The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Bebyggelsenamnens dynamik : Handlingar från NORNA:s 47:e symposium i Lund 11-12 maj 2017
No full textThe dynamics of settlement names was the theme of NORNA’s 47th symposium, held in Lund in May 2017. This volume presents seven of the papers read at the symposium. Two of these were part of a workshop on Scandinavian place-names in -lev/-löv. The rest of the papers covers a broad range of perspectives on settlement names and settlement history, from past to present.Innehållsförteckning: Förord Peder Dam: Bebyggelseslag i det danske navnemateriale. Resultater og metoder fra en tværfaglig og kvantitativ undersøgelse af de danske bebyggelsesnavne Vidar Haslum: Klassifisering av yngre bostedsnavn. Geografiske, kronologiske og kontekstuelle variasjoner Johnny Grandjean Gøgsig Jakobsen: Nordvestsjællands -tved-navne – og deres onomastiske og bebyggelseshistoriske karakteristika Kristina Neumüller: Beläggens dynamik. Namnbyten, namnkonkurrens och namnförvirring i Bråbo härad Line Sandst: Onomastisk skalareduktion. Kunsten at skabe byer i byen alene ved sprog -- Workshop om namn på -lev och -löv Sofie Laurine Albris & Peder Dam: Status og perspektiver på de danske -lev-navne. Betragtninger fra workshoppen om de skandinaviske stednavne på -lev/-löv Ola Svensson: De skånska -löv-namne
Folkmun.se: A Study of a User-Generated Dictionary of Swedish
No full textThis study examines the Swedish user-generated web dictionary Folkmun.se, encompassing roughly 5,000 entries. Initially a general overview of the website is presented, followed by an analysis of how the content of Folkmun.se has developed, with particular focus on 190 usernames. The contributors can be grouped together based on two distinct factors: 1) by number of contributions, and 2) by the kind of words they prefer to submit. One conclusion of this study is that a great majority of contributors only publish one or two entries. This entails that a large number of users have contributed to the dictionary. Furthermore, a majority chooses to focus on dialect words or slang words. Many of these entries are not represented in traditional Swedish dictionaries. The advantages of having people of different backgrounds and skills working with word collections are obvious, and their work is an important, albeit often neglected, contribution to general linguistics
Klarspråk 2019:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textGoda exempel på klarspråksarbete I det nya numret av Klarspråk delar vi med oss av goda exempel. Läs och låt dig inspireras! Skatteverket tog hem Klarspråkskristallen 2019 för sitt framgångsrika arbete med skrivarstugor. Läs om hur de gjort för att gemensamt skriva texter som alla inblandade blir nöjda med. Hur kan man göra statistik mer tillgänglig för fler? Statistikmyndigheten SCB har prövat ett nytt grepp i sociala medier. Sundbybergs stad har frågat personer med nedsatt läsförmåga om stadens information är tillgänglig. Man har också frågat om i vilken form som läsarna helst vill ha informationen. Anne Isberg, klarspråksansvarig på Kronofogden, berättar om användningen av termen kund på svenska myndigheter. Hur gör man för att nå ut med viktig information till så många som möjligt? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog fram en broschyr om krisberedskap som delades ut till 4,8 miljoner hushåll. Broschyren finns på många språk och i olika format. I höst startar Norges första språkkonsultutbildning vid Universitetet i Oslo. Till sist tipsar vi om nyutkomna böcker och kommande konferenser med klarspråksanknytning
Språklagen och medborgaren : en undersökning av medborgarmejl
No full textSpråklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 2009, och innebar bland annat att svenska språket fick officiell status som Sveriges huvudspråk. Lagen vänder sig till offentliga institutioner, med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språkanvändning, men i slutänden är det medborgarna som ska ha nytta av lagen. Medborgarnas förståelse av språklagen är därför ett viktigt perspektiv. Men hur uppfattar medborgarna språklagen? Och var finns utmaningarna när det gäller språklagens implementering? Den här rapportens två undersökningar undersöker språklagen på djupet. I den första undersökningen görs en analys av språklagen utifrån ett juridiskt perspektiv och mot bakgrund av ramlagsstiftningsbegreppet generellt. Den andra undersökningen är en analys av mejl från medborgare till myndigheter, där språklagen eller dess rättsområden aktualiseras. Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen
Vilka är det som bidrar med ordboksartiklar till Folkmun.se?
No full textFolkmun.se är en av flera internetbaserade svenska ordböcker som är tillgängliga för alla och som utvecklas av sina användare. Denna artikel fokuserar på hur olika bidragsgivare till ordboken arbetar. I studien ingår 190 bidragsgivare och dessa har vi delat in i olika grupper, dels utifrån hur många uppslagsord de har bidragit med, dels utifrån vilka slags ord de i huvudsak har skickat in. Undersökningen visar bland annat att majoriteten av användarna bara har bidragit med något enstaka ord, vilket innebär att många olika personers språkbruk dokumenteras. Studien visar också att de flesta har valt att bidra med antingen dialekt- eller slangord. Många av de uppslagsord som förekommer på Folkmun.se saknas i andra ordböcker, vilket gör Folkmun.se till en värdefull källa
Variation är evigt ny : Svensk språkvårds förhållande till språkvetenskapliga beskrivningar av språksystemet och av långvarig variation
No full textTask-Completing Assessments in Service Encounters
No full textThis study examines positive low- and high-grade assessments in service encounters between customers and salespersons conducted in Swedish and recorded in Sweden and Finland. The assessments occur in a regular sequential pattern as third-turn moves that complete request-delivery sequences, longer coherent requesting sections, or request sequences in a pre-closing context. The positive valence of the assessments coheres with the satisfactory outcome of task completion, but their function is primarily pragmatic, used for segmenting the flow of task-oriented institutional interaction. The assessments stand as lexical TCUs, and their delivery is characterized by downgraded prosody and the speaker's embodied shift away from the other. The analysis reveals distributional differences in the interactional practice: Customers produce task-completing assessments more often than the salespersons, and high-grade assessments are more frequent in the data from Sweden than from Finland. The data are in Sweden Swedish and Finland Swedish with English translations.Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP)
Klarspråk 2019:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textTio år med språklagen Det nya numret av Klarspråk handlar om språklagen, som trädde i kraft för tio år sedan. Hur ser läget ut nu? Hur arbetar svenska kommuner, regioner och myndigheter med klarspråk? Vilket stöd önskar de från oss på Språkrådet? Resultaten från årets undersökning presenteras av Karin Hansson, som analyserat enkätsvaren och intervjuat klarspråksansvariga. Fem myndigheter berättar om vad språklagen har betytt för deras klarspråksarbete. Jennie Spetz förklarar varför språklagen kan vara krånglig är förstå, trots att den är språkligt enkel. Hemsida, webbplats, webb eller sajt – vilket ord passar bäst i ett visst sammanhang? En krångelombudsman har anställts i Helsingborgs stad för att ”avkrånglifiera” staden. Blir din organisation vinnare av Klarspråkskristallen 2020? Snart är det dags att nominera