The Royal Institute of Art
Not a member yet
320 research outputs found
Sort by
Bergslagen : Arbetsplatser och bostäder under hundra år
No full textDenna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbetskrävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det historiska materialet och de långa tidsperspektiven. Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bälte tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gamla kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyggelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkretion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av författarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.Denna bok är en rapport från Konsthögskolans arkitekturskola. Boken består av åtta från varandra fristående studier, författade av elever vid arkitekturskolan och grundade på omfattande fältarbeten. Ett äldre skede i Bergslagens arbetsliv företräds av en undersökning om två bergsmansbyar, Stimmerbo och Älvhyttan, och hur de utvecklats in i nutiden. Storindustrins byggnads verksamhet under ett sekel exemplifieras med nuvarande SKF Steels anläggningar i Hofors. En tyngdpunkt i skriften utgörs av redogörelser för fyra större samhällens växt sedan slutet av 1800-talet: Fagersta, Grängesberg, Hofors och Smedjebacken. I två avslutande kapitel behandlas ett par mindre orter, båda starkt präglade av industrinedläggningar, Fredriksberg och Ställberg.</p
Västerby : En jordbruksby i Dalarna
No full textDenna studie är ett försök att kartlägga och beskriva de delar av Västerby som vi ansett kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla och därför värda att bevara. Vi har inte studerat det nybyggda villaområdet i byns nordvästra utkant, trots att den delen har fler invånare än gamla Västerby
Från fiskläge till förort : Bebyggelseutveckling i Öckerö Kommun
No full textSyftet med uppsatsen har varit att studera och skildra den här antydda förändringsprocessen, samt att försöka belysa i vad mån denna utveckling har varit spontan eller i vad mån försök har gjorts att styra utvecklingen.Under sommaren 1975 hade jag tillfälle att genomföra en översiktlig bebyggelseinventering för Öckerö kommun. Avsikten med inventeringen var då att översiktligt avgränsa de bebyggelsemiljöer och enstaka byggnader, som bedömdes ha ett så stort kulturhistoriskt värde, att hänsyn till detta borde tas i samband med det då pågående generalplanearbetet. Dessutom skulle undersökningen kunna utgöra ett underlag för fortsatta mer detaljerade inventeringar. I samband härmed fick jag en första inblick i den utveckling som alltmer förändrar skärgårdens karaktär i riktning mot ett ordinärt förortsområde.</p
Decentraliserad textilindustri : Förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet
No full textFöreliggande arbete syftar till att beskriva den lokala näringsstrukturen och byggnadstraditionen under den period den hemindustriella textilproduktionen dominerade över fabriksindustrin samt förutsättningarna för uppkomsten och utvecklingen av detta näringsmönster. Uppsatsen kommer också att beröra förlagssystemets utveckling under 1900-talet. Arbetet är i första hand en lokalstudie med exempel hämtade från Marks kommun i Häggåns dalgång. Det etnologiska studiet av lokalsamhällen syftar till att beskriva miljöns framväxt, de villkor som formar människors levnadsmönster samt de faktorer som påverkat områdets näringsstruktur och bebyggelsens utformning.Till grund för arbetet ligger den kulturhistoriska bebyggelseinventering i Häggåns dalgång som jag arbetade med under våren 1976. Anteckningar från fältarbetet tillsammans med en sammanställning av bebyggelseinventeringen har sedan kompletterats med intervjuer, fotodokumentation och arkivmaterial som traditionsuppteckningar, uppgifter i kyrkoböcker, äldre kartmaterial etc samt litteraturstudier. Fotomaterialet är, där annat ej anges, hämtat från länsmuseets bebyggelseinventering, Vänersborg 1976.</p
Fredriksborg : En fästningsstudie
No full textFöljande uppsats är en sammanställning av de fakta jag insamlat om Fredriksborgs fästning och som till stor del baserar sig på studier av ritningar och skrivna dokument samt inventeringar av fästningsruinen. Andra viktiga källor har varit delar av Fortifikationens historia samt en uppsats om fästningen i Vaxholms Fästnings Museums Meddelanden. Dessa har varit viktiga dels för att inom rimlig tid kunna tränga in i ämnet dels som utgångspunkt för de vidare efterforskningarna i Fredriksborgs historia. Uppsatsen vill ge en bild av hur en fästning byggdes, fungerade och fick förfalla.Modern litteratur som behandlar fåstningen på ett överskådligt och systematiskt vis samt ur en bredare synvinkel tycks inte existera. Den litteratur som finns lägger i allmänhet tonvikten vid de krigstekniska aspekterna -fästningens funktion i strid. Materialet över hur våra gamla fästningar byggdes är emellertid mycket omfattande och finns framför allt samlat i form av ritningar och skrivna dokument på Krigsarkivet. Dessutom står de flesta av våra fästningar kvar oförstörda av krig. Delvis på grund av, som jag tyckte, bristfällig litteratur i ämnet började jag söka ett objekt, som kunde vara lämpligt att studera i dokumenthandlingar och på plats. Jag inbillade mig att ett faktainsamlande och en undersökning av ett enstaka objekt även borde ge generella kunskaper om denna speciella typ av byggnadsverk. De flesta av våra kvarvarande fästningar är från tiden före inträdet av den moderna krigstekniken, vilken kan sägas ha uppkommit under andra hälften av 1800-talet, som resultat av uppfinningar såsom det räffiade och bakladdade kanonröret, den briserande granaten och betonggjutningstekniken. Det föll sig därför naturligt att söka bland de äldre fästningarna.</p
Fiskævret Grip : Den Nordiska Trästaden
No full textDette er en registrering og vurdering av fiskevreret Grip som milje og et forslag til bevaring av miljeet i framtida. Kristiansund kommune har vrert oppdragsgiver, men Riksantikvaren og Norsk Kulturråd har også bidratt til arbeidets gjennomferelse. Registreringen har skjedd i samråd med Sekretariatet for registrering av faste kulturminner i Norge
Visby Innerstad : En användningsplan
No full textSedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm har under läsåret 1972/73 studerat bevarande - och förnyelseproblem i Visby. Staden innanför murarna har naturligt nog utgjort tyngdpunkten i arbetet - den här inte bara historiskt och estetiskt fängslande utan erbjuder också ovanliga möjligheter att tränga in i frågor, som annars sällan har en så klar och renodlad karaktär. </p
Sanering i Finlands Städer : Den Nordiska Trästaden
No full textDenna utredning behandlar utvecklandet av bostadsbeståndet i Finlands tätorter. Med begreppet sanering avses i utredningen åtgärder, genom vilka man kan förbättra boendeförhållandena för de invånare som lider av bristfällig boendemiljö. Begrepp som ansluter sig till sanering definieras och specificeras. Formerna för sanering granskas huvudsakligen från två utgångspunkter, sanering som medför rivning och sanering som innebär bevarande. Bakgrunden till de nu rådande saneringsmetoderna och idealen skisseras upp. Former och kostnader för utveckling av den existerande boendemiljön utreds ur samhällsekonomisk synvinkel. Vidare diskuteras frågan om hur sanering kan påverka förverkligandet av allmänt godkända bostadspolitiska målsättningar. Till slut påvisas faktorer inom den offentliga förvaltningen som nu försvårar upprustning och modernisering av bostäder.Bostadsbristen har ansetts vara det centrala bostadspolitiska problemet i Finland. Då arbetskraften i slutet av föregående sekel och i början av detta århundrade sökte sig till tätorter och industriorter innebar detta att bostadsbehovet ökade enormt. Arbetarnas bostadsfråga blev ett centralt tema i den bostadspolitiska debatten. Sedan början av 1950-talet har bostadsbristen varit konstant. Den alltmer ökande ekonomiska koncentrationen i södra Finlands tätorter har fört med sig bestående bostadsbrist. Den fortsatta ekonomiska koncentrationen i tätorterna på 1970- talet samt jord- och skogsbrukets rationalisering stället en gång för alla det rådande bostadspolitiska kravet: allt fler nya bostäder måste produceras. Detta krav understryks av ett annat fenomen: invånarnas ytstandard stiger. Också de gamla tätortsinvånarna behöver fler bostäder då kraven på bostadsytan ökar. Under detta starka tryck har man koncentrerat sig på nybyggnad. Man har ständigt sökt nya former att främja produktionen av nya bostäder. Det redan existerande bostadsbeståndet och boendemiljön har däremot fått litet uppmärksamhet.</p
Träbyggande Under 1800-talet : Debatt och verklighet
No full textTonvikten skall här läggas vid propagandan, dess ideal och deras rötter. Propagandisterna skall i stor utsträckning få tala för sig själva genom citat och bilder. Den verkliga utvecklingen har endast kunnat exemplifieras. Exemplen har främst valts från Hälsingland, delvis och främst av praktiska skäl men även därför att Hälsingland är av särskilt intresse genom att de tidigare och av de nya idealen utkonkurrerade byggnaderna var av ovanligt hög kvalitet. Det som här presenteras är således främst ett underlagsmaterial som kanske kan underlätta för läsaren att dra egna slutsatser om snickarglädjens karaktär och värde.Syftet med denna uppsats är att belysa den propaganda för bättre byggnadsskick på landet som förekom under 1800-talets senare hälft och att även behandla den därmed sammanhängande träarkitektur som av eftervärlden brukar kallas snickar glädje. Under denna tid började nya ideal för stadens form göra sig gällande. 1874 års byggnads stadga beredde vägen för upplösningen av den låga traditionella trästaden och överhuvud för den kommande expansionen av städerna. Vid 1800-talets mitt spelade dessa ännu ganska liten roll, 90 % av Sveriges befolkning bodde 1860 på landsbygden och det var då ännu i första hand där som landets omdaning skedde.</p