspektiv. Vi fann fem prioriterade forskningsbehov: Ekosystembaserad fiskförvaltning. Genomförande med utökad utvärdering av adaptiva förvaltningssystem för att bygga upp kunskap kontinuerligt. Relationer mellan belastning, påverkan och effektivitet av åtgärder, inklusive sociala indikatorer för utformning och övervakning av åtgärder. Kartläggning av marina livsmiljöer och mer kunskap om näringsvävar (interaktioner och dynamik). Kumulativa effekter av miljöfarliga ämnen och andra belastningar. Integrering av klimatanpassning i sektorspolitik och förvaltingsramverk
Vägledning och exempel för effektiv tillsyn av små avlopp
No full textVägledningen syftar till att effektivisera tillsynen av små avlopp och består av praktiska råd, checklistor, manualer och informationsmaterial. Vägledningen riktar sig till dig som arbetar med små avlopp på kommunal nivå. Vägledningen omfattar tillsyn av små avloppsanläggningar som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöprövnings-förordningen, med speciellt fokus på de anläggningar som är dimensionerade för 1 till 25 personekvivalenter (pe).Citat från förordet: "Materialet har förankrats genom en referensgrupp med deltagare från fem kommunala miljöförvaltningar med geografisk spridning och olika förutsättningar (Alingsås, Gotland, Karlskrona, Vindeln och Västra Mälardalens myndighetsförbund), länsstyrelserna, Chalmers tekniska högskola (avdelningen för miljösystemanalys) samt Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom har Aneby, Båstad, Falkenberg, Göteborg, Halmstad, Höör, Karlskoga, Katrineholm, Miljösamverkan östra Skaraborg, Norrhälsinge miljökontor, Norrtälje, Skellefteå, Stockholm, Uppsala, Västerås med flera kommuner bidragit med innehåll och värdefulla synpunkter på texten. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Vattenmyndigheterna, Statistiska centralbyrån, IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Lantbruksuniversitet har också ingått bland remissinstanserna. För projektledningen har förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka kommun ansvarat. Arbetet har skett på uppdrag av Havs- och vattenmyndighetens enhet för miljöprövning och miljötillsyn i nära samarbete med myndighetens juridiska enhet."Dessa personer/författare är inte namngivna i rapporten.</p
Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten : Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag
No full textI denna rapport har vi utvärderat effekten av kalkning på fisk i vattendrag på nationell nivå med fokus på perioden 1982–2012. Uppgifter om kalkdoser, kalkningsmetoder, vattenkemi och elfiskedata från 609 vattendrag över hela Sverige har använts. Sammanlagt ingick 1029 elfiskelokaler från kalkade vatten och 195 lokaler från okalkade referensvattendrag (totalt 17 492 elfisketillfällen). Referensvattendragen har utgående från pH och alkalinitet indelats i sura, neutrala och kalkrika. Totalt fångades 38 fiskarter, 2 kräftarter och 2 fiskhybrider vid elfiskena. Den vanligaste arten var öring som erhölls vid 90 % av elfisketillfällena, därefter kom elritsa (33 %) och stensimpa (24 %). Den vattenkemiska effekten har inte utvärderats närmare, men det förelåg en tydlig effekt på pH av kalkning och efter 5-8 års kalkning var lägsta uppmätta pH signifikant över 6,0 som medelvärde för samtliga kalkade vatten. Andelen tillfällen med sura episoder (pH <6,0 respektive pH <5,6) minskade över tid. De vattendrag där det var svårast att upprätthålla pH över 5,6 hade små avrinningsområden (<10 km2), låg andel sjö och en låg kalkdos. Kalkning med doserare uppvisade en högre frekvens av sura episoder jämfört med sjö- och våtmarkskalkning. Efter ett antal år fungerade doserarkalkningen bättre, ofta efter att den kombinerats med våtmarkskalkning. Resultaten från 30 års elfisken visar att kalkningsverksamheten successivt har nått förväntade resultat. Antalet fångade fiskarter ökade signifikant efter kalkstart och efter 13-16 år hade antalet nått nivån i neutrala referenser. På de kalkade lokalerna ökade 13 av 14 undersökta arter i förekomst och 8 av dessa signifikant: abborre, bergsimpa, braxen, gädda, lake, lax, mört och öring. Andel elfisketillfällen med konstaterad reproduktion, dvs. förekomst av årsungar, ökade signifikant efter kalkning och nådde samma nivåer som i neutrala referenser för öring, lax, stensimpa, elritsa, gädda, lake och mört. För öring tog det över 12 år efter kalkstart innan reproduktionen motsvarade den i neutrala referenser. Den ekologiska statusen förbättrades signifikant. Sju år efter påbörjad kalkning uppnåddes en signifikant förändring i ekologisk status och efter tolv år visade medelvärdet för lokalerna på god ekologisk status. Sammantaget visade resultaten på en normalisering av fiskfaunan på kalkade lokaler. Genomgående var fiskfaunan signifikant skild från den i sura referenser och blev med tiden alltmer lik den i neutrala referenser, men var fortfarande klart skild från den i kalkrika referenser. Det var tydligt att återkolonisationen av arter tog lång tid, vilket innebär att kalkningsverksamheten måste vara långsiktig. På lokaler med vattenkemisk provtagning minst fyra gånger under året undersöktes effekten av årets lägsta uppmätta pH på fisk. I neutrala referensvattendrag konstaterades reproduktion av öring vid i medeltal 82,8 % av elfisketillfällena. I kalkade vattendrag ökade andelen tillfällen med öringreproduktion med uppmätt lägsta pH. Ett lägsta pH på 5,6-5,9 låg i underkant för en reproduktion som i neutrala referenser, medan ett lägsta pH på 6,0-6,2 låg i överkant. Även för flera andra arter ökade andelen elfisketillfällen då reproduktion konstaterades med ökat lägsta uppmätta pH, t ex för elritsa, lax och simpor (berg- och stensimpa sammantaget). För elritsa krävdes ett lägsta pH på 6,0-6,2 för att nå reproduktion som i neutrala referenser, för simpor krävdes över 6,2. Ekologisk status är ett index som visar om fiskfaunan liknar den i opåverkade vatten. Medelvärdet för ekologisk status i neutrala referenser var 0,52. På kalkade lokaler där lägsta uppmätta pH under året understeg 6,0 var den ekologiska statusen signifikant lägre än i neutrala referenser. På kalkade lokaler som hade ett uppmätt lägsta pH på minst 6,0 var den ekologiska statusen högre och likvärdig med den i neutrala referenser. Vår slutsats är att i försurade vattendrag innebär ett mål för lägsta pH på 5,6 en betydande risk att en normaliserad fiskfauna inte uppnås. Vi anser att målet för kalkningsverksamheten ska vara en normalisering av flora och fauna och utgående från fisk bör lägsta tillåtna pH därför sättas till minst 6,0
Juridiken kring vatten och avlopp : En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten
No full textKommunerna har ett viktigt ansvar för att planera vattenförsörjning och avloppshantering. En förutsättning för en lyckad planering är att det finns en god kommunikation mellan politiker och tjänstemän inom kommunen och en förståelse för varandras roller och den lagstiftning som ligger till grund för det arbete som genomförs på de olika förvaltningarna. Lagstiftningen som reglerar va-försörjningen är splittrad och kan ibland vara svårtolkad. Havs- och vattenmyndigheten har i denna rapport samlat bestämmelserna som reglerar dricksvattenförsörjning och avloppsvattenhantering, inklusive dagvatten. Förhoppningen är att rapporten ska bidra till att förenkla kunskapsinhämtandet för berörda beslutsfattare. Utgångspunkten är de EU-direktiv som finns men störst fokus har lagts på de nationella författningar som styr dricksvattenförsörjningen och avloppsvattenhanteringen. I olika avsnitt redovisas de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster och plan- och bygglagen. Dessutom finns avsnitt som behandlar lagstiftningen om markåtkomst och om olika samverkansformer som anläggningslagen, ledningsrättslagen och lag om förvaltning av samfälligheter. När det gäller dricksvatten tillkommer en beskrivning av livsmedelslagstiftningen. Rapporten innehåller kortare referat av rättsfall som kan vara av betydelse för läsaren samt tips på litteratur för den som vill fördjupa sig i olika frågor. Dessutom finns ett avsnitt som innehåller grundläggande rättskunskap, bland annat förklaras skillnaden mellan lag, förordning och föreskrift. I samma avsnitt kan man läsa vilka grundläggande rättsliga principer som gäller för myndigheternas verksamhet och vad man särskilt ska tänka på som gäller vid myndighetsutövning. Målgruppen för rapporten är tjänstemän och förtroendevalda hos kommunerna men även handläggare vid andra myndigheter, som kommer i kontakt med frågor som rör vatten och avlopp
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö : Kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation
No full textSyftet med detta projekt är dels att ta fram underlag för att värdera samhällsekonomiska konsekvenser av att nå god miljöstatus (HVMFS 2012:18, 4 §) i förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön enligt miljökvalitetsnormerna i HVMFS 2012:18, 6 §, samt dels att värdera samhällsekonomiska konsekvenser för aktiviteterna kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation under ovan förutsättningar. För att beskriva graden av påverkan från aktiviter och belastningar på berörda ekosystemtjänster i ekosystemtjänstanalysen används ett system av matriser som beskriver påverkan mellan belastningar per aktivitetet, statusindikatorer och ekosystemtjänster för att bättre uppskatta total påverkan på tillgångarna av slutliga ekosystemstjänster. En samhällsekonomisk analys av kommersiellt fiske görs utifrån att torskbestånden i Östersjön och Västerhavet når god miljöstatus enligt HVFMS (2012:18). För att god miljöstatus ska uppnås med avseende på torsk ska fångsten inte överstiga den årliga fiskeridödlighet som bedöms förenlig med principen om maximal hållbar avkastning (FMSY) för de bestånd för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY-nivå i enlighet med ICES bedömning. För att uppskatta värdet av att uppnå god miljöstatus för torsken i Östersjön och Västerhavet har vi utgått från tidigare värderingstudier som genomfördes för torskbeståndet i Västerhavet. Eftersom värdet av att uppnå god miljöstatus även innefattar Östersjön görs en enkel värdetransferering från primärstudierna i Västerhavet. Vi finner att den årliga ökningen i diskonterad nytta med avseende på torskbestånden, för närvarande ligger inom intervallet 277 och 1 549 miljoner kronor per år. För perioden 2016 – 2020 är den totala ökningen 1.4 – 8.9 miljarder kronor i nuvärde och för perioden 2016 – 2050 är nyttan 3.5 – 19 miljarder kronor i nuvärde av att nå god miljöstatus. Den nya gemensamma fiskeripolitiken, där vi bedömer att god miljöstatus med avseende på maximal hållbar avkastning (MSY) för nyckelarter kommer att vara nådd till 2050, innebär en fortsatt minskad fiskeflotta i Sverige. Detta kommer att leda till en minskad sysselsättning inom svenskt kommersiellt fiske. Å andra sidan innehåller den nya gemensamma fiskeripolitiken rekommendationer att småskaligt fiske, som är mer arbetskraftsintensiv, får en större andel av kvoterna. Detta kommer att motverka en minskning i sysselsättning. Sammantaget gör vi bedömningen att den nuvarande sysselsättningen inom fiskeflottan till en början kommer att minska till följd av pensionering under de närmaste åren fram till 2020 men att den senare stabiliseras och återgår till att ligga kring nuvarande nivå. Detta till följd av att miljöstatus förbättras mot MSY vilket innebär jämnare uttag över åren (färre temporära fiskestopp) samt en ökad andel småskaligt fiske som är mer arbetskraftsintensiv. Den inledande bedömningen av miljötillståndet som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 (HaV 2012a), som ett led i genomförandet av Havsmiljödirektivet, visade att den marina turismen svarar för en betydande andel av den svenska maritima ekonomin, ca 17 % av nettoomsättningen (2010). Till den marina turismen räknades då kryssningstrafik med övrig kommersiell båttrafik, fritidsbåtar, fritidshus, kommersiellt boende, övrigt boende och dagbesök till kusten. Till de kommersiella nyttorna som redovisades i den inledande bedömningen ska också de s.k. icke-användarvärdena läggas. Dessa värden är kopplade till människors upplevda nytta av själva vetskapen om att tillståndet i våra hav är gott. Man värderar också vetskapen om att kunna lämna över en god miljö till kommande generationer. I denna rapport redovisas en skattning av den samhällsekonomiska nyttan med avseende på marin turism och rekreation av att uppnå miljökvalitetsnormerna inom Havsmiljöförordningen. Analysen tar avstamp i det arbete som låg till grund för slutsatserna i den inledande bedömningen (HaV 2012a) angående kopplingen mellan turismens olika aktiviteter och dess beroende och påverkan på marina ekosystemtjänster. Vidare har bedömningar gjorts över den framtida utvecklingen för andra marina och landbaserade aktiviteter som påverkar samma marina ekosystemtjänster. För perioden fram till 2020 och därefter 2050 har ett referensscenario (business-as-usual) tagits fram och jämförts med god miljöstatus. Analysen visar att den samhällsekonomiska nyttan som kan förväntas inom sektorn marin turism och rekreation genom att uppnå miljökvalitetsnormerna och sedan upprätthålla denna status uppgår till ca 90-100 miljarder. Värdet utgörs av nuvärdet av de nyttor som förväntas uppstå till följd av branschtillväxt och ökade rekreationsvärden. Uppskattningen är behäftad med stor osäkerhet.The purpose of this project is to provide a basis for assessing socio-economic values of achieving good environmental status in the North Sea and the Baltic Sea according to the Marine Strategy Framework Directive. A further purpose is to assess socio-economic values from Swedish commercial fishing as well as marine tourism and recreation in this context. In order to describe the degree of influence of the activities and the loads on the ecosystem services, the analysis uses a system of matrices that describe the interaction between loads per activity, indicators of environmental status and ecosystem services in order to better assess the overall impacts on the ecosystem services. An assessment of socio-economic values of commercial fishing is implemented for the scenario that good environmental status is reached in the Baltic Sea and the Skagerrak according the Marine Strategy Framework Directive. For good environmental status to be achieved in terms of cod stocks, catches should not exceed the fishing mortality consistent with achieving Maximum Sustainable Yield (FMSY) for those stocks in accordance with the ICES assessment. In order to estimate the value of achieving good environmental status we have used previous valuation studies conducted for cod in the North Sea as primaries in a benefit transfer. The annual increase in benefits with respect to cod stocks is assessed to lie within the range of 277 and 1.549 billion SEK per year. For the period 2016 - 2020, the overall increase in net present value lies within the range 1.4 - 8.9 billion SEK and for the period 2016-2050 within the range 3.5 - 19 billion SEK of achieving good environmental status. Under the new Common Fisheries Policy, we estimate that good environmental status with regard to Maximum Sustainable Yield (MSY) for the key species will be reached by 2050, and involves a continued reduction in the fishing fleet in Sweden. This will lead to a decrease in employment in the Swedish commercial fishing sector. On the other hand, the new common fisheries policy recommendations that small-scale fisheries receive larger shares of the quota will counteract a decrease in employment. Overall, we expect that the current employment in the fishing fleet in the beginning will decrease due to retirement over the next few years but that it eventually stabilizes and returns to current levels again. This is because the improved environmental status results in more even fishery efforts (fewer temporary closings) and an increased share of small-scale fisheries that are more labor intensive. The initial assessment by the Swedish Agency for Marine and Water Management 2012 showed that the marine tourism accounts for a significant share of the Swedish maritime economy, approximately 17% of net sales. This includes cruise traffic, boating, holiday homes, commercial housing, other residents and day trips to the coast. An assessment of socio-economic values is implemented for the scenario that good environmental status is reached according to the Marine Strategy Framework Directive with respect to marine tourism and recreation. The analysis builds on the initial assessment 2012 concerning the link between tourism activities and its dependence and impact on marine ecosystems services. Assessments are also made for other marine and land-based activities affecting the marine ecosystem services. A businessas-usual scenario was developed for the period up to 2020 and then 2050, which was then compared to good environmental status. The analysis shows that the socio-economic values that can be expected in the sector marine tourism and recreation, in terms of present values for reaching and maintaining good environmental status, amount to about 90-100 billion SEK. The value consists of the benefits that are expected to arise as a result of industry growth and increased recreational values. This assessment is uncertain
Sveriges badvattenkvalitet : Badsäsongen 2015 - Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten
No full textI rapporten ger Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Folkhälsomyndigheten en lägesbeskrivning av Sveriges EU-bad inför badsäsongen 2015. I rapporten förklaras också hur klassificeringen av EU-bad görs och konsekvenserna av felaktig provtagning. Rapporten har även för avsikt att göra bestämmelserna kring EU-bad mer tillgängliga
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
No full textI rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter. Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs. Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn : av vattenverksamheter för år 2013
No full textI årets uppföljning har antalet nyligen beslutade behovsutredningar ökat från 11 till 14 stycken. Även för tillsynsplanerna har antalet ökat från 12 till 14 stycken. Det är positivt att antalet länsstyrelser med beslutade behovsutredningar och tillsynsplaner ökar, men vi anser att samtliga länsstyrelser borde ha haft en tillsynsplan som var beslutad under 2013 eller 2014. Havs- och vattenmyndigheten anser att det är viktigt att länsstyrelsernas behovsutredningar och tillsynsplaner utvecklas. Vi menar att dessa dokument är en förutsättning för att kunna styra tillsynsarbetet till rätt områden. Det gäller särskilt då den tillgängliga resursen är liten. Framtagandet av behovsutredning och tillsynsplan bör göras i tät samverkan med övriga sakområden (t.ex. vattenförvaltning, fiske, miljöövervakning, hotade arter, kulturmiljö) inom länsstyrelsen för att länsstyrelsen ska få en gemensam bild av behoven, hitta möjliga lösningar och kunna avgöra var tillsynen gör mest miljönytta. Vi anser att det måste vara möjligt att dra nytta av de utredningar som görs inom andra sakområden för att underlätta framtagandet av behovsutredning/tillsynsplan. Havs- och vattenmyndigheten menar att det avsätts för lite tid för den planerade tillsynen av vattenverksamheter. Motsvarande ca 7 årsarbetskrafter beräknas lägga tid på den planerade tillsynen för samtliga typer av vattenverksamheter. Detta kan jämföras med ca 12 årsarbetskrafter för den händelsestyrda tillsynen eller ca 22 årsarbetskrafter för anmälningsärenden enligt 11 kap 9 a § miljöbalken. Det betyder att om ett vattenkraftverk skulle bli föremål för planerad tillsyn vart 5:e år behöver varje årsarbetskraft, totalt, tillsyna ca 60 vattenkraftverk per år. Om ytterligare tillsynsobjekt t.ex. ca 10 000 dammar, tiotusentals markavvattningsföretag, ett okänt antal vattenuttag samt uppföljande tillsyn av tillståndsprövade och anmälda vattenverksamheter adderas till ovanstående resonemang bedömer Havs- och vattenmyndigheten att resursen för den planerade tillsynen sannolikt begränsar möjligheten att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Vi har i uppföljningen av tillsynen frågat vad de olika tillsynsärendena har resulterat i för åtgärd från tillsynsmyndighetens sida. Detta för att få en bild av vad tillsynen leder till. Sammantaget kan det konstateras att både inom den planerade och händelsestyrda tillsynen leder ca 28 % av ärendena till ett föreläggande gällande våra efterfrågade åtgärder (t.ex. återställande, underhåll, miljöåtgärd eller tillståndsprövning). Att mer än 70 % av tillsynsärendena inte leder till någon av våra efterfrågade åtgärder kan bero på att många tillsynsärenden endast berör frågor mellan enskilda fastighetsägare, där avsaknaden av, eller mycket gamla, tillstånd inte underlättar tillsynsarbetet. Havs- och vattenmyndigheten anser att antalet anmälningar om misstänkta miljöbrott, 76 stycken, är förvånande få sett till det totala antalet tillsynsärenden 2882 stycken. Det skulle betyda att det i endast ca 2,5 % av tillsynsärendena finns anledning att misstänka ett miljöbrott. Möjligen skulle en del av förklaringen kunna ligga i att många tillsynsärenden berör frågeställningar mellan enskilda fastighetsägare samt att avsaknaden av tillstånd eller mycket gamla tillstånd gör det svårt att bedöma om det finns misstanke om miljöbrott. I uppföljningen anges att det i 10 ärenden av totalt 2882 tillsynsärenden har beslutats om tillsynsavgift. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det inte är troligt att 2872 ärenden utgjordes av obefogade klagomål och att det, allra minst, borde ha tagits ut avgift i 815 ärenden (tillsynsärenden som resulterat ett föreläggande om åtgärd). Havs- och vattenmyndigheten anser att länsstyrelserna behöver utveckla rutinerna för att besluta om avgift. Av redovisningen framgår att återkallande eller omprövning av tillstånd nästan inte alls förekommer. De omprövningar som har varit vanliga under 2013 är de som berör markavvattningsföretag. Möjligheten att återkalla tillstånd har inte utnyttjats särskilt flitigt inom vattenverksamhetsområdet, trots att det för myndigheter, inte innehåller samma ersättningsregler som vid en omprövning