The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Mosaic – verktyg för ekosystembaserad rumslig förvaltning av marina naturvärden : Version 1
No full textFör att främja ekosystembaserad marin förvaltning bör olika förvaltningsområden integreras. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen kan verka för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Avsikten är att ge en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika former av rumslig förvaltning som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs/kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet). Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och funktionellt angreppsätt vid rumslig naturvård. Avsikten är att ge en struktur som så förutsättningslöst som möjligt inkluderar en mängd olika biotiska ekosystemkomponenter vid bedömning och identifiering av värdefulla områden. Med sin högre mångfald kan verktyget ge stöd vid bedömningar och prioriteringar inom förvaltningsprocesser som bygger på ett fåtal och grövre ekosystemkomponenter framtagna för större regioner. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv. Syftet med den här rapporten är att ge en ingående beskrivning av Mosaic, teorin bakom, de avvägningar och diskussioner som har hållits samt vad verktyget kan användas till. För att få en praktisk manual vid användning av verktygets genomförandedel behöver denna rapport inte läsas utan vi hänvisar till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:14 Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv – användarmanual för Mosaic, version 1. Mosaic är uppdelat i två delar (figur 1) varav en del är förberedande och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten, medan genomförandedel samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen ska bästa tillgängliga kunskap samlas in och syntetiseras av experter för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar (dessa ska därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel). Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen inte på rumslig variation utan istället på allmänna mönster. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap. I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Fokus för bedömningarna och analyserna i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation genom platsspecifika detaljkunskaper och fördjupade landskapsanalyser om var naturvärden troligen ansamlas, var viktiga spridningsvägar går, var livskraftiga platser troligen finns och vilka av dessa platser utgör ett ekologiskt representativt nätverk. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter är mindre utsatta för negativ påverkan. Det är svårt att över tid följa förändring av platsspecifika detaljer på en mängd lokaler eftersom det ofta är resurskrävande med fältinventeringar. Mer generella förändringar fångas dock upp genom att genomförandedelen inkluderar bedömningar som regelbundet uppdateras i den förberedande delen. För att kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för förvaltningsåtgärder (till exempel genom skydd, fysisk planering eller restaurering) behöver ett område jämföras med övriga områden, från regional till lokal skala. Platsspecifika detaljkunskaper behövs i kombination med övergripande kunskap om landskapet. Mosaic fokuserar på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det de biotiska ekosystemkomponenterna vi vill försäkra är representerade i områden som prioriteras för rumslig förvaltning. Vidare utgår verktyget från internationellt vedertagna kriterier satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity; CBD; 2008). Kriterierna har införlivats i verktygets olika delar och steg för att nå uppsatta mål och skapa en praktisk arbetsordning. Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla pusselbitar (ramar) har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.Rapporten har tagits fram av AquaBiota Water Research och Havs- och vattenmyndigheten, med stöd av SLU Artdatabanken och länsstyrelserna i Västerbotten och Västra Götalands län.</p
Sveriges badvattenkvalitet : Inför badsäsongen 2020 – Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten
No full textDe allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2020 klassificeras badvattenkvaliteten utifrån prover tagna under de senaste fyra badsäsongerna som utmärkt, bra eller tillfredsställande för 410 av Sveriges 438 EU-bad, vilket motsvarar 94 %. Totalt har 378 EU-bad fått klassificeringen utmärkt inför 2020 års badsäsong, jämfört med 375 inför 2019 års badsäsong. Badvattenkvaliteten är viktig för många människor. Den påverkar planering av semester och fritidsaktiviteter. Arbetet enligt regelverken för EU-bad ger dig som badar goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De ser till att prover tas, gör bedömningar om skadliga alger eller avfall finns, informerar på webbplatsen Badplatsen och skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (E. coli och intestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Ett svenskt EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet, liksom förra året. Övriga EU-bad har inte kunnat klassificeras eftersom de är nya EU-bad (1 bad) eller otillräckligt provtagna (26 bad). Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen gör en klassning av EU-baden i Sverige, som inför 2020 skiljer sig från den svenska klassificeringen beroende på tekniska orsaker. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför 2020. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen, eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet, kan läsa den vägledning kring EU-bad som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten
Specifikationer för e-tjänst för ansökan av små avloppsanläggningar
No full textSyftet med denna rapport är att beskriva och förklara det underlagsmaterial för en e-tjänst för ansökan för små avloppsanläggningar som har tagits fram i projektet Smartare miljöinformation – små avlopp. Rapporten beskriver de uppgifter som en e-tjänst för ansökan minst behöver innehålla för att nationella och regionala myndigheter ska kunna få tillgång till den information om små avloppsanläggningar som behövs för bland annat internationell rapportering samt uppföljning av miljömål och åtgärdsprogram för vatten. Uppgifterna ska också vara tillräckliga för en effektiv prövning och tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) kommer inte att utveckla en e-tjänst för ansökan om små avloppsanläggningar men vi hoppas att den dokumentation som tillhandhålls här kommer att användas av andra aktörer när kommande e-tjänster tas fram. Underlagsmaterialet består av: Användningsfall som med ett eller flera scenarier som beskriver hur systemet interagerar med omvärlden (användare eller andra system). Beskrivning av aktörer och alternativa flöden i de olika processerna. Skisser på användargränssnitt där informationen delas upp i olika sektioner eller sidor. Kravspecifikation i form av en tabell där flikarna korresponderar mot skisserna i användargränssnittet
Provtagningsdesign för övervakning av främmande arter : Övervakning i marin miljö
No full textDenna rapport beskriver metod och resultat för identifiering av optimala övervakningsstationer för tidigt upptäckt av marina invasiva främmande arter samt uppföljning av dess spridningsmönster. Metoden är baserad på beräkning av en samlad invasionsrisk för 34 målarter som analyseras individuellt och samlade i relevanta ekologiska grupperingar som till exempel sötvattenstoleranta arter, marina arter eller bentiska arter. I analysen ingår tre faktorer: • Geografisk fördelning av lämpliga habitat beräknat med hjälp av utbredningsmodeller för varje art. • Artspecifik riskbedömning. • Introduktionsrisk i samband med fartygstrafik och vattenströmmar. Resultatet pekar på två separata spridningsmönster för invasiva arter till marina miljöer i Sverige; spridning av marina arter längs nordeuropeiska kustvatten och spridning av sötvattenstoleranta arter via den europeiska kontinenten. Dessa två spridningsvägar analyserades separat och resultaten stöder en jämn fördelning av övervakningsstationer längs den svenska kusten mellan Strömstad och Gävle, med fokus på de områden som pekas ut av de marina modellerna på västkusten och de områden som pekas ut av sötvattensmodellerna på östkusten. De mest lämpliga övervakningsplatserna är hamnområden
Marin strategi för Nordsjön och Östersjön : Övervakningsprogram 2021-2026
No full textHavs- och vattenmyndigheten har uppdaterat övervakningsprogram för havsmiljödirektivet och tagit fram 14 övervakningsstrategier samt 48 övervakningsprogram som beskriver hur övervakningen motsvarar kraven enligt havsmiljöförordningen. Denna presentation av övervakningsprogram för havsmiljödirektivet 2020 är en uppdatering av den första presentationen som togs fram 2014 och ingår i det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Övervakningen ska ligga till grund för den inledande bedömningen som ska beslutas 2024, ge underlag för miljökvalitetsnormer enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och kunna följa upp åtgärder i det åtgärdsprogram för havsmiljödirektivet som HaV tog fram 2015. Övervakningen av övergödning, farliga ämnen i livsmedel, förändringar av hydrografiska villkor samt kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur bedömer HaV vara tillräcklig för att ge underlag för bedömning av miljöstatus och framstegen mot att nå god miljöstatus. Däremot bedömer HaV att övervakningen av farliga ämnen, främmande arter, marint skräp, undervattensbuller, marina däggdjur, sjöfåglar, fisk, pelagiska livsmiljöer, bentiska livsmiljöer och marina näringsvävar behöver mer utveckling innan de kan anses vara fullt tillräckliga. En del av utvecklingen pågår eller planeras, vilket presenteras i rapporten.Rapporten har tagits fram av Miljöövervakningsenheten, Havs- och vattenmyndigheten.</p
Reviderat program för övervakning av fisk i kustvatten
No full textGenom denna rapport lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020. I föreliggande förslag till revision av programmet har syftet varit att förbättra förutsättningarna för att övervaka kustnära fisksamhällen utgående från den utvärdering som publicerades 2017. Det reviderade programmet ska i görligaste mån kunna möta samhällets krav för att bedöma havsmiljöns tillstånd, skapa underlag för nationell och internationell fiskeriförvaltning samt ge underlag för havsplanering. Fiskeområden inom programmet ska även kunna verka som referensområden vid kontroll av recipienter och övrig påverkan, eller vid uppföljning av åtgärder i kustmiljön. Programmet ska också utgöra underlag för att följa framtida, kända och okända, miljöförändringar som t ex ett varmare klimat samt utgöra underlag till forskning
Verksamhetsstrategi 2021-2023 : Rapport 2020:30
No full textDen nationella politiken betonar ansvarstagande för framtiden, för Sverige och vår omvärld i enlighet med Agenda 2030. Det innebär att realisera kraftfulla insatser för att nå rena hav, sjöar och vattendrag. Liksom att komma tillrätta med övergödning, miljögifter, nedskräpning och andra hot mot Sveriges sjöar, kuster och hav och på det sättet skapa förutsättningar för en blå och biobaseradcirkulär ekonomi där fisket är en viktig del. Vår verksamhetsstrategi ger övergripande mål för vår verksamhet under treårsperioden 2020–2023. Målen är baserade på vårt uppdrag och ansvar utifrån myndighetsinstruktionen, andra författningar och politiken. Verksamhetsstrategin utgör ramen i vår planerings- och uppföljningsprocess. Tillsammans med en årlig verksamhetsplan omsätts strategin i aktiviteter på enhetsnivå - vilkas resultat vi mäter i effekter på miljön och i samhällsnytta och rapporterar till regeringen, allmänheten och globalt
Årsredovisning 2019
No full textI årsredovisningen berättar vi om arbetet inom våra sex verksamhetsområden kunskapsuppbyggnad, havs- och vattenförvaltning, havsplanering, fiskförvaltning, internationellt utvecklingssamarbete samt administration och intern service. Här är tre exempel på arbete vi utfört under verksamhetsåret 2019 Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Energimyndigheten och Svenska kraftnät redovisade 1 oktober 2019 ett förslag till en plan för omprövning av alla Sveriges vattenkraftverk med regleringsdammar för moderna miljövillkor. Genomförande av nationella planen kommer att få en stor betydelse för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag, samtidigt som vattenkraftens viktiga roll i energisystemet i stor grad kommer bibehållas. Planen kommer också stärka ekosystemens resiliens i ett förändrat klimat och bidra till samhällets övergripande klimatanpassning. Sveriges första havsplaner har levererats till regeringen. När regeringen har beslutat, kommer planerna att vägleda myndigheter, kommuner och domstolarhur havet bäst kan användas för att nå en hållbar blå ekonomi med hänsyn till klimatförändringen Regeringens stora satsning för att nå miljömålet Ingen övergödning, där HaV i samverkan med Statens Jordbruksverk, Lantbrukarnas Riksförbund och Länsstyrelserna utvecklar åtgärdssamordning i avrinningsområden, finansierat av ökade LOVA-anslag (lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö)
Lokal samverkan och medskapande arbetssätt för bättre vatten : Resultat och tankar från projektet Water Co-Governance i Sverige
No full textDenna rapport redogör för resultat och erfarenheter från de svenska pilotprojekten i Interregprojektet Water Co-Governance som genomfördes 2016-2020. Vattenråden som deltagit som pilotprojekt har arbetat med frågan hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Water Co-Governance är ett EU Interreg-projekt där England, Tyskland, Holland, Danmark och Sverige medverkat från 2016 till 2020. Varje land har arbetat med pilotprojekt för att undersöka hur lokalt deltagande och samverkan för att förbättra vattenmiljöerna kan öka. Rapporten handlar om det svenska arbetet. Pilotprojekten i Sverige har genomförts av tre vattenråd som själva har definierat problem, utformat visioner och arbetsområden. De har arbetat på olika sätt och med olika frågor. Detta gör att projekten täcker in en stor bredd av områden och arbetssätt. Projektet har innefattat en mängd personer, organisationer, möten, nätverk och delprojekt. Genom detta visar sig återkommande mönster som lyfts fram i rapporten: Det finns ett stort engagemang Frågorna om vatten breddas ofta Det behövs mötesplatser över gränser Vattenråden behöver få stabilare plattformar med större kontinuitet Det finns brist på tid hos deltagare och det finns behov av samordnare Betydelsen av nätverk och kommunikation är tydlig Många resultat bland annat i antal deltagande personer (650 st) och beviljande ansökningar för projekt (6,6 miljoner kronor) Flera åtgärder har genomförts Utbyte av kunskaper ger nya perspektiv Kommuner, myndigheter och regeringen behöver stödja Arbetet är en långsiktig lärandeprocess.I Water Co-Governance-projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten för Västerhavet samarbetat med Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd för att undersöka hur lokalt engagemang kring vatten kan öka.</p
Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv : Användarmanual för Mosaic, version 1
No full textoai:DiVA.org:havochvatten-367Havs- och vattenmyndigheten har till uppgift att skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning och planering av våra havsområden. I denna uppgift ingår att ta fram metoder och underlag som främjar en väl fungerande grön infrastruktur och bevarande av olika naturvärden. I syfte att förbättra kunskapen om naturvärden i marina områden har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat Mosaic. Mosaic (dnr 1592-20) är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Verktyget ger underlag för rumslig förvaltning, som till exempel arbete med fysisk planering (havs-/kustzonsplanering), områdesskydd, restaurering och fiskförvaltning. Grunden för Mosaic utgörs av ekosystemkomponenter, som vetenskapliga och regionala experter på ekosystemen i Sveriges havsområden tagit fram utifrån riktlinjer i Mosaic. Denna rapport är en användarmanual för hur man steg för steg tillämpar Mosaic. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att manualen kan underlätta tillämpningen av Mosaic (Havs- och vattenmyndigheten rapport 2020: 13). Målgrupper för Mosaic är framför allt de som arbetar med förvaltning och fysisk planering av kustzonen och havsmiljön på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Men även verksamhetsutövare och konsultföretag som utför arbeten relaterat till detta.Rapporten har tagits fram av AquaBiota Water Research och Havs- och vattenmyndigheten och med stöd av SLU Artdatabanken och länsstyrelserna i Västerbotten och Västra Götalands län.</p