The Royal Institute of Art
Not a member yet
320 research outputs found
Sort by
Mötets Möjlighet : Arkitekter och Konstnärer i Samarbete
Denna katalog till utställningen "MÖTETS MÖJLIGHET. Arkitekter och konstnärer i samarbete" beskriver de projekt till konstnärskafe på Skeppsholmen som visas och som arbetades fram under en Workshop förra året, anordnad av Konsthögskolans Arkitekturskola och Monumentalskola. Den innehåller också några texter som tar upp frågan om samarbetet mellan arkitekter och konstnärer, hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Avsikten med detta är att ge kontakt med en diskussion som funnits mycket länge och som är angelägen för framtiden. Både arkitekternas och konstnärernas situation kan stärkas genom ett bättre samarbete.Initiativet till samverkanprojekt är denna gång Konsthögskolans och projektet har utförts som en form av efterutbildning för utexaminerade och yrkeserfarna arkitekter och konstnärer. Inom min avdelning, Arkitektur på KTH, har jag själv varit initiativtagare till ett samarbetsprojekt med Konsthögskolan om kyrkobyggnader. Som av en tillfällighet kommer de båda projektens utställningar bokstavligt att avlösa varandra. Men är det en tillfällighet? Är det inte snarare så att arkitekterna återigen dras till sin ursprungliga konstnärliga tillhörighet.</p
Nygotiska kyrkor i Skåne : utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910
Denna bok har sin utgångspunkt i 1981/82 års studier i skånskt 1800-talsbyggande där Arkitekturskolans restaureringslinje valde att ägna sitt intresse åt det relativt obeaktade bestånd av nygotiska kyrkor som Skåne erbjuder. Studiernas syfte har varit attförsöka fånga kyrkornas specifika såväl estetiska som tekniska karaktäristiska och beskriva den utveckling som de representerar.
Mälsåkers Slott
Läsåret 1990-91 har vi valt ett större restaureringsprojekt, Mälsåkers slott vid Mälaren. Tessinslottet från 1680-talet skadades svårt vid en brand 1945. Den avbrända takkonstruktionen rekonstruerades, de rötskadade bjälklagen byttes mot nya i betong och de gamla originalfönstren ersattes. Vårt syfte med Mälsåkersstuierna har varit att träna ett arbetssätt och utveckla en metodik för undersökningoch analys. Först därefter konkretiseras diskussionen om byggnadens användning med utgångspunkt från dess egna förutsättningar. Studier av allt från grund till takstolar, från yttre miljö tillinteriörer och snickeridetaljer har kopplats till arkivstudier och till undervisningen i övrigt. Målet har varit att visa hur byggnaden är konstruerad och på vilket sätt den utnyttjats under århundraden med förändringar av inredningar, rumssammanhang och konstruktiva system.
Svartsjö slott : dokumentation, analys och restaureringsförslag
Läsåret 1988-89 ägnade Arkitekturskolans avdelning för restaureringskonst åt två större restaureringsprojekt - Svartsjö och Bogesund. Båda slotten står outnyttjade och erbjuder goda exempel på de tekniska och kulturhistoriska komplikationerna inom den kvalificerade byggnadsvården. I den föreliggande skriften finns både utställningen som visades vid Konstakademien våren 1989 och ett bearbetat förslag till ett resataureringsprogram för Svartsjö slott redovisade
Grönlands By i Malung 1850-1980
Under mina efterforskningar har jag intervjuat många äldre och medelålders människor och bett dem berätta vad de minns. Det har blivit verkligt trevliga och givande pratstunder, ofta med flera syskon och makar samlade på en gång. Utgående från två kartor, storskifteskartan 1850 och en refuserad stadsplan 1934, har jag med hjälp av intervjuerna kunnat rekonstruera kartor över Grönland vart tionde år från 1880 och framåt. Det finns inget hus som är byggt efter 1850 och rivet före 1934, med andra ord alla hus som funnits under mellantiden finns markerade på åtminstone en av de två utgångskartorna. De sista femtio åren har varit lättare att kartlägga men inte lättare att beskriva. Min ambition har varit att föra historien fram till dags dato och med likartat angreppssätt för hela tidsperioden, något som ofta saknas i olika typer av bygdehistoria - de sista tjugo trettio åren brukar bli behandlade med annan vinkling än äldre tid. Jag är arkitekt, och som planerare vill man skriva en historia som sträcker sig fram till idag för att utgöra underlag för planering. Den inställningen tillämpar jag också i det här arbetet trots att det inte är avsett som planeringsunderlag.De senaste drygt hundra åren har de flesta orter i vårt land genomgått en omvälvande utveckling. Så även Malung i Västerdalarna. Jag har besökt Malung så gott som varje sommar sedan 1950, då jag var sex år, och har med egna sinnen kunnat följa utvecklingen under den tiden. Nu i vuxen ålder och med en del förvärvade kunskaper i bebyggelsehistoria har jag fått lust att kartlägga utvecklingen ända från den tid då hela socknen var en jordbruks- och skinnarsocken och det som nu är Malungs centrum var en ganska liten bondby. Byn heter Grönland, och Malungs centrum kallas också Grönland i dagligt tal.</p
Centralen : Studier i området kring Stockholms Centralstation
Denna skrift handlar om Centralen i Stockholm och dess närmaste omgivningar, Centralplan, T-centralen, Vasagatan och Klarabergsgatan. Den är resultatet av Arkitekturskolans arbete läsåret 1983- 84 och innehåller förutom en rad projekt också historiska utblickar och samtidskritiska resonemang. En stor del av innehållet redovisades redan våren 1984 - det skedde genom en utställning på Arkitekturmuseet och en preliminär publikation. Materialet har sedan svällt ut med innehållsrika uppsatser om Centralen, om äldre och nyare insatser för att förena konst och arkitektur och om den föga kända, ännu obebyggda Blekholmen.Som ämne för läsåret 1983-84 valde Arkitekturskolan att studera Stockholms Central. Att granska Centralen med omnejd framstod då som en angelägen uppgift och är det fortfarande. Järnvägens tillkomst gjorde på sin tid denna utkant av Klara till en av stadens viktigaste knutpunkter. Tillkomsten av T-centralen och alla busshållplatserna på Vasagatan och Klarabergsgatan har ytterligare förstärkt denna prägel och givit området en särställning som trafikknut och mötesplats. När Arkitekturskolan inledde sina studier hösten 1983 väntade också ett antal stora om- och tillbyggnadsprojekt som gav ytterligare aktualitet åt ämnet.</p
Moströmska Gården : En bondgård i Resele socken Ångermanland
Den gård vi beskriver här, Mo nr 3:2, ligger i en liten by i Resele socken i Ångermanland ca tre mil norr om Sollefteå. Landskapet med niporna, de ljusa odlade terrasserna och de mörka, blånande bergen är enastående vackert. Detta är förvisso Pelle Malins poetiska Ådal. Gården ligger på en platå ovanför nipbranter på Ångermanälvens norra strand. Den består av ett 20-tal tämligen spridda timmerbyggnader. Den är mycket typisk för trakten. Den stora mangårdsbyggnaden brädslags på 1930-talet och målades ljusgul. I övrigt är husen faluröda. Födarådsstugan och bagarstugan bildar flyglar till mangårdsbyggnaden. Ladugården med sin lätt böljande taknock, de grånande härbrena och de andra ekonomibyggnaderna är mer oregelbundet placerade på en ganska stor yta.Detta arbete har utförts som stipendiearbete vid Kungl Konsthögskolan i Stockholm av undertecknade. Det viktigaste för oss har varit att dokumentera den studerade gården, en välbevarad 1800-talsgård, men vi har också velat redogöra för dess historia och sätta in den i ett större sammanhang. Därutöver har vi velat ge glimtar av livet på gården.</p
I Teglets Spår : Svedala igår, idag, imorgon
Denna skrift om Svedala omfattar tre delar. Den första delen "Svedala igår" är en historisk översikt som beskriver Svedalas tillväxt framför allt från mitten av 1800-till början av 1900-talet. Då skedde den omvälvande utvecklingen i samband med järnvägarnas tillkomst och industrins etablering. Den andra delen "Svedala idag" beskriver det nutida Svedala, dess bebyggelse och miljö, allt från gatu- och torgmiljöer till husdetaljer. I hus och detaljanalyser visar vi det typiska för epokens byggande vilket också idag präglar stora delar av Svedalas byggnadsbestånd. Med Svedalas historia och bebyggelse som bakgrund diskuterar vi i en tredje del "Svedala imorgon" Svedalas fram tid. Vi formulerar ett antal enkla teser med råd och anvisningar på plan- respektive husnivå till stöd för Svedalas bebyggelsemiljö nu och i framtiden.Utgångspunkten för arbetet som helhet var en önskan att närmare analysera det vaga talet om en skånsk egenart i byggandet, en regionalt begränsad tradition av sådan bredd att dess resultat utgör påfallande inslag i bebyggelsebilden. Det är många som tidigare ställt sig samma uppgift. I allmänhet har man pekat på några lätt igenkännbara byggnadstyper, tex korsvirkeshusen både i staden och på landet eller de vitrappade trappgavelförsedda kyrkorna.</p
Markanvändning i Karlstadsdeltat : - En studie av landskapets omdaning mot bakgrund av den fysiska planeringen
Med utgångspunkt från stadskartor och detaljplaner har utvecklingen översiktligt kunnat beskrivas. Det äldre materialet har vi hämtat ur historiska verk i Värmlandsrummet i Karlstads stadsbibliotek. Kunskap om den för oss mera näraliggande perioden har inhämtats genom studier av planbeskrivningar samt intervjuer.Konsthögskolans arkitekturskola bedriver en ettårig påbyggnadsutbildning, som vänder sig till arkitekter. Under läsåret 1978/79 deltog vi, som elever i studier av Bergslagen. Eleverna har efter genomfört läsår möjlighet att söka stipendium för enskilt arbete, där krav på dokumentation ställs. Markanvändning i Karlstadsdeltat, är ett sådant enskilt arbete, som p.g.a. stipendiets omfattning huvudsakligen har bedrivits på fritid.</p
Kävlinge : Ett skånskt järnvägssamhälle
Denna skrift är resultatet av de studier som Konsthögskolans arkitekturskola ägnade Kävlinge samhälle 1981-82. Den innehåller den första samlade beskrivningen av Kävlinges historiska utveckling, dess växt och bebyggelse, med tyngdpunkt på expansionen vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I detalj behandlas det tegelbyggande som blev den snabba tillväxtens fysiska uttryck. I rader av uppmätningar visas de kännetecknande dragen från den tiden upp, något som också idag präglar stora delar av Kävlinges byggnadsbestånd. Med historia och bebyggelseutveckling som grund diskuteras vidare en rad angelägna planeringsuppgifter i centrala Kävlinge. Förslag till förbättringar och kompletteringar i miljön redovisas. Dessa visar också prov på möjligheterna att åter använda tegel som karaktärsgivande fasadmaterial i anknytning till den lokala byggnadstraditionen.Utgångspunkten för arbetet som helhet var en önskan att närmare analysera det vaga talet om en skånsk egenart i byggandet, en regionalt begränsad tradition av sådan bredd att dess resultat utgör påfallande inslag i bebyggelsebilden. Det är många som tidigare ställt sig samma uppgift. I allmänhet har man pekat på några lätt igenkännbara byggnadstyper, tex korsvirkeshusen både i staden och på landet eller de vitrappade trappgavelförsedda kyrkorna. Det har framstått som en självklar arbetsuppgift att bevara så mycket som möjligt av allt detta. Här har också betydande resultat uppnåtts. Mindre framgångsrika blev försöken att med detta byggnadsbestånd som utgångspunkt forma en ny arkitektur, på en gång traditionspräglad och lämpad för nutida praktiska syften. Det berodde nog inte på att arbetsuppgiften var för svår att genomföra. Orsaken låg mer i att hela detta tänkesätt förklarades som hopplöst otidsenligt och som något av en flykt undan den moderna tidens krav.</p