The Swedish Agency for Marine and Water Management
Not a member yet
574 research outputs found
Sort by
Ekosystemtjänstanalyser som stöd för en regional ekosystembaserad havsförvaltning : Erfarenheter från tre pilotområden: 8-fjordar, Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet
No full textKartläggning och analys av ekosystemtjänster är viktiga verktyg för att synliggöra människans relation till och beroende av ekosystemet. De kan till exempel påvisa samband mellan processer i ekosystemet och samhället, och användas som underlag för att diskutera avvägningar mellan olika mål och intressen. I ekosystembaserad havsförvaltning kan diskussioner om ekosystemtjänster öka aktörers förståelse för ekosystemet som grund för vårt nyttjande av havet. De kan också stödja åtgärdsarbete och strategisk planering. Här presenterar vi analyser av ekosystemtjänster som tagits fram som underlag för en regional ekosystembaserad havsförvaltning i Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och området 8+fjordar i Bohuslän. Vi har dels använt två olika metoder för att kartlägga utbredningen av ekosystemtjänster och associerade nyttigheter i pilotområden - en naturbaserad metod som utgår från utbredningen av ekosystemkomponenter och en öppen GIS-metod för att samla in lokal kunskap om ekosystemtjänster från intressenter och allmänhet. Den naturbaserade kartläggningen gjordes för Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård. Studien hade som mål att utveckla och testa en metod för att kartlägga kustnära ekosystemtjänster utifrån kartor av arter och livsmiljöer och utvärdera hur metoden kan användas för ekosystembaserad planering. Vi har gjort en bedömning av vilka ekosystemtjänster som är relevanta att kartlägga med metoden i dessa områden och vilka arter och livsmiljöer som främst kan förväntas bidra till dessa tjänster. För att lätt kunna dela resultaten har vi utvecklat en app som tillåter en användare att ta fram potentiella ekosystemtjänstkartor utifrån kartor över arter och livsmiljöer. Som nästa steg behöver appen utvärderas tillsammans med användare, för att testa användbarhet och vidare utvecklingsbehov. Öppen-GIS-analysen gjordes inom projektet 8+fjordar, där intressenter och allmänhet bjöds in till workshops för att beskriva sin syn på områdets värden och vad som påverkar miljön i området. De resulterande GIS-lagren ger en bild av hur användare av det lokala ekosystemet uppfattar sin närmiljö och vilka ekosystemtjänster de värdesätter och nyttjar. En initial utvärdering visar att resultaten kan användas till exempel för att identifiera platser där det finns konflikter mellan olika användningar av havet och peka ut behov av åtgärder för att lösa dessa konflikter. Processen att ta fram underlagen bidrog dessutom till ett gemensamt lärande inom projektet. Den tredje metoden som vi har använt är en enkät- och intervjustudie för att undersöka markägares attityder och preferenser i samband med åtgärdsarbete i Stockholms skärgård. Den här studien fokuserade på vilka ekosystemtjänster och nyttigheter markägare värdesätter i naturtypen grunda havsvikar. Resultatet kompletterar kunskapen om människans förhållande till denna naturtyp och lägger en viktig grund för att inkludera sociala mål och indikatorer i arbetet för att skydda och restaurera grunda havsvikar. Ekosystemtjänster är fortfarande ett abstrakt begrepp för många och rapporten syftar till att genom exempel synliggöra hur ekosystemtjänster kan användas för att stödja en långsiktigt hållbar förvaltning av kustområden. Att ta hänsyn till det komplexa samspelet mellan människa och natur är en central del av ekosystembaserad förvaltning. Våra tre exempel fyller delvis olika syften inom denna komplexitet. De kan användas individuellt för särskilda ändamål eller komplettera varandra. I samtliga fall är det viktigt att arbeta nära aktörer för att tydligt definiera behov, syften, och säkerställa att de slutliga resultaten blir lokalt användbara
Vägledning för bedömning av kulturmiljö vid kraftigt modifierat vatten (KMV)
No full textVägledningen är ett stöd vid tillämpning av 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen och aktuella bestämmelser i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Vägledningen behöver användas tillsammans med HaV:s Vägledning om kraftigt modifierat vatten (KMV) och definition av ekologisk potential (rapport 2023:12) och, i relevanta fall, även med andra vägledningar från Havs- och vattenmyndigheten. Sammanfattning Vägledningen ska fungera som en praktisk handledning för de experter inom länsstyrelserna som kommer att arbeta med bedömningsförfarandet för kraftigt modifierade vatten avseende kulturmiljö. Vägledningen har tagits fram i samverkan med Riksantikvarieämbetet
Ekonomisk, social and ekologisk hållbarhet i Södra Bottenhavet : En studie av verksamheter och aktiviteter som nyttjar och påverkar havsmiljön i Södra Bottenhavet inom ramen för pilotprojekt Ekosystembaserad havsförvaltning
No full textDenna rapport redovisar Göteborgs universitets uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla affärsmodeller som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i pilotområdet Södra Bottenhavet. I detta ingår att beskriva och diskutera möjligheterna att skapa ekonomiska incitament och sociala villkor som stödjer ett ekosystembaserat sätt att förvalta de marina resurserna i Södra Bottenhavet och bidrar till en bättre havsmiljö. Rapporten har identifierat ett antal betydelsefulla verksamheter som genererar ekonomiska flöden i Södra Bottenhavet och/eller påverkar dessa flöden genom sin påverkan på ekosystemtjänster i området
Årsredovisning 2023
No full textHavs- och vattenmyndigheten är en nationell förvaltningsmyndighet som genomför en sammanhållen havs- och vattenpolitik på regeringens uppdrag. Årsredovisningen ger en sammanfattning av verksamhetens resultat, kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning
Sveriges badvattenkvalitet : Inför badsäsongen 2024
No full textBadvattenkvaliteten är viktig för många människor. Den påverkar planering avsemester och fritidsaktiviteter. Arbetet enligt regelverken för EU-bad ger dig som badar goda möjligheter att välja ett bad med bra kvalitet. Kommunerna ansvarar för att kontrollera och säkerställa att EU-baden har god badvattenkvalitet. De bedriver övervakning, gör bedömningar om det finns algblomningar eller avfall närabadplatsen, informerar på webbplatsen Badplatsen och skyltar vid badplatserna. Det som analyseras i proverna är förekomsten av två typer av indikatorbakterier (Escherichia coli ochintestinala enterokocker). EU-badsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. De allra flesta EU-baden i Sverige har en god vattenkvalitet. Inför badsäsongen 2024 klassificeras badvattenkvaliteten utifrån prover tagna under de senaste fyra badsäsongerna som utmärkt, bra eller tillfredsställande för 422 av Sveriges 468 EU-bad, vilket motsvarar cirka 90 %.Totalt har 346 EU-bad fått klassificeringen utmärkt inför 2024 års badsäsong, jämfört med 359 inför 2023 års badsäsong. Arton EU-bad har fått klassificeringen dålig badvattenkvalitet, vilket är en ökning med sex bad jämfört med förra året. Övriga EU-bad har inte kunnat klassificeras eftersom de helt saknar prover från något år (6 bad) eller är otillräckligt provtagna (22 bad). Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller försvenska bad. Även EU-kommissionen gör en klassificering av EU-baden i Sverige. Denna rapport är i huvudsak skriven för att informera om klassificeringen av svenska EU-bad inför badsäsongen 2024. Vi beskriver också hur badplatserna sköts och kontrolleras. Den som vill veta mer om lagstiftningen eller behöver specifika anvisningar för förvaltningsarbetet kan läsa Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad
Vägledning om behov av underlag för bedömningen av nyttor av att uppnå god status eller potential
No full textSyftet med denna vägledning är att lyfta fram och diskutera aspekter som har att göra med behovet av underlag som kan ge stöd när det gäller nyttosidan i bedömningar av orimliga kostnader vid beslut om undantag enligt 4 kap. 10 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Detta görs genom att först se tillbaka på tidigare rekommendationer beträffande hur tillämpningen av ekonomisk värdering bör stärkas i implementeringen av vattendirektivet. Därefter diskuteras generella och specifika värderingsstudier, där de förra till skillnad från de senare värderar vattenmiljöförbättringar utan att något specifikt vattenområde undersöks, beskrivs eller pekas ut. Som exempel används den generella värderingsstudie som är underlag för nyttoskattningarna i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten 2022–2027. Slutligen diskuteras behovet av underlag utifrån värderingsstudier som planeras att genomföras under de närmaste åren med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten respektive Naturvårdsverket och de kunskapsbehov som har föranlett dessa studier. Rapporten kan med fördel läsas tillsammans med Havs- och vattenmyndighetens rapport 2022:14 Bedömningsmetoder för orimliga kostnader https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:havochvatten:diva-54
Vägledning om gräns för orimliga kostnader : Enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen
No full textI den här rapporten vägleder Havs- och vattenmyndigheten om gräns för orimliga kostnaderutifrån myndighetens föreskriftsrätt enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Vägledningen är ett stöd vid tillämpning av 4 kap. vattenförvaltningsförordningen om miljökvalitetsnormer och aktuella bestämmelser i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Vägledningen har tagits fram i samverkan med Sveriges geologiska undersökning för att även inkludera grundvatten. De huvudsakliga principerna om gräns för orimliga kostnader skiljer sig inte åt mellan ytvatten och grundvatten. Vägledningen ska i första hand fungera som vägledning för de experter inom länsstyrelserna inklusive vattenmyndigheterna som bedömer orimliga kostnader i samband med de bedömningar som ska göras enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen. De processer och bedömningar som vägledningen hanterar är komplexa och förutsätter därmed att den som praktiskt tillämpar vägledningen har förkunskaper inom området
Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024–2029 : Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys
No full textHavs- och vattenmyndigheten har gjort en statusbedömning av miljötillståndet i svensk havsmiljö. Det innebär en bedömning av om vi har nått god miljöstatus i svenska havsområden i Västerhavet och Östersjön, det vill säga har livskraftiga marina ekosystem med ett hållbart nyttjande av havet. Baserat på resultaten görs en ekosystemtjänstanalys och en ekonomisk analys av havets nyttjande. Resultaten visar att tillståndet för havsmiljöns arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt och att nyttjandet inte är hållbart. Med den här bedömningen av hur havet mår och nyttjas inleds den tredje förvaltningscykeln inom havsmiljöförvaltningen enligt havsmiljöförordningen, som ingår i det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Det är en uppdatering av bedömningen från 2018, den första bedömningen gjordes 2012. Bedömningen av havsmiljöns tillstånd ligger till grund för kommande steg inom förvaltningscykeln, såsom fastställande av miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och efterföljande åtgärdsprogram för havet. I de flesta fall nås inte god miljöstatus. Det gäller både bedömda belastningar och påverkan som vi utsätter haven för samt tillstånd för arter, livsmiljöer och ekosystem. Likt föregående bedömningsperioder bedöms de belastningar som påverkar mest i svenska havsområden vara övergödning, farliga ämnen, uttag av arter och bifångst i fiske. Att vi ännu inte uppnår god miljöstatus får negativa konsekvenser för de ekosystemtjänster som haven levererar till samhället. Det innebär att sektorer som turism och yrkesfiske idag levererar under den kapacitet som är möjlig om miljöns status var långsiktigt hållbar
Långsiktigt hållbar havsförvaltning för minskad fattigdom : Slutrapport för SwAM Ocean 2019–2024
No full textDenna slutrapport beskriver hur Havs- och vattenmyndigheten har genomfört programmet SwAM Ocean för internationellt utvecklingssamarbete, hur programmets mål har uppfyllts och vilka effekter det har bidragit till. I SwAM Ocean har Havs- och vattenmyndigheten arbetat på både nationell och regional nivå, samtidigt som vi arbetat för global policyutveckling. Syftet med SwAM Ocean var att öka möjligheterna för människor att ta sig ur fattigdom tack vare hållbar användning av havet. Programmet har bidragit till att stärka länders kapacitet att förvalta marina resurser på ett hållbart sätt, vilket möjliggör en mer långsiktig och rättvis användning av havets tillgångar för ekonomisk tillväxt. Genom programmet har transparensen och deltagandet i havs- och fiskeriförvaltning förbättrats. Det har gett resurssvaga aktörer och rättighetsbärare i kustsamhällen ett starkare inflytande. Samtidigt har samverkan mellan länder, förvaltningsområden, sektorer och samhällsaktörer intensifierats, vilket lagt grunden för ett effektivare och mer harmoniserat arbete för havsmiljön, med tydliga fördelar för fattiga kustsamhällen
Värdet av svenskt fritidsfiske i Sverige
No full textResultaten i rapporten utgår huvudsakligen från Havs- och vattenmyndigheten årliga fritidsfiskeundersökning, som genomförs av Statistiska centralbyrån. Datan från undersökningen har använts för att ta fram indikatorer såsom omsättning, förädlingsvärde, sysselsättningseffekter och konsumentöverskott. Modellerna som har använts i rapporten är det som inom besöksnäringen kallas för Tourism Satellite Account för att skatta förädlingsvärde och sysselsättningseffekter och en resekostnadsmodell för att skatta konsumentöverskottet. Fritidsfiskets omfattning Under 2022 fiskade 1,2 miljoner fritidsfiskare i havet, insjöar eller andra vattendrag i Sverige. Tillsammans stod dessa för 12,1 miljoner fiskedagar och en total fångst om cirka 28 000 ton, där 59 procent återutsattes (Havs- och vattenmyndigheten, 2023). Totalt bidrog fritidsfisket med cirka 5,7 miljarder kronor i omsättning år 2022, vilket i genomsnitt innebär 4 700 kronor per fiskande eller cirka 500 kronor per fiskedag. Omsättningen har varierat under tidsperioden mellan 2,5 och 6,3 miljarder kronor och den långsiktiga trenden är att omsättningen ökar successivt. Fritidsfiskets bidrag till svensk tillväxt Likt omsättningen så har förädlingsvärdet varierat över tidsperioden med lägsta värde noterat 2016 på cirka 0,6 miljarder kronor och högsta värde noterat 2019 på 1,7 miljarder kronor, skillnaden är statistiskt signifikant. Över tidsperioden har förädlingsvärdet ökat från 0,9 miljarder kronor till 1,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en procentuell ökning på cirka 56 procent, skillnaden är statistiskt signifikant. Detaljhandeln är den bransch som står för störst andel av förädlingsvärdet. Man kan däremot se att de branscher som innefattar större del service har en högre förädlingsgrad (förädlingsvärde per omsättning) än till exempel detaljhandeln. Dessa är främst hotell & restaurang men även det som i denna kontext kallas guidehyrning, fiskekort med mera. Ökad sysselsättning inom olika branscher År 2022 uppgick sysselsättningseffekten till cirka 2 800 årsverken vilket är statistiskt signifikant högre än fyra av dem fem första åren. Man kan således konstatera att det finns även en ökande trend gällande sysselsättningseffekter som genereras av fritidsfiskeaktivitet. Sedan 2018 är det kategorin hotell & restaurang som står för störst sysselsättningseffekt av de fyra kategorierna, tätt följt av detaljhandeln. När det kommer till sysselsättningseffekter blir det tydligt att det är de serviceinriktade kategorierna som man kan se störst effekt inom. Konsumentöverskott Konsumentöverskottet har varierat under tidsperioden med ett högsta estimerat värde på 2 miljarder kronor år 2013 till lägsta estimerat värde på 1 miljard kronor år 2018. Årsgenomsnittet under tidsperioden estimeras till 1,4 miljarder kronor och för det senast tillgängliga året, 2022, estimeras konsumentöverskottet till 1,6 miljarder kronor. Konsumentöverskottet per fiskedag har också, likt konsumentöverskottet totalt, varierat under tidsperioden. Högst estimerat konsumentöverskott per fiskedag uppgick till 117 kronor år 2013 och lägst estimerat konsumentöverskott på 86 kronor år 2019. Årsgenomsnittet under tidsperioden estimeras till 100 kronor och till 109 kronor för det senast tillgängliga året, 2022.The results in the report mainly stem from the Swedish Agency for Marine and Water Management's annual Recreational Fishing Survey, conducted by Statistics Sweden. Data from the survey has been used to generate indicators such as turnover, value added, employment effects, and consumer surplus. The models used in the report are what is known in the tourism industry as the Tourism Satellite Account to estimate value added and employment effects, and a travel cost model to estimate consumer surplus. In 2022, 1.2 million recreational anglers fished in the sea, lakes, or other waterways in Sweden. Together, they accounted for 12.1 million fishing days and a total catch of approximately 28,000 tons, with 59 percent being released back into the water (Swedish Agency for Marine and Water Management, 2022). In total, recreational fishing contributed about SEK 5.7 billion in turnover in 2022, which averages to SEK 4,700 per angler or approximately SEK 500 per fishing day. Turnover has varied between SEK 2.5 billion and SEK 6.3 billion over the period, with the long-term trend showing a gradual increase. The majority of turnover occurred in retail, around SEK 3.4 billion in 2022, and the regions with the highest allocated turnover are Götaland & Svealand and Norrland, while the sea area with the highest allocated turnover is the Central Baltic Sea. Similar to turnover, the value added has fluctuated over the period, with the lowest value recorded in 2016 at around SEK 0.6 billion and the highest value in 2019 at SEK 1.7 billion, the difference being statistically significant. Over the period, the value added has increased from SEK 0.9 billion to 1.4 billion, corresponding to a percentage increase of about 56 percent, and the difference is statistically significant. Retail is the industry that accounts for the largest share of value added. However, it can be observed that industries involving more services have a higher value added per turnover than, for example, retail. These are primarily hotels & restaurants but also what is called guide rental, fishing permits, etc. Employment effects have also varied over the years. In 2016, the employment effect was estimated at about 1,300 full-time equivalents, the lowest recorded, and in 2020, it was 3,400 full-time equivalents, the highest. The difference between these is statistically significant. In 2022, the employment effect amounted to about 2,800 full-time equivalents, which is statistically significantly higher than four out of the first five years. Thus, it can be concluded that there is also an increasing trend in terms of employment effects generated by recreational fishing activity. Since 2018, the hotel & restaurant category has accounted for the largest employment effect of the four categories, closely followed by retail. When it comes to employment effects, it becomes clear that the service-oriented categories show the greatest impact. Consumer surplus has fluctuated over the period, with a highest estimated value of SEK 2 billion in 2013 to a lowest estimated value of SEK 1 billion in 2018. The annual average over the period is estimated at SEK 1.4 billion, and for the most recent available year, 2022, the consumer surplus is estimated at SEK 1.6 billion. Consumer surplus per fishing day has also fluctuated over the period, with the highest estimated consumer surplus per fishing day reaching SEK 117 in 2013 and the lowest estimated consumer surplus at SEK 86 in 2019. The annual average over the period is estimated at SEK 100 and at SEK 109 for the most recent available year, 2022