The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Future Exploitation of Areas Beyond National Jurisdiction : On the value of Strategic Environmental Assessment of the High Seas based on new industries and human activities
No full textNära 70 procent av världens havsområden ligger utanför nationell jurisdiktion, Areas Beyond National Jurisdiction (ABNJ). Dessa områden och dess biodiversitet är utsatta för ökat exploateringsintresse. Under de senaste decennierna har exploatering av det fria havet och dess biodiversitet ökat samtidigt som detta område och effekterna av exploatering på dess biodiversitet fortsatt är relativt outforskat. Nu pågår förhandlingar inom FN om ett nytt tillämpningsavtal till havsrättskonventionen för att säkerställa skydd för och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i det fria havet inklusive dess botten (BBNJ-avtalet). Med bakgrund av denna förhandling har Havs- och vattenmyndigheten givit Anthesis i uppdrag att göra en framtidsspaning och beskriva vilka nya typer av verksamhet/exploatering eller vilken typ av resursutvinning som kan komma att utvecklas i de aktuella områdena inom en framtidshorisont om 30-50 år eller mer. En annan del av uppdraget har varit att se om genomförande av strategisk miljöbedömning vid tidig projektering av de identifierade verksamheterna skulle vara värdefullt jämfört med att endast ställa krav på miljöbedömning och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning i ett senare skede. Denna rapport innebär redovisningen av detta uppdrag. Rapporten Identifierar och beskriver de nya industrier/verksamheter som inom en tidshorisont på 30-50 år bedömts som tänkbara och sannolika på internationellt vatten. Utvärderar dessa verksamheter utifrån sannolikheten att de genomförs och deras respektive komplexitet. Bedömer det adderade värdet av genomförande av strategisk miljöbedömning för respektive identifierad framtidsverksamhet/grupp av verksamheter. Drar slutsatsen att flera tänkbara framtida aktiviteter i ABNJ starkt kan dra nytta av krav på strategisk miljöbedömning. Detta både ur ett miljöperspektiv och ur en finansiell synvinkel genom minskad ekonomisk risk för utvecklare och finansiärer. Alla aspekter måste dock tänkas igenom för att optimera fördelarna med varje verksamhetsgren.Slutsatserna i rapporten är författarnas egna.
Metodutredningar inom moment B1:3 : Projektet Fysisk påverkan i svenska kustvatten
No full textRapporten är en sammanställning av resultat från de utredningsmoment som har genomförts inom uppdrag B1:3 i syfte att dels formalisera de delvis oklara metoderna som skulle användas inom karteringen i B1:3, dels utreda nya metoder användbara inom kommande arbetspaket. Följande punkter har utretts och presenteras i denna rapport: Invallade havsvikar. Småbåtshamnar. Utfyllnad av kustområde. Detektion av bryggor och vass med LiDAR. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och utgör en underlagsrapport till slutrapporten Fysisk störning i grunda havsområden. Innehållet och slutsatserna i rapporten innebär inte något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida
Undersökning av biota och sediment i anslutning till dumpningsområden av kemisk ammunition på väst- och östkusten 2019
No full textTidigare undersökningar i dumpningsområdet utanför Måseskär har visat på spår av nedbrytningsprodukter av de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II i biota. Provfiske skedde i de östra delarna av dumpningsområdet utanför Måseskär som tidigare inte undersökts, samt i Gotlandsdjupet där gasbomber har identifierats genom visuella studier. Kemiska analyser av fångade organismer utfördes av the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN). Målarter har valts baserat på deras kommersiella betydelse och ekologiska levnadssätt. På västkusten fångades och analyserades havskräfta, nordhavsräka och pirål. På östkusten fångades och analyserades torsk och skrubbskädda. Provfisket utfördes med passiva redskap så som burar, fällor och garn. I Gotlandsdjupet provtogs och analyserades även sediment. Resultatet från de kemiska analyserna i biota visade på spår av nedbrytningsprodukter från de kemiska stridsmedlen Clark I och/eller Clark II samt från Arsinolja. Nedbrytningsprodukter detekterades i ett samlingsprov från pirål fångad nedströms vraket BAL141 på västkusten samt bland två av sex samlingsprov av torsk fångad i Gotlandsdjupet. Samtliga sedimentprover från Gotlandsdjupet innehöll nedbrytningsprodukter från Clark I och/eller II i form av difenylarsinoxid (3O) och från Arsinolja i form av trifenylarsinoxid (4O) samt metylerade former av Adamsit (2.1) och Clark (3.1). Mängderna var mätbara men under gränsen för kvantifiering. Riskerna för spridning av innehållet i de dumpade kemiska stridsmedlen ökar med tiden på grund av korrosion av inkapslande höljen. Naturliga strömförhållanden leder till höga risker nedströms påverkade områden, något som ytterligare kan förvärras av bottenaktiviteter så som trålning i områdena. I Gotlandsdjupet innehöll samtliga sedimentprover produkter av kemiska stridsmedel vilket tyder på att stora delar av området är påverkat. Samma ämnen som detekterades i sedimentet gick också att finna i vävnaden hos biota fångad på samma positioner. Vid dumpningsområdet på västkusten har nu för första gången påverkade individer hittats innanför territorialgränsen vilket innebär större kontrollmöjligheten från myndigheterna att styra hur området ska komma att nyttjas i framtiden. De låga halterna av nedbrytningsprodukterna som detekterades under tidigare studier 2016 och 2017 samt i den nu aktuella undersökningen medför ingen ökad hälsorisk vid konsumtion enligt Livsmedelsverket. Närvaron tyder dock på att de kan ansamlas i vävnaden hos biotan i områdena. Rester av kemiska stridsmedel bör inte finnas alls i organismerna, varken i det vilda eller på tallriken.Marine Monitoring AB has by the request of the Swedish Agency for Marine and Water Management conducted an investigation about how widespread the contamination of dumped chemical warfare agents (CWAs) are in the dumping areas of Måseskär and the Gotland Basin. Earlier investigation in the area outside of Måseskär has shown traces of degradables from the CWAs Clark I and/or Clark II in biological samples. Sample fishing has been done in the eastern parts of the dumping area outside of Måseskär that has not previously been studied, as well as in the Gotland Basin wherein gas bombs has been visually identified. Chemical analyses were done by the Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention, University of Helsinki (VERIFIN). Suitable target species were picked based on their commercial value and their ecology. On the west coast Norwegian lobsters, northern prawn and hagfish were captured and analysed. On the east coast cod and European flounder were captured and analysed. The sample fishing was conducted using passive gear such as cages, traps and nets. Sediment samples were also collected in the Gotland Basin. The results from the chemical analyses of the biological samples showed traces of CWA in the form of Clark I and/or Clark II as well as Arsine oil. Traces of CWA occurred in a bulk sample of hagfish caught downstream of the wreck BAL141 on the west coast and in two of the six bulk samples of cod captured in the Gotland Basin. All of the sediment samples contained traces of Clark I and/or Clark II in the form of diphenylarsinic acid (3O) and of Arsine oil in the form of triphenylarsine oxide (4O) as well as methylated forms of Adamsite (2.1) and Clark (3.1). The samples contained measurable concentrations however below the limits of quantitation. The risks of spreading of the content of the dumped CWAs rise as time passes because of corrosion of encapsulating shells. Natural currents lead to higher risks downstream of affected areas, something that can additionally worsen by bottom activities such as trawling in the area. All of the sediment samples taken in the Gotland Basin contained traces of CWAs which indicate that large sections of the area are contaminated. The same substances detected in the sediments were also found in the tissue of biological samples caught at the same locations. Affected biological samples have now for the first time been found within the territorial boarder at the dumping area on the west coast. This means a greater regulatory control from governmental agencies as to how the area will be used in the future. The low concentrations of Clark I and/or Clark II detected during earlier studies 2016 and 2017 as well as in the present study does not mean a greater health risk at consumption according to the Swedish National Food Agency (personal communication, Salomon Sand, Swedish Food Agency, Sweden). Presence of the compounds does however imply that they can accumulate in the tissues of biological samples in the studied areas. Traces of CWAs should not be present at all in the organisms, neither in the wild or on the dinner table
Så förvaltas fiskresursen 2020
No full textFisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt. Denna rapport syftar till att: beskriva utvecklingen av fiskeripolitiken förklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdet förklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmet exemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket
Co-governance and co-creative working methods for improved waters : Results and learnings from the Water Co-Governance project in Sweden
No full textWater Co-Governance (WaterCoG) is an Interreg EU project in which the UK, Germany, the Netherlands, Denmark and Sweden participated from 2016 to 2020. Each participating country has implemented pilot projects to investigate how to best increase local participation and collaboration to improve aquatic environments. This report is about the project work carried out within Sweden. The pilot projects in Sweden have been carried out by three water councils, who have independently defined problems while developing visions and work areas. The councils have approached this work differently and looked at different questions/issues. As a result, the projects cover a wide range of areas and work practices. The project has included a number of different people, organisations, meetings, networks and sub-projects. This has revealed a number of recurring patterns, which are highlighted in the report: There is a tremendous degree of involvement in the pilot groups and a clear desire to work cooperatively to increase knowledge and identify solutions. The level of involvement around a particular place, where people live or own land, is particularly evident. There is often a desire to include more people in the groups and create a climate where everyone can have their say. Groups that contain this kind of diversity offer a broader knowledge base and a variety of perspectives. The level of confidence within the groups gradually increases when participants learn from each other and see the results of what they can create together. Issues relating to water are often expanded to include the environment and biodiversity, both in aquatic environments and terrestrial environments. Issues raised also relate to sustainable use through agriculture, forestry and electricity production. Ecosystem services, such as the province’s water level management, water purification and access to recreation and learning, are also relevant. The groups often emphasise the connection to the cultural heritage around water. Another important issue highlighted in the groups is local influence. Collaboration and participation on issues relating to water will therefore be a starting point for sustainable development and democratic development. There is a need for forums that transcend borders between different groups and stakeholders, between authorities and the local community – including landowners, businesses and residents. These forums are needed to facilitate collaboration, to develop a holistic view and to identify new, creative solutions. The water councils are clearly already functioning as forums, but they also have tremendous potential to be developed further. Water councils need access to an increased number of stable platforms with greater continuity. This needs to be carried out, for example, through long-term funding, by creating time for meetings and by increasing the visibility of the water councils so they can secure a more clearly defined role. It is also important adopt work practices or tools that help create a climate characterised by listening, dialogue and openness where individuals can participate on equal terms and where no individual stakeholders or persons take precedence. A lack of time among participants and need for coordinators are issues that are repeatedly highlighted. Someone needs to handle invitations, summarise notes, prepare meetings, submit applications for funding and provide continuity. Compensation may also need to be arranged for individuals who set aside working hours to attend water council meetings. The importance of networking and communication is clear. The forums that the water councils create are a part of, and have an important role in, the cooperative networks of, for example, landowners, businesses, schools, local householder's associations, consultants, associations and authorities. For networks to function effectively, communication is key. When problems arise, it is often due to a lack of communication. Effective communication is clear, easy to understand and based on dialogue instead of one-way communication. The project has yielded many results. Around 650 people have participated in a variety of ways. Significantly more people have been informed about the work in the project. Over 20 sub-projects have been developed within the three water councils. Grant applications and grants awarded for various projects amount to SEK 6.6 million. There is a significant increase in invested funds. For the funding the water authority has allocated to support the water councils, including the grant received through Water Co-Governance, twelve times as much money has flowed in through, for example, approved applications for other grants. To this we can add all the hours allocated on a voluntary basis or within the framework of an individual’s employment for municipal officials or private employees who work with water issues as part of their position. This work has yielded a number of results, including inventories, water sampling, information materials and education/training. A variety of measures have been implemented, such as the opening up of fish migration routes, restoration of biotopes in watercourses, construction of wetlands, structural liming of fields, decontamination of environmentally hazardous waste, controlling stormwater discharge and saving dead wood and trees by watercourses. This strengthens ecosystem services, such as food production, water purification, water retention landscapes, drinking water, biodiversity, pollination and recreation. Measures have often been implemented on the initiative of individual landowners, but increased local collaboration in applying for funding and the implementation of measures has been highlighted as an important aspect. Through the forums created by local water groups and water councils during the project period, networks have formed consisting of landowners, consultants, authorities and water council members, which have contributed to the initiation of measures. The exchange of knowledge that has occurred thanks to the forums and dialogue between people with different interests and backgrounds has added new perspectives while increasing interest and knowledge about water issues and the activities of other participants. The river walks have been an especially positive development, where participants are able to explore the natural environment together. The walks have helped build relationships, both with the natural environments and each other, which provides a source of inspiration and increased knowledge. Municipalities, authorities and the state need to support, facilitate and understand the value of these forums for participation and collaboration. This may include recognising the water councils and the local community as a major resource that is able to engage with issues, such as community planning, at an early stage. It could also mean that the state significantly increases long-term funding and strives to avoid rapid changes in grants and rules. Sudden cuts to funding or short-term increases creates a risk of reduced quality, inefficiency and stress. Administrative hurdles should also be reduced, for example, by establishing long-term grant rules, simplifying grant and procurement rules and reducing micromanagement. There is also a need for increased collaboration within and between authorities by allocating more time for internal collaboration and dialogue, with broader competence. By ensuring better collaboration at all levels, the work is likely to become more efficient, creative and sustainable. The effort is a long-term learning process, which makes it essential that structures are created to allow knowledge to be carried over, rather than starting from scratch in new projects. This will also contribute to the creation of context and meaningfulness, which is a key to the willingness to participate
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering : För en säker och långsiktig dricksvattenförsörjning
No full textRent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar nya utmaningar för vattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Den här vägledningen fokuserar på samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Vägledningen ska vara ett stöd till länsstyrelserna när de tillsammans med andra aktörer tar fram regionala vattenförsörjningsplaner. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket
Lokal samverkan i vattenförvaltningen med vattenråden i fokus : Utvärdering av projektet Water Co-Governance i Sverige
No full textEU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) betonar vikten av samarbete, samverkan och delaktighet på alla nivåer under arbetet med att skydda och förbättra vattenkvaliteten i EU. Det framhåller också att det ska finnas tillgång till information och att samråd med allmänheten ska ske. I Water Co-Governance-projektet har Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheten för Västerhavet samarbetat med Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd för att undersöka hur lokalt engagemang kring vatten kan öka. En av många lärdomar i projektet är att lokal förankring ökar kvaliteten på, och genomförandet av, åtgärder. Vägen till att uppnå god ekologisk status kräver åtgärder i våra vatten. Erfarenheterna från det praktiska arbetet är viktiga när bidragsformer och styrmedel ska tas fram. Denna rapport utvärderar Water Co-Governance-projektets arbete i Sverige med ökat stöd till vattenråden och utvecklande av verktyg för det lokala arbetet, ett arbete som redovisades i en rapport som publicerades i april 2020. Utvärderingen tar upp förutsättningar, hinder och behov för vattenråden, ledarskapets betydelse i samverkansprocesser, samverkansverktygen och kunskapens roll och betydelsen av att skapa förtroende och transparens. Den ger också konkreta rekommendationer för det lokala samverkansarbetet. Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheterna har tillsammans ett stort ansvar för att samordna och genomföra arbetet med att nå våra mål för vattenmiljön. Många satsningar pågår som handlar om arbete i pilotområden och ökat lärande i det lokala arbetet. Water Co-Governance-projektet har i denna kontext bidragit till ytterligare förståelse av betydelsen av lokal förankring i det konkreta åtgärdsarbetet.Vi vill rikta ett stort tack till de som varit delaktiga i projektet, och de lärdomar som nu kommer både oss och andra till del
Conservation values from a seascape perspective : User manual for MOSAIC, version 1
No full textHavs- och vattenmyndigheten har till uppgift att skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning och planering av våra havsområden. I denna uppgift ingår att ta fram metoder och underlag som främjar en väl fungerande grön infrastruktur och bevarande av olika naturvärden. I syfte att förbättra kunskapen om naturvärden i marina områden har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat Mosaic. Mosaic (dnr 1592-20) är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Verktyget ger underlag för rumslig förvaltning, som till exempel arbete med fysisk planering (havs-/kustzonsplanering), områdesskydd, restaurering och fiskförvaltning. Grunden för Mosaic utgörs av ekosystemkomponenter, som vetenskapliga och regionala experter på ekosystemen i Sveriges havsområden tagit fram utifrån riktlinjer i Mosaic. Denna rapport är en användarmanual för hur man steg för steg tillämpar Mosaic. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att manualen kan underlätta tillämpningen av Mosaic (Havs- och vattenmyndigheten rapport 2020:13). Målgrupper för Mosaic är framför allt de som arbetar med förvaltning och fysisk planering av kustzonen och havsmiljön på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Men även verksamhetsutövare och konsultföretag som utför arbeten relaterat till detta.The Swedish Agency for Marine and Water Management are responsible for promoting the sustainable management and planning of our marine areas. Part of this includes developing methods for a well-functioning green infrastructure and environmental protection. To improve knowledge on the conservation value of marine areas, the Swedish Agency for Marine and Water Management have developed MOSAIC. MOSAIC (dnr 1592-20) is a tool to identify the conservation value of marine areas, in particular their importance for biodiversity and ecosystem services in coherent (viable and ecologically representative) networks. The tool can be used for spatial management such as marine spatial planning, designation of protected areas, restoration planning and management of fisheries. MOSAIC is based on ecosystem components that have been identified and developed by researchers and regional experts within the tool’s framework. The list of ecosystem componentsand their associated conservation value provides a structure for handling, compiling, evaluating, and prioritizing ecosystem components for spatial management. This report provides a step-by-step user manual for MOSAIC. It is the Swedish Agency for Marine and Water Management’s hope that this user manual will aid users in implementing MOSAIC.Rapporten är en engelsk översättning av den svenska rapporten och har tagits fram av AquaBiota Water Research och Havs- och vattenmyndigheten och med stöd av SLU Artdatabanken och länsstyrelserna i Västerbotten och Västra Götalands län.</p
Sea Lamprey –Swedish Action Plan : Petromyzon marinus Linnaeus, 1758
No full textÅtgärdsprogram för havsnejonöga (Petromyzon marinus Linnaeus, 1758) innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. Havsnejonöga har som andra diadroma arter höga krav på sin levnadsmiljö. Den kräver fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendraget med forsar, lugnflytande höljor och död ved. Arten är beroende av större bytesfiskar under sina år i havet och gynnas därmed av välmående fiskbestånd. Sammantaget är havsnejonögat en mycket bra paraplyart att arbeta med för att gynna många av de övriga arter som förekommer i samma livsmiljöer. Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. I de fall fiskvägar anlagts är dessa i regel konstruerade så att svagsimmande arter som havsnejonöga inte kan passera. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser. Brist på stor bytesfisk förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad under den senare delen av tillväxtperioden då avsaknad av stor fisk kan tvinga havsnejonögat att växla till nya byten så ofta att energibalansen kan bli negativ. Viktiga åtgärderna för att stärka de svenska bestånden av havsnejonöga är således att återskapa fria vandringsvägar till åarnas lek- och uppväxtområden, biotopvård i syfte att återskapa och förbättra lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer samt att verka för att fiskebestånden i havet ska ha en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemens funktioner med god förekomst av stor fisk. Andra åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet är återintroduktion på platser där arten försvunnit. För att öka kunskapen om havsnejonögats miljökrav föreslås information och kunskapshöjande åtgärder riktat mot myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner. De åtgärder som förutsätts finansieras av Havs- och vattenmyndighetens medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 6 425 000 kr under programmets giltighetsperiod 2020–2024.The sea lamprey has, like other diadromous species, high environmental requirements. In addition to free migration routes the sea lamprey needs high structural complexity in the watercourse with rapids, calm hollows and dead wood. The species is highly dependent on larger fish to prey on during its marine, parasitic phase and is therefore in need of healthy fish populations at sea. All in all, the sea lamprey is a good umbrella species for other species with similar environmental requirements. Salmon, eel and river lamprey are examples of other migrating fish species that benefit from actions proposed in this action plan. Inventories have been conducted along the Swedish West coast from northwestern Skåne to the Norwegian border. Sea lampreys were only found in waterways with presence of salmon, indicating that the two species to a large degree share requirements on their environment. The knowledge of sea lamprey presence in freshwater is more limited in the counties Västra Götaland and Skåne as compared to the county of Halland, and additional inventories are needed for a more complete picture of sea lamprey presence and population status in Sweden. Hydroelectric plants and other obstacles blocking migration routes are considered a main reason for the decline of sea lamprey numbers. In cases were fish passages around hydroelectric plants exist they are usually designed for salmonids and formed as fish ladders with several steps where fish have to jump from one pool to another against the current. This type of passage cannot be passed by the sea lamprey or other species lacking the ability to jump vertical barriers. In addition to creating migration barriers the production of hydroelectric power causes fast and unnatural fluctuations in the water regime risking to either drain or flush the sediments needed sea lamprey larvae. Several generations of lamprey larvae can thus be influenced. Furthermore, dam construction often transforms riverbeds with fast flowing waters used for spawning and as nursery areas to lake-like environments. Lack of large prey is assumed to be a major negative factor too, affecting sea lamprey growth and survival. This may be critical especially during the later part of the growth period, forcing sea lampreys to switch prey often and potentially resulting in a negative energy balance. There is no evidence that sea lampreys exclusively migrate to their own birth stream for spawning after their marine phase. It seems that individuals which are ready to spawn migrate upstream attracted by the smell of sea lamprey larvae. Consequently, regular exchange of individuals between rivers is to be expected and local conservation measures, for example the restauration of new larval habitats, could potentially attract spawners from large areas. In contrast to salmonids which have river specific stocks, there is less need to consider river specific, local adaptations when re-introducing sea lampreys. The re-creation of free migration routes to spawning grounds and nursery areas is the most important measure to strengthen the Swedish population of sea lamprey. However, such measures may affect ongoing water regulations and therefore require high coordination with water management and enforcement. Other actions proposed in this plan are management measures to recreate and improve spawning grounds and nursery areas as well as protection of the species environments and re-introductions. Activities to improve knowledge of the sea lamprey’s environmental requirements and information efforts aimed at authorities, fishermen, land owners and the public are proposed
Åtgärdsprogram för sällsynta kransalger längs kusten : Raggsträfse Chara horrida L.J.Wahlstedt, 1862 Barklöst sträfse Chara braunii C.C.Gmelin, 1826 Axsträfse Lamprothamnium papulosum (K.Wallroth) J.Groves, 1916
No full textÅtgärdsprogram för sällsynta kransalger längs kusten Kransalger som växer runt våra kuster men hotas av ökad näringsbelastning och en omfattande exploatering av arternas livsmiljö. Åtgärdsprogrammet har som mål att det ska finnas livskraftiga bestånd av de tre arterna raggsträfse, barklöst sträfse och axsträfse över hela deras potentiella utbredningsområde längs svenska kusten. Kransalger växer på mjukare bottnar där finare sediment kan ansamlas. Arterna som växer runt våra kuster förekommer därför generellt i relativt vind- och vågskyddade miljöer, i grunda skyddade vikar och vid flodmynningar. Kransalgsmiljöer är viktiga uppväxtmiljöer för fisk. Arterna i programmet nedan är mycket känsliga för ökad näringsbelastning och inte minst den tillväxt av fintrådiga alger som övergödning medför. Även en omfattande exploatering av arternas livsmiljö och annan fysisk störning såsom muddring och båttrafik är betydande hot mot arterna. Känslighet för övergödning och att arterna delar hotbild med många arter i vind- och vågskyddade miljöer gör arterna till lämpliga indikator- och/eller paraplyarter. Raggsträfse (Chara horrida) påträffas i brackvatten utmed Östersjökusten, från gränsen mellan Skåne och Blekinge till norra Uppland samt runt Öland och Gotland. Raggsträfse är troligen endemisk för Östersjön och har utöver i Sverige endast påträffats på ett fåtal lokaler i Danmark, Tyskland, Estland och Finland. Barklöst sträfse (Chara braunii) är en sötvattensart som i Sverige i dagsläget har sin huvudförekomst i nordligaste Bottenvikens utsötade brackvatten. Axsträfse (Lamprothamnium papulosum) är en marin art och förekommer i Sverige enbart på västkusten. I åtgärdsprogrammet listas bland annat följande: Åtgärder som minskar näringstillförsel till kustnära lokaler Skydd av viktiga livsmiljöer och åtgärder mot illegala, småskaliga fysiska störningar och båttrafik Översyn av befintliga skötselplaner och reservatsföreskrifter så att programarterna får ett funktionellt skydd Återplanteringsförsök Information och kunskapshöjande åtgärder riktade mot myndigheter, botaniskt intresserade och allmänheten generellt. Även behov av utökad inventering och ny kunskap listas. Programmet är vägledande för berörda myndigheter och andra aktörers samordnade insatser för arternas bevarande under åren 2020–2024. Därefter ska vidtagna åtgärder följas upp, resultaten utvärderas och programmet omprövas.The purpose of this action plan is to improve conditions for viable populations of the following three species of charophytes in Sweden: Chara horrida is found in brackish water along the Baltic sea coast, from the border between the counties of Scania (Skåne) and Blekinge in the south to Uppland in the north, including the shores of the Baltic islands of Öland and Gotland. Chara horrida is probably endemic to the Baltic Sea. Outside Sweden, the species has only been found in a small number of sites in Denmark, Germany, Estonia and Finland. Chara braunii is a freshwater species. Today its main Swedish population is found in very low salinity areas in the Bothnian Bay, where conditions much resemble freshwater habitats. Lamprothamnium papulosum is a very rare marine species that in Sweden presently only occurs in Bohuslän on the west coast. Charophytes grow on softer bottoms where finer sediments can accumulate. The species that occur around the Swedish coast are therefore generally only present in relatively wind and wave protected environments, in shallow, protected bays, and in estuaries. Charophyte habitats are important nursery habitats for fish. All three species are sensitive to eutrophication and especially to the growth of filamentous algae caused by eutrophication. Coastal development and other physical disturbances such as dredging and boat traffic, are important threats. Vulnerability to eutrophication and a shared threat assesment with a wide range of species in similar coastal environments makes the three species suitable as indicator and/or umbrella species. In order to stop ongoing habitat loss and aiming towards a recovery with viable populations of Chara horrida, Chara braunii and Lamprothamnium papulosum along the Swedish seaboard actions against eutrophication are of highest priority. Presence and environmental requirements of these species have to be considered when exploiting or otherwise disturbing their habitats. New protected areas in shallow marine environments as well as customized management of existing protected areas are recommended. Knowledge about the species needs to be made easily available and distributed. The cost for conservation measures recommended by this action plan is estimated at 11 900 000 SEK during 2020-2024