The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Ökad förståelse eller symbolvärde? : Användning av information på finska och svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser
No full textDenna rapport visar hur talare av finska och svenskt teckenspråk använder information översatt till finska och svenskt teckenspråk på fyra myndighe- ters webbplatser. Språkrådet genomförde sommaren och hösten 2020 en enkätundersökning som vände sig till finsktalande och teckenspråkiga med- borgare. Av svaren framgår det att de som besöker myndigheternas webb- platser tar del av såväl de svenska texterna som översättningar till det egna språket för att utföra sina ärenden. Översättningarna har en både praktisk och symbolisk betydelse för mi- noritetsspråkstalarna. Genom att ta fram översättningar visar myndighe- terna att de finsktalande och teckenspråkiga medborgarna har en särskild ställning i det svenska samhället. Att få information på sitt eget språk inne- bär att man blir erkänd som språkgrupp. För många medborgare ger den översatta texten bättre förståelse av informationen, vilket underlättar för dem att utföra sina ärenden. Men det krävs också kunskaper i svenska för att utföra ärenden, eftersom endast en bråkdel av informationen är översatt. De flesta som svarade på enkäten önskar att det fanns mer information på finska respektive svenskt teckenspråk på myndigheternas webbplatser. Man önskar också e-tjänster på finska och att kontakter med handläggare kan ske på det egna språket
Framgång för små språk : En översikt om varför små språk i Norden behöver stärkas och vad som bidrar till ett lyckat språkstärkande arbete. Innehåller en checklista med framgångsfaktorer.
No full textFramgång för små språk vill bidra till att göra arbetet med att stärka små språk i Norden mer framgångsrikt. Många små språk i Norden har försvagats och används inte överallt i samhället eller är till och med hotade till sin existens. Med små språk menas de nationella minoritetsspråken och andra små språk i Norden som har relativt få talare och en officiell status. Översikten ger en samlad kunskapsbild över språkstärkande arbete och innehåller en checklista med framgångsfaktorer som bör hanteras för att förbättra resultatet av sådant arbete.Små språk i Norde
Klarspråk 2021:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textI det här numret av Klarspråk är temat demokrati. Demokrati kräver klarspråk Demokrati har alltid varit ett av de starkaste argumenten för klarspråk. Alla ska kunna förstå vad myndigheter gör och varför. Det är förstås särskilt viktigt i beslut som påverkar enskilda personer, till exempel från Försäkringskassan eller kommunen. Klarspråk och demokrati går hand i hand I år är det 100 år sedan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genom fördes. Det ledde till att de första kvinnorna tog plats i riksdagens kammare. På min arbetsplats i riksdagen firar vi på flera sätt demokratins märkesår, se riksdagen.se. Det genomförs också aktiviteter på temat på olika håll i landet. Skrivrådet: Vi kan alla hjälpas åt att stötta personer som lär sig svenska Att kunna svenska i Sverige är viktigt för att man som invandrad person ska få tillgång till arbete, men också till sina barns vardag i skolan, till nya vänner i fotbollsklubben och till information o... Tillgänglig information för alla – även under en kris De mänskliga rättigheterna är universella och gäller lika för alla. En av dessa rättigheter handlar om rätten till information. Att som individ kunna ta del av information är viktigt för att kunna var... Klarspråk, kompetanse og kvinnelig stemmerett Tenk deg at du skal holde et innlegg i en debatt. De fleste av de du skal overbevise er kritiske til kompetansen og klokheten din. Du har mindre erfaring fra debatt enn de andre, og lavere utdanning. ... Språkfrågan: Varför riksdagsledamot och talesperson men talman? Efterledet -man brukar bytas ut för att göra titlar mer könsneutrala. Men i riksdagen heter det talman oavsett om hen tilltalas fru talman eller herr talman. Notise
Barns och ungas tillgång till teckenspråk i Norden : en juridisk kartläggning
No full textDen här rapporten handlar om barns och ungas tillgång till teckenspråk i Norden som de uttrycks i de nordiska ländernas lagar och andra rättskällor, såsom förarbeten och andra normativa dokument. Kartläggningen omfattar sju lagstiftningsområden: grundlagsstiftning, språklag- stiftning, familjelagstiftning, skollagstiftning, fritids- och tolklagsstiftning, diskrimineringslagstiftning och medielagstiftning. Dessa områden har valts ut som särskilt viktiga för barns och ungas tillgång till teckenspråk. Flera nordiska länder har stiftat språklagar som omfattar de nationella teckenspråken. De nordiska länderna har ratificerat flera internationella konventioner som tar upp rätten till språk. Teckenspråkiga ses ofta som personer med hörselnedsättningar – inte en kulturbärande minoritet med ett eget språk. Det är symtomatiskt att funktionsrättskonventionen är det traktat tydligast tar upp den språkliga situationen för teckenspråkiga medan minoritetskonventionerna inte gör det. Men benämningen teckenspråkiga omfattar även hörande barn och unga. Barnkonventionen säger att beslut som rör det enskilda barnet ska tas med barnets bästa för ögonen. Konventionen tar också upp barnens rätt till sitt språk och sin kultur
Teckenspråkiga förskolor 2020 : En kartläggning av förskolor som erbjuder en teckenspråkig miljö
No full textDenna kartläggning är en uppföljning av Språkrådets kartläggning 2010 där det undersöktes hur många förskolor som tar emot döva och hörselska- dade barn och erbjuder en teckenspråkig miljö. Resultatet sammanfattas i nedanstående punkter. Antalet förskolor som erbjuder en teckenspråksmiljö var ungefär lika många 2020 som 2010. 9 av 20 av förskolor som tog emot döva eller hörselskadade barn våren 2020 bedömdes erbjuda en teckenspråksmiljö.Antalet döva eller hörselskadade barn i de förskolor som erbjuder teckenspråkig miljö var ungefär lika många 2020 som vid kartlägg- ningen 2010.Antalet hörande barn till teckenspråkiga föräldrar eller syskon är förhållandevis få i de undersökta förskolorna.Många förskolor använder både svenskt teckenspråk och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, i sin verksamhet
Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk : Ett läromedel för högstadiet
No full textInformationsbroschyr om Sveriges nationella minoritetsspråk och arbetet med dessa. Läromedel för högstadiet. </p
Nationella minoriteter 2020 : Vad vet Sveriges befolkning om dem?
No full textFör tredje gången har Kantar Sifo, på uppdrag av Isof, Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget, undersökt allmänhetens kunskap om och attityd till Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Resultatet visar bland annat att tre av fyra kan nämna minst ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, att stödet för att språken ska leva vidare är starkt och att kunskapen om minoriteterna ökat mest bland Sveriges 15–29-åringar
De samiska arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå
No full textInformationsfolder framtagen till Ubmejen Biejvieh (Samiska veckan i Umeå) 2019, uppdaterad 2021
Se tavallinen Niemi : Finskspråkiga efternamn i Sverige
No full textThis article deals with Finnish-language surnames (family names) in Sweden. These may be borne by Finnish immigrants or their descendants, or by members or descendants of the Tornedalian minority group in the north of Sweden. In this study, the 20 commonest Finnish-language surnames in Sweden as a whole, the 20 commonest Finnish-language surnames in Norrbotten county in the northernmost of Sweden, and the 20 commonest surnames in Finland are compared. This shows that the top-20 surnames of Norrbotten county and of Finland differ to quite a large extent. While the commonest surnames in Finland often ends in the suffix –nen, a suffix that was widespread in Finland during the times of nation-building in the last decades of the 1900th century, the commonest Finnish-language surnames in Norrbotten county are usually simplex names. A study of the 1880, 1890, 1900 and 1910 Swedish censuses shows that the Finnish-language surnames common in Norrbotten county is also those of long history in Sweden. It is concluded that the Finnish-language surnames in Sweden consists of two layers, the Tornedalian minority surnames and the Finnish immigrant surnames, even though some surnames belong to both those groups
Klarspråk 2020:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textKlarspråk utanför Sveriges gränser I det nya numret av Klarspråk hämtar vi inspiration från andra länder. Som alltid när det gäller goda exempel är det tillåtet att låna av varandra! Genom att skriva empatiskt ökar både läsarnas förtroende och chanserna för din text att nå fram. Stacy Robison från USA berättar om hur viktigt det är att visa empati, särskilt inom hälsokommunikation. Ifall jag vill testa min text på läsare innan jag publicerar – hur gör jag då? Andrea Othilie Rognan från Norge visar hur du enkelt kan testa texter från hemmakontoret med hjälp av digitala verktyg. Är digitalt alltid bäst? Kresten Bjerg från Danmark presenterar överraskande resultat från en undersökning om vad läsare föredrar vid olika slags läsning: att läsa på skärm eller på papper. Att arbeta med klarspråk på svenska i Finland har särskilda utmaningar, berättar Maria Fremer. Både målgrupperna och förutsättningarna är annorlunda än i det finska klarspråksarbetet. I numret skriver vi också om nyutkomna böcker och tipsar om en ny podd, Svenskan i samhället