The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Stamböcker som källa för personnamnsforskningen : Exempel från en underutnyttjad genre
No full textA Stammbuch, or album amicorum, is a kind of friendship book that was kept mainlyby students at German-speaking universities. It was primarily used to collect personalmessages – Einträge, or entries – from fellow students and professors. The traditionof keeping these albums emerged in Germany during the Reformation and subsequentlyspread, including to Scandinavia. It persisted right into the 20th century. Analbum amicorum usually consists of a volume with originally blank pages on which the entries have been written. A typical entry consists of a quotation or maxim at thetop of the page, followed by a dedication, a notation of the place and date of the entry,and a signature. The commonest languages used are German and Latin, but entries in Classical Greek, Hebrew, French and many other European vernaculars also occur.Albums are often artistically decorated with drawings and coats of arms.Onomasticians have made far too little use of albums of this kind. The present articleemphasises that they can be an important source of new knowledge for research,above all, into historical personal names. With reference to an earlier study, it is shownfor example how material from alba amicorum changes our picture of how the Chancellorof Sweden, Axel Oxenstierna (1583–1654), wrote his name. Contrary to theclaims of earlier scholars, it emerges that Oxenstierna did in fact use a patronymic.The article also describes how material from these albums has revealed a new earliestrecord of a woman using a married name in Sweden, from 1654, when AgnesMargredhtWagthmejster geboren won Helmstedt employed such a name in an albumentry. Material from alba amicorum can in addition provide new insights into the useof patronymics and hereditary surnames in historical times
Klarspråk 2020:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textNya metoder och nya kanaler Det nya numret av Klarspråk ger exempel på hur man kan använda nya metoder och kanaler i klarspråksarbetet. Vinnarna av Klarspråkskristallen 2020 berättar om sina metoder för att kommunicera begripligt med medborgarna. Bland annat arbetar de med klarspråksutbildning för alla medarbetare, e-postcoachning och klarspråkgranskning av politiska beslutsunderlag. Hur vet vi att en tjänst verkligen är till nytta för användarna? För att veta det måste vi involvera dem i processen när vi utvecklar nya tjänster, skriver Emelie Risberg Hellström från Innovationsguiden. Gör texten och den handling som du vill att läsaren ska göra tydligare, tipsar Niklas Laninge, expert på beteendedesign. Det gäller att göra det lätt för användaren att göra rätt, och att göra det önskade beteendet mer attraktivt än alternativen. Språkfrågan handlar om hur myndighetsnamn och förkortningar för dem bör utformas för att vara enkla att komma ihåg, förstå, skriva och uttala. Vi på Språkrådet har sammanställt några praktiska råd om översättningar och tillgänglig samhällsinformation under kriser
Folklore and Magic in Västerbotten : Then and Now
No full textHäfte till en utställning om folktro i Västerbottens museum, 2020. Bearbetad av Västerbottens museum.</p
Folktro om kon i det förindustriella agrarsamhället
No full textThe folklore of cows and cattle in pre-industrial Sweden The farmers in Sweden have always treasured cows, even though they rarely pro-duced rich amounts of milk, skin or meat. This article examines the folklore, magical rites and customs, for protecting and handling cows in 19th and early 20th century pre-industrial Sweden. A common notion was that cows were sensitive and vulner-able animals; therefore, there existed all kinds of safety measures and magical rites for making sure that they got as much protection and help as possible. This also ap-plied to notions of diseases and cures, that some ailments or injuries was the result of sorcery or the harmful interference of supernatural beings or witches. Therefore, magical charms and customs was the most effective cure. When a farmer bought a new cow to his farm, it was important to follow certain rituals and customs to make sure that she did not start longing for her earlier home. There is a large number of customs and magical rites described in the folklore archives for protecting and mak-ing sure that crucial elements in the breeding and handling of cows worked properly, as well as the milking of cows and protecting the milk from witches, the evil eye or supernatural beings. Another topic is liminal phases when the cows were extra sensitive and vulnerable from the supernatural, for example, during calving or when the cows were released for summer pasture. This article examines hundreds of such folklore accounts, based on the collections of The Archives of Dialect- and Folklore Archive in Uppsala.
What is in a greeting? The social meaning of greetings in Sweden-Swedish and Finland-Swedish service encounters
No full textThis study investigates the use of greetings in Sweden-Swedish and Finland-Swedish service encounters and the social meaning of different greeting forms. Situated within the framework of variational pragmatics, the study explores Swedish as a pluricentric language and investigates with interactional and statistical analyses to what extent the variable nation affect variation in greeting forms. While nation indeed is an important factor, the study also illustrates how social variables such as age, gender and participant roles as well as situational variables such as medium, region and venue impact the greeting choices participants make. Further, by applying an interactional analytical perspective the study contributes to the methodological development of variational pragmatics. This analysis shows how the sequential position of a greeting plays a part in the choice of greetings, and demonstrates that pragmatic variation emerges in interaction. The article suggests that greetings can be a resource for indexing the degree of social distance between interlocutors, and thereby manifest recurring cultural patterns.Interaktion och variation i pluricentriska språ
Det finns ett sug efter klarspråk : Bättre stöd till klarspråksansvariga i offentlig verksamhet
No full textRapporten Det finns ett sug efter klarspråk – en studie om bättre stöd till klarspråk i offentlig verksamhet presenterar resultatet av en undersökning av myndigheternas klarspråksarbete som Språkrådet genomförde 2019. Undersökningen ingår i Isofs uppdrag att följa och utvärdera klarspråksarbetet i offentlig verksamhet. Den består av två delar: en enkät till alla statliga myndigheter, regioner och kommuner samt intervjuer med klarspråksansvariga. Det främsta syftet med undersökningen är att dels kartlägga hur klarspråksarbetet bedrivs, dels identifiera hur Språkrådets stöd till de klarspråksansvariga kan förbättras. Resultatet av enkäten visar att de flesta som svarat uppger att de arbetar med klarspråk. De vanligaste aktiviteterna är att utbilda skribenter och utarbeta malltexter. Andra viktiga resultat är att tidsbrist är det största hindret för klarspråksarbete och att Språkrådet spelar en viktig roll som kunskapsbank och rådgivare. Resultatet av intervjuerna visar att en medvetenhet om vikten av klarspråk i organisationen, inte minst hos ledningen, är en central främjande omständighet
Attityder till spår av andra språk i svenskan : en forskningsöversikt
No full textDenna rapport innehåller en sammanställning av de senaste decenniernas forskning om attityder till sådant som av många människor uppfattas som spår av andra språk i svenskan. Det kan vara lånord, kodväxling eller olika former av brytning eller förortsklang. Rapporten ger en översikt över studier som har gjorts på dessa områden, beskriver de övergripande attitydmönstren och pekar ut några av de forskningsluckor som finns. I rapporten diskuteras bland annat engelskans särställning somhögprestigespråk nummer ett, olika brytningars olika status samt skolans och flerspråkiga elevers syn på kodväxling och förortsslang. Resultaten tolkas mot bakgrund av spridda språkideologiska föreställningar och visar att enspråkighetsnormen fortsatt är mycket stark i det svenska samhället. Alla dessa attitydmönster har betydelse såväl för enskilda människors liv som för svensk språkvård
Klarspråk 2020:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textAlla har vi attityder till språk Decenniets första nummer av Klarspråk har temat attityder till språk. Dessutom uppmärksammar vi en nybliven 25-åring! Människors sätt att tala påverkar vår uppfattning om dem, skriver Ellen Bijvoet. Men det är inte bara den som talar som har ett ansvar för kommunikationen utan också den som lyssnar. Lotta Ederth berättar om radiolyssnarnas och tv-tittarnas synpunkter på språket i public service. Språkengagemanget är stort, och synpunkterna handlar ofta om uttal, engelska inslag och grammatikfel. Maria Bylins artikel handlar om hur svårt det kan vara att benämna grupper av människor på ett sätt som fungerar bra för alla inblandade. Henning Årman skriver om hur ”förortsslang” kan användas som identitetsmarkör på en gymnasieskola. Klarspråk fyller 25 år! Det första numret av ”Bullen” kom ut i början av 1995. Vi har pratat med Barbro Ehrenberg-Sundin som då var redaktör. Språkfrågan handlar om hur benämningen på det nya coronaviruset och sjukdomen som den sprider bör skrivas