The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Sik i Östersjön : en kunskapssammanställning
No full textRapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former. Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets. Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet. De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske. I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön: Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utveckling Undersökning av påverkan av predation från säl och skarv Undersökning av påverkan av fiske Utveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomst Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöer Analys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sikWhitefish is a salmonid species occurring in coastal areas in the Gulf of Bothnia, Aaland Sea and the Baltic Proper, but also adjacent to freshwater at the Swedish west coast. Whitefish in the Baltic is divided according to their spawning behaviors in the two eco types: river spawners (migratory whitefish) and sea spawners. They differ in food choice, growth, spawning behavior and number of gill rays. Genetically the difference between whitefish populations is bigger than the difference between morphs. Whitefish are traditionally important for both commercial and subsidiary fishery and is caught using bottom nets and traps. The commercial landings of whitefish in the Baltic Sea has more than halved since the 1990s and are now ca 100 metric tonnes per year. The decrease is most marked in the Gulf of Bothnia where the majority of the fishery takes place. Estimates of subsidiary and recreational fishing is uncertain but the numbers show that it is quite large, approximately between half and up to two times the size of the commercial fishery. There is no regular monitoring targeting whitefish in the Baltic Sea and the species is rarely caught in the national and regional coastal fish monitoring programs. However, data available from commercial fisheries and gillnet monitoring show that catch per unit effort has significantly decreased in the Gulf of Bothnia. The last years however the trend is positive in the Bothnian Bay. Causes for the decrease of whitefish is not fully understood but high fishing pressure, hydro power constructions, increasing water temperature, decreasing ice coverage, changed ecosystem, increasing populations of seals and cormorants, eutrophication and low pH may all have contributed to the negative trend. A spawning closure and a no take zone in the southern Bothnian Sea have been shown to have a positive effect on the whitefish stock in the area. In Finland massive stocking of whitefish larvae and juveniles probably are upholding the fishery. In this compilation we have identified the following needs for increased knowledge regarding whitefish in the Baltic Sea: Longterm, standardized monitoring of population status Investigate the effect of predation by seals and cormorants Investigate the effects of fishery Development of methods for identifying and mapping the occurrence of different ecotypes Mapping of important spawning and nursing habitats Analysis of the effects of compensatory releases of larval and juvenile whitefish
Jordbruk och läckage av nitrat till grundvatten : Naturliga processer, odlingssystem och risk för påverkan
No full textDenna rapport är skriven av forskare vid Institutionen för mark och miljö vid SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och syftar till att stärka kommunernas förmåga att bedöma platsspecifika riskfaktorer som styr läckage av kväve till grundvatten. Rapporten är ett underlag och komplement till Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma vägledning 2019:26, Hantering av gödsel inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt som ger närmare vägledning kring tolkning och tillämpning av regler på området och hur utformning av villkor i tillstånd kan utformas där det krävs särskilda prövningar enligt vattenskyddsföreskrifter
Smartare klimatinformation : Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning
No full textProjektet Smartare klimatinformation, SKI, har som mål att bidra till bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning. SKI är ett samarbetsprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen som har finansierats med särskilda medel för klimatanpassning från SMHI under 2018. Projektet har utgått ifrån Skogsstyrelsens befintliga infrastruktur för hantering av satellitdata. SKI har dels vidareutvecklat infrastrukturen med nya funktioner för analys och visning av satellitdata och gjort infrastrukturen tillgänglig för en större grupp svenska myndigheter. Projektet har även tagit fram ett nytt verktyg så att data från infrastrukturen kan nås med QGIS, ett geografiskt informationssystem med öppen källkod. På så sätt underlättas användningen av data från Skogsstyrelsens eller liknande bildservar för fler användare. Det blir även enkelt för användarna att kombinera satellitdata från Skogsstyrelsen med andra datakällor, till exempel användarnas lokala data.The project Smarter Climate Information (SKI) aims to contribute to better knowledge and increased ability to adapt to climate change. SKI is a cooperation project of the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency, which has been funded with special funds for climate change adaptation from SMHI in 2018. The project has been based on the Swedish Forest Agency's existing satellite data management infrastructure. SKI has contributed to further development of the infrastructure with new functions for analysis and display of satellite data and made the infrastructure available to a larger group of Swedish authorities. The project has also developed a new tool so that data from the infrastructure can be reached with QGIS, an open source geographic information system. This facilitates the use of data from the Swedish Forest Agency’s infrastructure or similar image servers for more users. It will also be easy for users to combine satellite data from the Swedish Forest Agency with other data sources, such as users' local data. The experience from the project shows that access to an infrastructure such as the one used in the project is of great practical importance for many, perhaps most, of the users of the large amounts of data that are already provided by, among other, the European Earth observation program Copernicus. The report shows a number of examples of how these data can be used together with the SKI project's infrastructure to support climate adaptation and sustainable water and forest management. A key in the project has been collaboration. The project teams at the Swedish Agency for Marine and Water Management and the Swedish Forest Agency have been supported by many colleagues who participated in internal steering and reference groups. An external reference group with experts from other Swedish authorities has contributed with user needs, ideas and suggestion for further developments. The SKI project has been driven by user needs. More long-term needs beyond the possibilities of the project have also been documented in a list that can be used by any continuation projects
Handledning - Ekosystemtjänstanalys i Excelverktyget VEsta : Analys av påverkan på ekosystemtjänster vid exploatering i strandnära områden och i vatten
No full textHavs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg för analys av blå (vattenrelaterade) ekosystemtjänster. Verktyget kallar vi för VEsta. Vatten är en förutsättning för liv och många ekosystemtjänster är kopplade till vatten. Många befintliga bedömningar av ekosystemtjänster fokuserar på de gröna ekosystemtjänsterna. Fokus för VEsta är de blå ekosystemtjänster även om de gröna tjänsterna också kan analyseras på liknande sätt i verktyget. Med blå ekosystemtjänster avses de tjänster som vi får från sjöar, vattendrag och hav. Hur kan VEsta användas? Spara ner dokumentet (se Excel-filen till höger) innan du gör din analys. Verktyget fungerar med Excel till Windows 365 och Excel 2019 eller senare. Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan vid en förändring. VEsta kan exempelvis användas när: en brygga ska anläggas, hus och andra byggnader ska byggas, i synnerhet nära vatten, mindre detaljplaner tas fram för områden nära vatten, verksamheter ska etableras i närheten till vatten, markanvändningen förändras på olika sätt. Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan. Hur fungerar verktyget? Genom att besvara ett fyrtiotal frågor om miljöeffekterna som en förändring förväntas ge, genereras en bedömning på hur ekosystemtjänsterna påverkas. En bedömning av varje ekosystemtjänst presenteras utifrån svaren på frågorna men även en övergripande bild ges i ett spindelnätsdiagram (utifrån nuläget). Det innebär att ju bättre frågorna besvaras angående effekterna, ju bättre kvalitet fås på ekosystemtjänstbedömningen i VEsta. I tidig planeringsfas är användbarheten av verktyget begränsad eftersom man då sällan har en tydlig bild av effekterna. Användbarheten ökar allteftersom bilden framträder mer och mer. VEsta kan med fördel användas flera gånger under processen, även som utvärdering efter förändringen. Ekosystem har dock mycket komplicerade relationer och interna samband. Kompletterande studier är många gånger nödvändigt för att förstå påverkan ekosystemtjänster på djupet. Systemkrav för VEsta VEsta kräver någon av följande versioner av Excel Excel till Windows 365 Excel 2019 eller senare Boverkets verktyg för bedömning av ekosystemtjänster Ester (se länk högre upp) är ett annat verktyg för ekosystemtjänstbedömning som Boverket tagit fram, se filen till höger. Detta verktyg är inriktat mot gröna ekosystemtjänster och kräver inte samma detaljeringsgrad, vilket är en fördel i många lägen. Verktyget lämpar därför sig bättre i situationer då detaljeringsgraden är svår att uppnå, till exempel vid tidig planeringsfas eller vid komplicerade detaljplaner. Samt då vatten inte berörs av exploateringen
Årsredovisning 2017
No full textHavs- och vattenmyndighetens årsredovisning för 2017 visar verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Myndighetens uppdrag är brett, inom flera politikområden på lokal, nationell, EU och global nivå. Vatten- och havsförvaltning berör stora delar av samhället. Men ekosystemen vet inga politiska eller ekonomiska gränser. HaV:s verksamhetsstrategi utgår därför från integration, helhetssyn och koordinerad förvaltning för att nå visionen ”levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla”. Här är tre exempel från verksamhetsåret 2017 där integration och koordinering varit viktigt: Vi satsar vi på metodutveckling och innovation som e-DNA, fjärranalys, automatisering av miljöövervakning och principen digitalt först för att möta kraven på effektiv och långsiktig övervakning och rapportering inom EU:s direktiv för vatten, havsmiljö samt arter och habitat. 2017 avslutades dialogarbetet med att ta fram strategier för miljöanpassning av vattenkraften enligt Energiöverenskommelsen 2016. Här lyfts också samhällsnyttor som fossilfri produktion av el, regler- och balanskraft samt kulturmiljöer vid vatten. Energi- och klimatfrågor berör vatten- och havsförvaltning eftersom effekterna av klimatförändringarna är tydliga i vattenmiljön. Under 2017 har vi lagt grunden för en klimatstrategi som för in klimatfrågan i alla våra förvaltningsområden både vad gäller anpassning till förändringar och begränsning av växthusgaser
Sveriges badvattenkvalitet : Inför badsäsongen 2018 – Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten
No full textBadvattenkvaliteten är viktig för många människor. Den påverkar planering av semester och fritidsaktiviteter. Arbetet enligt regelverken för EU-bad ger dig som badar goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De ser till att prover tas, gör bedömningar om skadliga alger eller avfall finns, informerar på webbplatsen Badplatsen och skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (E. coli och Intestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Två svenska EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet, tre färre än förra året. Övriga EU-bad har inte kunnat klassificeras eftersom de är nytillkomna (2 bad) eller otillräckligt provtagna (32 bad). Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen gör en klassning av EU-baden i Sverige, som inför 2018 skiljer sig från den svenska klassificeringen beroende på tekniska orsaker. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför 2018. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen, eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet, kan läsa den vägledning kring EU-bad som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten
Verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2017
No full textHavs- och vattenmyndigheten (HaV) ska enligt regleringsbrevet för 2017 tillsammans med Statens jordbruksverk redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) under 2017. Redovisningen ska inkludera en bedömning av eventuell påverkan av GFP på utvecklingsländer. I denna rapport behandlas även aktuella frågor som inte strikt hör hemma inom GFPn, men som bedöms ha effekter på eller kopplingar till verksamheten inom denna. Enligt instruktionen ska HaV inom sitt ansvarsområde bland annat vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Myndighetsarbetet för GFPn är delat mellan Jordbruksverket och HaV. Jordbruksverket ska, enligt instruktionen, medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen, vattenbruket och fisketurismen. Verket är förvaltande myndighet för fiskerifonden samt ansvarig för handel- och marknadsfrågor. Följaktligen har Jordbruksverket skrivit de delar i rapporten som rör struktur- och marknadspolitik, vattenbruk samt delar av datainsamling och av internationella organisationer (kapitel 6, 7 och 8 samt delar av kapitel 5 och 9). Sverige har under året fortsatt att driva frågan om ett hållbart fiske bl.a. genom att framhålla att den övergripande målsättningen är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen ska utgöra grund för besluten. Även kommissionen har drivit en linje där biologisk rådgivning har varit ledord. Detta har tydliggjorts bl.a. i samband med de senaste årens förhandlingar om fiskemöjligheter där kommissionen, i tillämpliga fall förespråkat TAC-nivåer i linje med maximal hållbar avkastning (MSY). Det är emellertid värt att ha i beaktande att många bestånd saknar MSY-rådgivning varför avvägningar och värdering av vad som kan anses vara lämplig nivå för TAC:er, samt beaktande av en försiktighetsansats görs. EU-kommissionen har under året fortsatt sitt arbete med ansvaret för miljö-, havs- och fiskerifrågor samlat under en kommissionär (Karmenu Vella). Att samla ansvaret för dessa frågor under en och samma kommissionär måste anses ligga i linje med tankesättet i GFPn om en tydligare integrering av fiskeripolitiken med miljöfrågor. Det finns goda förutsättningar i GFPn för att nå målsättningen om att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt, vilket också är en förutsättning för att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Under 2017 har arbetet med att succesivt genomföra delar av GFPn intensifierats. Bland annat har arbetet med att genomföra landningsskyldigheten inom EU fortgått under året. Nu måste alla delar i GFPn fortsatt omsättas i praktiken vilket innebär stora utmaningar för alla inblandade på olika nivåer. Med tanke på den uppdelning av GFP-frågorna som har gjorts mellan olika myndigheter i Sverige är det viktigt att det finns en god nationell samordning. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:13 11 När det gäller Storbritanniens planerade utträde ur EU (Brexit) har frågan fortsatt behandlats med kopplingar till GFPn under 2017. Fisket lyfts fram som ett område där man måste hitta särskilda konsultationsformer. En del som inte ska underskattas ur svensk synvinkel är den betydelse Storbritannien har som likasinnad inom ramen för förhandlingsarbetet i GFPn. Under 2017 tog Fiji och Sverige initiativ till FN:s havskonferens som ägde rum den 5 - 9 juni 2017. Konferensens fokus låg på mål 14 (bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling) bland FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030. Inom GFPn finns många goda exempel som kan användas i arbetet med att stärka det internationella samarbetet kring hållbar fiskförvaltning och särskilt för att nå mål 14.4 som går ut att på nå och upprätthålla maximal hållbar avkastning (MSY) för fiskbestånd världen över. Under 2017 har frågan om ålförvaltning lyfts inom ramen för GFPns årliga kvotförhandlingar. Nedan sammanfattas några av de mest centrala frågorna knutna till GFPn som har behandlats under 2017. Där finns också en del om effekter av den gemensamma fiskeripolitiken på utvecklingsländer i enlighet med regeringsuppdraget.
Bottenfauna i vattendrag : vägledning för statusklassificering
No full textDenna vägledning riktas till vattenmyndigheterna i deras arbete med statusklassificering av vattendrag med hjälp av bottenfauna. Bedömningsgrunden ska främst användas för att bedöma generell påverkan med hjälp av indexet ASPT, men kan också ge ett stöd för bedömning av näringspåverkan (DJ-index). För det senare är dock bedömningsgrunden för kiselalger i allmänhet att föredra, om data finns tillgängliga. Vägledningen ersätter motsvarande delar i naturvårdsverkets handbok 2007:4
Symphony : Integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats
No full textSymphony beräknar den kumulativa, sammanlagda, miljöpåverkan i havet. Beräkningarna baseras på en transparent vetenskaplig metod som framförallt baseras på nationellt täckande kartor över ekologiska värden och belastningar från mänskliga verksamheter. Genom Symphony kan havsplanernas effekt på miljöpåverkan bedömas och resultatet påverkar havsplanernas utformning. Denna rapport är framtagen för havsplaneringens samrådsskede 2018. Mycket nyttigt i bilagorna Du kan tända och släcka lager i den första kartan i bilaga 1 och 2 för att utforska materialet. Då behöver du en pdf-läsare som stödjer den funktionen, till exempel Adobe Reader eller Foxit Reader. Till rapporten hör flera bilagor Metadata visar båda kartorna från de olika påverkanslagerna och beskriver hur de data som påverkanslagerna representerar har tagits fram och skalats. Gröna kartan visar alla ekologiska värden som ligger till grund för kartorna. Känslighetsmatrisen visar hur de ekologiska värdena påverkas av belastningarna. Nuläget utan havsplan (bilagor 4 abc) Nuläget med havsplan, alltså havsplanens påverkan om den hade implementerats direkt (bilagor 5 abc) Utblick på hur miljöpåverkan utvecklats till år 2030 utan havsplan (bilagor 6 abc)Symphony is a model-based assessment method developed to support ecosystem-based marine spatial planning, MSP, in Sweden. By calculating cumulative impact from human activities on the marine environment, planners are informed of the baseline conditions and the potential effect various planning options may have on the cumulative impact in different areas. When integrated into the planning process, Symphony facilitates MSP that supports sustainable development. The main model constituents are multiple maps of ecosystem components, pressures from human activities and emissions, and a sensitivity matrix describing how each ecosystem component responds to specific pressures. The outcome includes both maps illustrating the cumulative impact and complementary data, for instance specifying the impact from each pressure in any given area. The method is based on the scientific contribution by Halpern et al. (2008) and succeeding works (e.g. by Helcom). Unlike previous applications, Symphony allows scenario-based evaluations of different planning options. This report focuses on the methodology, data and assumptions used. Several governmental bodies, research institutions and consultancies have contributed to the development of Symphony during 2015–2018. Although Symphony has been used in the Swedish MSP process since 2017, the method and data are being continuously refined. Given the large scope and the limited knowledge of marine habitat distributions, the accumulated uncertainties are substantial. All interpretation of results should be cautious and conditioned on a respect for method limitations. Baseline results indicate that coastal areas and some specific offshore locations are subject to particularly high environmental impact while other areas are much less affected. From a cumulative perspective, bottom trawl fisheries, eutrophication, pollution and shipping are main contributing sources in the Swedish Skagerrak and Kattegat. In the Baltic Sea and the Bothnian Bay, eutrophication and pollution are dominant contributing sources, followed by shipping (in these analyses, shipping air emissions are not included). When climate change pressures are added, with high degree of uncertainty, the cumulative impact may increase 50-100%. Scenario-based analyses of MSP drafts indicate that, in these cases, overall cumulative impacts do not increase or decrease substantially, even when the plan drafts include additional offshore wind power and marine sand extraction. But redistribution of environmental impacts is evident, with some areas being more heavily affected and other areas being relieved from impact. The analyses include some fishing redistribution but no decrease of fishing effort and no changes of current shipping routes. Continued use and development of Symphony will improve the integration of environmental consideration in planning, support the national and international consultation process, and may be of value for broader international collaboration on ecosystem-based MSP. Given correctly formatted robust data and adapted assumptions, the Symphony method can provide valuable analyses for MSP in any context. In particular, alignment with the EU Marine Strategy Framework Directive indicators may strengthen the approach in the European context
Fisk i vattendrag : vägledning för statusklassificering
No full textDenna vägledning riktas till vattenmyndigheterna i deras arbete med statusklassificering av vattendrag genom undersökning av fiskfaunan. Bedömningsgrunden ska främst användas för att bedöma hydromorfologisk påverkan med hjälp av huvudindexet VIX och sidoindexen VIXh och VIXmorf. Bedömningsgrunden kan också ge ett stöd för bedömning av näringspåverkan och försurning. För de senare är dock bedömningsgrunden för kiselalger i allmänhet att föredra, om data finns tillgängliga. Vägledningen ersätter motsvarande delar i Naturvårdsverkets handbok 2007:4