The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Dialekter, platser och identiteter : Språk- och kulturvetenskapliga förklaringar till språklig förändring och stabilitet i Torsby och Edsbyn
No full textThis study investigates processes for dialect change in two seemingly similar rural villages (Torsby and Edsbyn) in two separate dialect areas in Sweden. The aim is to describe dialect change since the 1940s, and to explain the reasons for the different processes by using sociolinguistic and culture analytical methods. In both Edsbyn and Torsby the dialects are levelling towards the standard, but with different momentum. In Edsbyn, the dialect is much more standardized than in the signifi- cantly more stable Torsby. In a Swedish context, the linguistic stability in Torsby is striking. The culture analysis reveals that part of the explanation for the difference between Edsbyn and Torsby is the way the citizens perform belongingness. The Edsbyn informants consider themselves as part of a larger north Swedish area, whereas the Torsby informants primarily display a very local be- longingness. In other words, there seems to be a connection between how large a region a person considers him- or herself to be part of, or feels belongingness to, and how important the dialect is. In this case, the smaller the region, the more important the dialect. In the article, we suggest that the reason for the separate processes of dialect change in Edsbyn and Torsby is the informants’ orientations to place and dialect.https://doi.org/10.33063/diva-399810</p
Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk
No full textInformationsbroschyr om Sveriges nationella minoritetsspråk och arbetet med dessa. Läromedel för gymnasiet. </p
Frasformade instruktioner med uppföljningar under personlig träning
No full textPersonal training is a new form of institutional interaction that has not been extensively studied as regards language. Still, alongside embodied interaction, language is central in this activity. In this paper, phrasal utterances are studied as a resource for instructing in personal training. The data consist of 7 h 23 min of video recordings of training sessions with Swedish-speaking participants from Finland and Sweden, which are supplemented with field notes. The theoretical–methodolo- gical framework includes interactional linguistics, ethnography of communication, and variational pragmatics. Results show that participants use all semiotic information at hand when they produce and understand phrasal instructions during personal training. This process involves the overall ac- tivity, the participants’ institutional roles as trainer and client, their body positions and movements, and trajectories of earlier interaction and embodied elements of the instructions themselves. Phra- sal instructions are short; thus, they are focused and easily integrated into the ongoing physical ac- tivity. Certain differences are observed between the data from Finland and from Sweden, e.g., Finnish data have more phrasal instructions, whereas the Swedish data have more third-turn follow-ups, which may indicate cultural differences in this domain. The article concludes that phrasal utterances are not only useful as instructions in personal training but also well-suited for the activity type
Göteborgsgrammatik
No full textVarför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte? Och varför heter det dû, du skâ läsa denne här texten noga? Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Dialekterna, däremot, lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger såg honom, andra såg han och åter andra såg'en. En del säger skolen och pennen, andra säger skolan och pennan. Verben har sina egna böjningsmönster: slita-slet-sletet; knyta-knöt-knötet. Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan kors och fort uttalas koss och fott. Fisk och lille blir fesk och lelle. Gata har ett å-aktigt a-ljud. Kungen kan bli köngen. Duva och luva kan uttalas dyvva och lyvva. Detta och mycket annat utreds här. Boken inleds med en beskrivning av hur dialekten vuxit fram ur alla samtal mellan människor som i industrialismens spår flyttade till Göteborg, och deras barn fick göteborgskan som modersmål. Avslutningsvis behandlas synen på dialekten. Va, la och änna lämnar vi hemma, kunde det heta i skolan på 1960-talet. Dialekten stod inte så högt i kurs. Ändå blev den en central del av vår identitet. Utan den hade vi inte blivit vad vi blev. Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.Utgiven på externt förlag.</p
Svenskan är den fasta inredningen : Språklig representation i det offentliga rummet
No full textVilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för samhället, både ur ett kommunikativt perspektiv och som en signal om vilka språk som uppfattas som betydelsefulla. Språklagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga effektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer. Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 bibliotek, i 11 svenska orter. Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige
När det privata blir offentligt : Referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal
No full textVid teaterkassor och bokningscentraler utspelar sig dagligen en mängd korta möten mellan kund och personal. Kunden kommer för att hämta eller köpa biljetter och det är personalens uppgift att försöka uppfylla önskemålen. Dessa institutionella samtal är målinriktade, effektiva och förs vanligen mellan personer som inte känner varandra. Samtalen följer en typisk struktur: kunden framställer sitt ärende, personalen genomför det, kunden betalar och parterna tar avsked. Ofta sker allt detta inom loppet av ett par, tre minuter. Mot den bakgrunden kan det verka osannolikt att deltagarna skulle ta upp ämnen av privat karaktär, till exempel tala om familjemedlemmar, men i vårt arbete med 1 000 servicesamtal vid biljettkassor runtom i Sverige och Svenskfinland har vi noterat att det trots allt förekommer. Syftet med föreliggande artikel är att undersöka referens till icke-närvarande familjemedlemmar i servicesamtal. Först ger vi en bakgrund till forskning om personreferens och beskriver de teoretiska utgångspunkterna för studien. Därefter redogör vi för material och metod innan vi presenterar våra resultat och diskuterar dem.Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP
Amatörlexikografer – vilka, hur och varför? : Om insatser på den användargenererade sajten Folkmun.se
No full textKlarspråk 2019:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textLär dig mer om tillgänglighet Det nya numret av Klarspråk handlar om projektet Begriplig text och den nya lagen om digital tillgänglighet. Vad är viktigast att tänka på när man utformar texter för personer med lässvårigheter? Vi berättar om resultaten från projektet Begriplig text. Den 1 januari 2019 började lagen om tillgänglighet till digital offentlig service att gälla. Vad innebär den nya lagen och hur ser tidplanen ut? Tommy Olsson, specialist på webbtillgänglighet, reder ut vad som gäller. Språkfrågan handlar om facktermer: Förstår läsaren termen eller går det att välja ett ord i allmänspråket som står för samma sak? Eller kan man använda termen och förklara den? Handboken Sveriges språkflora vänder sig till alla som arbetar i det flerspråkiga Sverige, främst till dig som anlitar tolk eller översättare, eller som planerar informationsinsatser på flera språk
Kartläggning av Språkrådets språkrådgivning i finska : åren 2007, 2010 och 2017
No full textSpråkrådet som är en del av Institutet för språk och folkminnen har gjort en kartläggning av språkrådgivningen i finska. Kartläggningen som blev klar våren 2019 utfördes av Språkrådets språkvårdare i finska Tarja Larsson och Språkrådets före detta språkvårdare i finska Henna Leskelä. Syftet var att klarlägga vilka som kontaktar den finska rådgivningen, vad det är för typ av frågor som kommer in och om det har skett någon förändring under en tioårsperiod