The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Vidareutveckling och test av övervakning av främmande arter : Extended Rapid Assessment Survey – eRAS
No full textMarine Monitoring AB har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten testat och utvärderat metoder för löpande övervakning av marina främmande arter i hamnar, med huvudsyftet att tidigt upptäcka introduktion av främmande arter i landet. Sedan tidigare finns ett fältprotokoll för inventering av främmande arter inför dispensprövning enligt barlastvattenkonventionen och havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. I denna rapport testas en mer tids- och kostnadseffektiv metod. Metoden kallas för Rapid Assessment Survey (RAS) och ingår som en av flera metoder i Helcoms övervakningsprogram för främmande arter. Provtagningen fokuserar på hårdbottenorganismer och lokaler som prioriteras är hamnar, marinor och vattenbruksanläggningar, alla är ”hotspots” för introduktion av främmande arter. RAS kan även utökas till att innefatta artificiella habitat och påväxtpaneler och kallas då extended Rapid Assessment Survey (eRAS). Det är den utökade undersökningen som testats här. Då metoden tagits fram för Östersjön fokuserades undersökningen till Östersjön. De besökta lokalerna är Nynäshamns hamn och gästhamn samt Bullandö marina. På västkusten besöktes råoljehamnen i Brofjorden i Lysekil. Totalt dokumenterades 84 taxa varav sju anses vara främmande för svenska vatten: slät havstulpan (Amphibalanus improvisus), havsborstmasken Boccardiella ligerica, hydrozoen Cordylophora caspia, havsborstmasken Marenzelleria sp., sandmussla (Mya arenaria), svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) och nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). En del av dessa arter har funnits i svenska vatten sedan lång tid tillbaka. Metoderna som använts fungerade generellt bra, men det är viktigt att vara medveten om förutsättningarna för metoderna. Då fokus ligger på hårdbottenorganismer riskerar vissa grupper att överses. Detta gäller framförallt plankton och bottenfauna i sediment. En svårighet var tillgång till hårdbottenytor i de stora hamnarna. För att det ska vara tids- och kostnadseffektivt ställs krav på utföraren, framförallt krävs taxonomisk kunskap och kännedom om den inhemska floran och faunan. Provtagningen går troligen snabbare med tiden om den upprepas i samma hamnar. Utökningen från RAS till eRAS ledde sannolikt till att fler främmande arter hittades. Därför rekommenderar vi att eRAS används för framtida övervakning. Val av undersökningslokaler bör ske efter bedömning av risk för introduktion av främmande arter med hjälp av spridningsmodeller utifrån naturlig spridning, vektorer och spridningsvägar för mänsklig spridning. Dessutom behöver man värdera resultat av tidigare undersökningar och göra expertbedömningar.Marine Monitoring AB has, on behalf of the Swedish Agency for Marine and Water Management, tested and evaluated methods for continuous surveillance of marine alien aquatic species in ports. The major aim for the surveillance system is early detection of introductions of alien species. There is a program in place for control of alien species related to exemptions according to the ballast water management convention and the sea conventions Ospar and Helcom. The methods evaluated in this report aims to be more time and cost effective. It is called Rapid Assessment Survey (RAS) and is a part of Helcom Monitoring program on non-indigenous species. In this method, the sampling focuses on hard bottom organisms and takes place in hotspots for alien introductions consisting of ports, marinas and aquaculture sites. RAS can be broadened to extended Rapid Assessment Survey (eRAS) and then also include artificial habitats and fouling plates. This extended protocol is tested here. Since the methods are developed for the Baltic the sampling was concentrated to that area. The Port of Nynäshamn, the Nynäshamn guest harbour and Bullandö marina was surveyed. Part of the harbour belonging to Preem AB in Brofjorden on the Swedish west coast was also investigated. A total of 84 taxa was recorded. Seven of these are considered alien to Swedish waters: bay barnacle (Amphibalanus improvisus), mudworm (Boccardiella ligerica), freshwater hydroid (Cordylophora caspia), red gilled mudworm (Marenzelleria sp.), soft-shell clam (Mya arenaria), round goby (Neogobius melanostomus) and New Zeeland mud snail (Potamopyrgus antipodarum). Some of these species has been recorded in Swedish waters for a long time. The methods tested worked well in general, but it is important to be aware of the conditions of eRAS. As focus is on hard bottom organisms some groups are overlooked, especially plankton and benthic fauna in soft bottoms. One difficulty encountered was access to hard bottom structures in the large ports. Demands are put on the people performing the survey for it to be time and cost effective, especially on the taxonomic knowledge and knowledge on the native flora and fauna. Time spent on each sampling location is likely to be reduced with repeated sampling. Extension of the survey from RAS to eRAS most probably led to the discovery of more alien species and it is recommended that eRAS is used for monitoring in the future. Choice of sampling locations should be done according to risk of introduction of alien species based on modelling of vectors and pathways of human aided spread. In addition, one need to evaluate result of previous surveys expert assessments.Kvalitetsgranskning: Rutger Rosenberg</p
Målvattendragsundersökningen 2010–2016 : Bedömning av surhet och försurning i kalkade vattendrag
No full textKalkning av sjöar och vattendrag har pågått i över 40 år. Samtidigt har utsläppen av försurande svavel sjunkit till en nivå motsvarande slutet av 1800-talet. Kalkförbrukningen har halverats sedan millennieskiftet, men verksamheten är fortfarande omfattande och har hittills kostat ungefär 6 miljarder kronor. Mot bakgrund av den minskade försurningen är det angeläget att värdera om kalkningsverksamheten ska fortsätta i samma omfattning som idag. Målvattendragsundersökningen initierades av Naturvårdsverket 2010 och innefattar provtagning av samtliga kalkade målvattendrag under 2010-2016. Syftet var att erhålla en övergripande bild av försurningsläget i kalkade vattendrag samt att identifiera osäkerheter och, om möjligt, utveckla och förbättra det bedömningssystem som presenterades 2007. Resultaten från målvattendragsundersökningen kommer att utgöra ett värdefullt underlag för Havs- och vattenmyndighetens fortsatta arbete med åtgärder mot försurning och den kommande nationella planen för kalkning.Rapporten har tagits fram av Jens Fölster och Karin Wallman vid institutionen för vatten och miljö, SLU samt Filip Moldan vid IVL. Ett särskilt tack till alla som bidragit med insamling och analys av de drygt 8 000 vattenprov som ligger till grund för utvärderingen
Åtgärdsprogram för flodpärlmussla : Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758)
No full textFlodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) är en av Sveriges sju inhemska sötvattenslevande stormusslor. Arten har påträffats i 637 vattendrag, i landets alla biogeografiska regioner, från små bäckar till stora älvar. Den lever nedgrävd och har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och pH-värdet ska vara minst 6,2. Flodpärlmusslan är beroende av öring eller lax som värddjur under larvstadiet. Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Föryngring sker endast i ungefär en tredjedel av de vattendrag där den fortfarande finns kvar, dock med stora regionala skillnader Arten har gått tillbaka på grund av bland annat långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation. Vattenkraftsutbyggnad, andra vattenregleringar och föroreningar har påverkat populationerna kraftigt i södra och mellersta Sverige under de senaste hundra åren. I åtgärdsprogrammet listas bland annat följande åtgärder: Alla uppgifter om förekomst ska läggas in i nationell datavärd (Musselportalen) för att utgöra underlag för framtagande av digitala kartskikt. Samtliga markägare med förekomst av flodpärlmussla ska informeras. Som hjälp ska en reviderad broschyr om musslan tas fram. Inga vandringshinder ska skapas i samband med ny- och ombyggnad samt reinvestering av vägar och järnvägar. Ny kunskap ska tillföras genom nationell genetisk screening och utredning om öring och/eller lax är värdfisk i större vattendrag. Minst två nya flodpärlmusselvatten per län ska skyddas och minst fyra flodpärlmusselvatten per län ska restaureras. Åtgärdsbehovet ska utredas för minst hälften av länens populationer. Skötselplaner för naturreservat ska revideras så att flodpärlmusslans krav tillgodoses. Artificiell förökning bör initieras i prioriterade vattendrag. Uppföljningen ska stärkas och genomförda åtgärder ska sammanställas för att kunna dra nytta av gjorda insatser. Erfarenhetsutbyte i form av seminarier och en internationell konferens ska genomföras.The Freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) is found in 646 streams spread all over Sweden. The total number of mussel specimen is estimated to at least 40 million. Sweden holds most of the approximately 1,600 populations known in Europe. Together with Norway and Finland, Sweden accommodates around three quarters of all populations, hence the region is a stronghold for the species The Freshwater pearl mussel has a parasitic larval stage on the gills of Brown trout Salmo trutta, the main host fish in Sweden. There is an enormous loss in all stages of the reproduction cycle. A one-hundred-yearold mussel is estimated to produce only 3.2 young mussels. Freshwater pearl mussel is amongst the most long-lived species on Earth. The oldest specimen found in northernmost Sweden was more than 280 years old. Normally the life span in Scandinavia is 100-250 years. Freshwater pearl mussel needs good water quality, clean bottom substrate and suitable host fish. In Sweden, recruiting populations are only found in streams with pH>6.2, total phosphorus <8 µg/l, nitrate <125 µg/l, turbidity <1 FNU, colour <80 mg Pt/l, fine inorganic particles <25%, redox potential >300 mV, density of young Brown trout ≥5/100 m2. Given the species’ environmental requirements it is an important indicator and umbrella species. The Freshwater pearl mussel is also a suitable flagship species for nature conservation activities connected to running waters. In Europe, the number of populations has decreased by 80% since 1920. In Sweden, we observe an ongoing decline among the Freshwater pearl mussel populations shown by lower recruitment and decreased abundance. Approximately half of the remaining populations lack recruitment. Therefore, the species is nationally red-listed as Endangered (EN). The main reason for the decline is changes in land use causing physical and chemical changes of the streams. Most serious is siltation of streambeds, which causes mortality in juvenile mussels. As most of the Swedish mussel streams are situated in forest landscape, forest management is of crucial importance. Stream acidification caused by airborne pollutants earlier caused mussel death in large areas. Pearl fishing is forbidden by law since 1994, and is at present not regarded as a problem. The first Swedish action plan for Freshwater pearl mussel was published in 1991 and revised in 2005, resulting in legal protection of a number of important mussel waters, habitat restoration, re-introduction, artificial recruitment and liming of acidified steams. There are also monitoring programmes at national and regional levels. In Sweden, the regional authorities, the County Administrative Boards, have a key role in conservation. There are 16 counties with Freshwater pearl mussel streams. Proposed actions: Incorporation of all data on occurrence into the national mussel database. Production of up-dateddigital map layers. Information activities aimed at landowners and the public, including publishing of a new information brochure. Focus on eliminating migration barriers when constructing or reconstructing new roads and railways. National genetic screening of Freshwater pearl mussel, and a survey on whether Brown trout or Atlantic salmon are the host fish in large rivers. Inventories of the main channel of large rivers with potential occurrence of Freshwater pearl mussel. Legal protection of two new localities in each county and habitat restoration of four mussel habitats per county. Revision of nature reserve’s management plans in order to include actions for the Freshwater pearl mussel. Artificial recruitment is initiated in prioritized waters. Follow-up studies of actions and compilation of the results. The cost for conservation measures recommended by this action plan is estimated at 216 471 000 SEK during 2020-2024
Hantering av gödsel inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt : Vägledning kring riskbedömning och regeltillämpning med avseende på risk för läckage av nitrat till grundvattnet
No full textVägledning kring riskbedömning och regeltillämpning med avseende på risk för läckage av nitrat till grundvattnet. Denna rapport behandlar juridiska och praktiska frågeställningar som ofta uppkommer vid prövning och tillsyn av gödselhantering inom vattenskyddsområden. Fokus ligger på risken att kväve i form av nitrat utlakas till grundvatten samt vilka odlingstekniska åtgärder som är verkningsfulla att vidta på gårdsnivå för att minska en sådan belastning. Åtgärderna avgränsar sig till sådant som är möjligt att hantera i form av villkor i beslut om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter eller krav som kan komma att formuleras i ett föreläggande enligt 26 kap 9 § miljöbalken efter att tillsyn bedrivits på platsen. Rapporten utgör en gemensam vägledning från Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket
Blå-Gul-Grön Målklassning : ett sätt att värna vatten med höga naturvärden
No full textMed metoden Blå-Gul-Grön Målklassning kan naturvärdena i särskilt värdefulla sjöar och vattendrag och deras tillrinningsområde bevaras och utvecklas. Målklassning är ett enkelt verktyg som kan användas av alla med intresse för vatten-, natur- och fiskevård. Vattenmiljöer har länge behandlats separat i skogs- och jordbrukets planeringsprocesser eftersom det har saknats ett verktyg för helhetsplanering av markanvändningen. Denna rapport presenterar en metodik hur man genom helhetsplanering av vattenlandskapet med arbetssättet Blå-Gul-Grön Målklassning integrerat kan fortsätta nyttja naturresurser på ett klokt och miljöanpassat sätt, säger Per Olsson, biträdande avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som bistått i framtagandet av rapporten. I rapporten beskrivs metodiken Blå-Gul-Grön Målklassning som syftar till att komma fram till rätt miljöåtgärder, i rätt omfattning och på rätt ställe i ett avrinningsområde. Metodiken innebär kortfattat att man besöker alla fastighetens enheter som vattenmiljöer, åkrar, ängar, och skogsbestånd. Det vill säga det blå, det gula och det gröna på kartan. Där bedöms naturvärde och känslighet med hjälp av ett enkelt protokoll. Med känslighet menas hur stor risken är att brukandet av den aktuella marken kan påverka det skyddsvärda vattnet. Sedan föreslår man målklass och lämpliga miljöåtgärder. Resultatet läggs in på kartor som används i planeringen för att värna sjön och dess avrinningsområde samtidigt som det visar var man kan bedriva en effektiv produktion av livsmedel och virke på ett hållbart sätt. Användning av metoden innebär en praktisk avvägning i det enskilda fallet för att nå målen för miljön och produktionen på fastighetsnivå. Metodiken har utarbetats och testats i Likstammens vattenlandskap i Södermanland, ett mindre avrinningsområde högt upp i vattensystemet. Området har valts som projektområde för att det bland annat är ett Natura 2000-område och består av en mosaik av vatten, jordbruksmark och skogsmark samt olika typer av markägare. Avrinningsområdet är förhållandevis litet och markägareantalet litet vilket ger goda förutsättningar för användning av den Blå-Gul-Gröna Målklassningen. Förhoppningen är att markägare på frivillig basis ska få ökad kunskap och förståelse för hur brukandet av marken påverkar vattenmiljöerna och hur de genom en helhetsanvändning kan minska de negativa effekterna. – Här lyfter vi Målklassning från enskilda objekt till landskapsnivå. Vi blickar ut över hela Likstammens avrinningsområde och identifierar landskapsobjekt som bör uppmärksammas i mark- och vattenanvändningen, säger Lennart Henrikson, årets vinnare av vattenmiljöpriset Sjöstjärnan och författare av rapporten tillsammans med ekologen Stefan Silfverblad
Ingen övergödning : Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019
No full textFördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019. Uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen, och beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för uppföljning av tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är att de tre miljökvalitetsmålen inte kommer att nås till 2020. I många fall är tillståndet i miljön fortfarande långt ifrån det som beskrivs i målen. Samtidigt finns också positiva trender och det åtgärdsarbete som pågår är viktigt. Återhämtningstiden i miljön är dock lång och det tar tid innan man ser stora förbättringar i miljötillståndet. Dagens åtgärdstakt är inte heller tillräcklig, utan behöver öka. Inom den fördjupade utvärderingen 2019 har en rapport med bedömning av möjligheterna att nå målen tagits fram för varje miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket är samordnande myndighet inom miljömålssystemet, och den fördjupade utvärderingen har gjorts enligt deras anvisningar. Rapporterna beskriver miljötillstånd, styrmedel, åtgärdsarbete och behov av insatser. Arbetet med den fördjupade utvärderingen har främst pågått under våren 2018, men rapporterna har till viss del uppdaterats med nytillkommen information om miljötillstånd och åtgärdsarbete inför publicering i januari 2019
Hav i balans samt levande kust och skärgård : Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019
No full textFördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019. Uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen, och beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för uppföljning av tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är att de tre miljökvalitetsmålen inte kommer att nås till 2020. I många fall är tillståndet i miljön fortfarande långt ifrån det som beskrivs i målen. Samtidigt finns också positiva trender och det åtgärdsarbete som pågår är viktigt. Återhämtningstiden i miljön är dock lång och det tar tid innan man ser stora förbättringar i miljötillståndet. Dagens åtgärdstakt är inte heller tillräcklig, utan behöver öka. Inom den fördjupade utvärderingen 2019 har en rapport med bedömning av möjligheterna att nå målen tagits fram för varje miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket är samordnande myndighet inom miljömålssystemet, och den fördjupade utvärderingen har gjorts enligt deras anvisningar. Rapporterna beskriver miljötillstånd, styrmedel, åtgärdsarbete och behov av insatser. Arbetet med den fördjupade utvärderingen har främst pågått under våren 2018, men rapporterna har till viss del uppdaterats med nytillkommen information om miljötillstånd och åtgärdsarbete inför publicering i januari 2019
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
No full textDen 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter. Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren. Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.Granskare Alfred Sandström, Andreas Bryhn, Anna Lingman, Ann-Britt Florin, Erik Degerman, Erik Petersson, Filip Svensson, Francesca Vitale, Göran Sundblad, Ida Ahlbeck Bergendahl, Jens Olsson, Johan Lövgren, Karl Lundström, Kerstin Holmgren, Lennart Edsman, Magnus Appelberg, Magnus Huss, Maria Ovegård, Mats Ulmestrand, Michele Casini, Mikaela Bergenius, Rahmat Naddafi, Sara Bergek, Stefan Larsson, Thomas Axenrot, Ulf Bergström, Zeynep Hekim, Örjan Östman</p
Levande sjöar och vattendrag : Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019
No full textFördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019. Uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Sveriges 16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen, och beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen bedöms. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för uppföljning av tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havs- och vattenmyndighetens bedömning är att de tre miljökvalitetsmålen inte kommer att nås till 2020. I många fall är tillståndet i miljön fortfarande långt ifrån det som beskrivs i målen. Samtidigt finns också positiva trender och det åtgärdsarbete som pågår är viktigt. Återhämtningstiden i miljön är dock lång och det tar tid innan man ser stora förbättringar i miljötillståndet. Dagens åtgärdstakt är inte heller tillräcklig, utan behöver öka. Inom den fördjupade utvärderingen 2019 har en rapport med bedömning av möjligheterna att nå målen tagits fram för varje miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket är samordnande myndighet inom miljömålssystemet, och den fördjupade utvärderingen har gjorts enligt deras anvisningar. Rapporterna beskriver miljötillstånd, styrmedel, åtgärdsarbete och behov av insatser. Arbetet med den fördjupade utvärderingen har främst pågått under våren 2018, men rapporterna har till viss del uppdaterats med nytillkommen information om miljötillstånd och åtgärdsarbete inför publicering i januari 2019
Åtgärdsprogram för temporära sötvatten : med fokus på organismer i naturbetesmarker, hällkar och alvarmiljöer
No full textDet här åtgärdsprogrammet fokuserar på temporära sötvatten och de organismer som lever i sådana miljöer. Med temporära vatten menas små stillastående sötvattensamlingar som utmärker sig genom att periodvis torka ut. Dessa saknar tillflöde i form av rinnande vatten och är således helt grundvatten- eller nederbördsförsörjda. Temporära vatten bildas i sänkor i landskapet eller i fördjupningar i berghällar. Det är en heterogen grupp av naturtyper, dit allt från små regnpölar till större vattensamlingar i betesmarker räknas in. Den främsta anledningen till att temporära vatten, och många av deras organismer drabbats negativt, är att de har försvunnit vid de omfattande utdikningar som gjorts under många år till fördel för åkermark.This Action plan focuses on the preservation of temporary freshwaters occurring in pastures, rock pools and on Nordic alvar, as well as the organisms dependent on these habitats. Temporary waters are small, stagnant areas of freshwater which have a high probability of drying out on a yearly basis. It includes a wide range of habitats, ranging from small rain puddles to larger wetlands. These temporary habitats are either entirely groundwater fed or created by water from precipitation. Temporary waters are typically formed in depressions in the landscape or in the bedrock. Today temporary waters with high biological values have become rare, primarily due to the historical draining of the landscape in favour of more arable land. Furthermore, some temporary habitats located in rock-pools were subjected to acid rain in the 1970s and 1980s, having had negative effects on the fauna and flora. This action plan pays special attention to four target species that all are dependent on temporary waters for their survival; the diving beetle Hydaticus continentalis, the tadpole shrimps Triops cancriformis and Lepidurus apus and the clam shrimp Limnadia lenticularis. They all have in common being listed on the Swedish Red list in 2015, but also that their ecology, distribution and habitat requirements in Sweden are poorly known. The guidelines in this Action plan are effective from 2019 to 2023 and include several measures that should lead to improved knowledge and improved conditions for the temporary freshwaters and their organisms. The long-term goal of the action plan is to improve the general knowledge and distribution of temporary freshwaters in the landscape, in particular of those harbouring any of the target species. In addition to this, an important challenge is to increase the awareness of authorities and the public about temporary habitats and their unique fauna. To succeed in this, their existence in the landscape as important habitats for biodiversity must be generally accepted, and guidelines to preserve these habitats must be given. The short-term goal of the action plan is to identify and characterise existing and potential temporary freshwaters for the target species, with traditional mapping methods as well as with supplementary environmental DNA (eDNA) monitoring. The Action plan proposes for instance the following actions: Create or restore at least 20 habitats for each habitat type. Inventory of known and historic localities of the target species Inventory of target species by means of eDNA in temporary waters Educate unexperienced inventors, as well as personnel working with advice and management at local and regional authorities Present strategies to reduce conflicts between creation of permanent waters and the conservation of temporary waters Write a literature review that result in guidelines for monitoring and conservation of temporary habitats and their organisms. Re-introduce target species where there may be requisites for a longterm conservation. Form at least four protected areas (e.g. nature reserves) to benefit the target species The expected costs for the conservation measures, to be funded from the Swedish Agency for Water and Marine management allocation for action plans is estimated at € 184 000 during the actions plans' validity period 2019-2023.