The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Framtidens Lexin : Forskningsöversikt
No full textFramtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom flerspråkighet och lexikografi med inriktning mot inlärningsordböcker. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, som en del i ett större projekt. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur väl anpassad till målgruppen Lexin (lexikon för invandrare) är i dag och ge rekommendationer om hur framtida Lexin bör utformas. Samhället har förändrats sedan det första Lexinlexikonet gavs ut i början av 1980-talet, inte minst genom den pågående igitaliseringen, en ökad invandring från utomeuropeiska länder samt högre krav på svenskkunskaper och snabbare integrering i samhället. Lexikonresurser för nybörjarundervisning i svenska behövs mer än någonsin. Rapporten undersöker vad de senaste decenniernas forskning kan lära oss om hur Lexin bättre skulle kunna möta denna breda och heterogena målgrupp med sinsemellan mycket olika förutsättningar att lära sig svenska
Klarspråk 2020:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textKriskommunikation och klarspråk Hur kommunicerar man begripligt under en kris? Temat för det nya numret av Klarspråk är kriskommunikation och hur man kan förbereda sig inför nästa kris. Kommuner och andra myndigheter har ansvar för att ta fram lättillgänglig och användbar information om hur privatpersoner ska förbereda sig inför kriser. Christina Andersson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om riskkommunikation och om hur man kan planera sådan information i förväg. När en kris väl inträffar kan myndigheter snabbt behöva översätta information till många olika språk. Men till vilka språk och hur bör grundtexten vara utformad? Översättaren Sofia Malmgård tipsar om hur kommunikatörer kan vara bättre förberedda inför nästa kris. Folkhälsomyndighetens kommunikationschef berättar om presskonferenserna under pandemin och om arbetet bakom kulisserna. Hur ser förberedelserna ut och vilka är de största språkliga utmaningarna? Hur långt är två meter? Susanna Karlsson skriver om kommuners och regioners ofta kreativa sätt att konkretisera – och visualisera – avståndet som krävs för att förhindra smittspridning. Humor och lokal anknytning är två faktorer som gör att kampanjerna når ut. Nu kan du anmäla dig till den nordiska klarspråkskonferensen Klarspråk 2020. Det går att delta antingen på plats i Stockholm eller på distans. Lägre deltagaravgift om du anmäler dig senast 30 september! Vi tipsar också om andra konferenser och kurser och om nyutgivna böcker om språk
Pluricentric Languages
No full textThe article gives an account of research into the relationships that exist between varities of pluricentric languages, introducing central concepts and theoretical underpinnings of pluricentric research, covering power relationships, expressions of identity and attitudes as well as the debate on pluricentricity vis-à-vis pluriareality. The article surveys foundational work in the field concerning linguistic structural differences between varieties as well as more recent work on pragmatic and interactional variation in pluricentric languages.Interaktion och variation i pluricentriska språ
Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst : Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap 1960 och 2015
No full textI rapporten beskrivs projektet och de analyser som har gjorts av de cirka 3 800 insamlade ägonamnen. De mest frekventa huvudlederna och namnens semantiska innehåll beskrivs. Ägonamn från 1960 och 2015 har jämförts för att se om de förändringar som jordbruket genomgått har påverkat namnskicket. Utifrån analyserna kan vi se att en förändring har skett i namnskicket; namnen tycks i vissa fall bli längre och även sådana namn som kan anses sakna en huvudled ökar i somliga områden. Namngivarnas medvetenhet om huvudledernas innebörd försvagas. Man kan också urskilja en uppdelning i geografiska områden, närmare bestämt nordväst, nordost och söder, där förändringar har skett i olika stor grad och på olika sätt.Ägonamn i världsarvet södra Ölands odlingslandska
Dragoxens rike : Ett språkligt kulturarv
No full textAbstract: The cultural and linguistic heritage of the Ox In modern Standard Swedish, the words oxe ‘ox’, tjur ‘bull’ and stut ‘steer’ designatethe male bovine (Bos Taurus). It is easy to believe that these words have been commonlyused in the Swedish language, but this is not the case. In fact the words tjur andstut have only been used in the south of Sweden. Indeed until the beginning of the20th century these terms were proper dialect words. This is due to the fact that thebovine male only has been commonly used as draught animal in the south of Sweden.In the north of Sweden oxe designate a non-castrated male bovine, i.e. a bull, whilstin the south oxe signifies a castrated male, i.e. an ox. Alongside oxe, the words tjur andstut have been used to distinguish the different types of male bovine. In addition theSwedish dialect word böl designates a castrated adult male bovine used as a draughtanimal, but one which previously was a bull. This article presents a sample of Swedishdialect words for the male bovine. Moreover, different types of commands havebeen used to drive the ox forward in the south of Sweden, where each region has itsown tradition of specific commands. This article presents a few of these commands.Den 21 november 2018 anordnades på Arkivcentrum i Uppsala ett välbesökt symposium som i nio föredrag belyste nötkreaturens svenska kulturhistoriai vid bemärkelse från bondestenålder fram till vår tid. Artikeln bygger på ett av de föredrag som hölls vid detta symposium.</p
Om att presentera sitt ärende. En jämförandestudie av servicesamtal på sverigesvenska, finlandssvenska och finska
No full textInom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) utforskas kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska i tre typer av institutionella samtal: servicesamtal, lärandesamtal och vårdsamtal (se t.ex. Norrby m.fl. 2014; Wide 2016). I denna artikel fokuserar vi på servicesamtalen, i vilka deltagarna har bestämda roller (kund–personal) och i regel inte känner varandra från tidigare. Servicesamtalen är starkt rutinartade och inriktade på ärendet, dvs. köp av biljetter, och ärendepresentationen är sålunda en central social praktik i samtalen som är anpassad till situationen och identifierbar för deltagarna. Syftet med artikeln är att redogöra för de vanligaste presentationsformerna i servicesamtalen och jämföra distributionen av dem mellan varieteterna och språken.Interaktion och variation i pluricentriska språ