The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Med blick på modersmålet : Om språksituationen för hörande barn till döva och modersmålsundervisningen i svenskt teckenspråk
No full textMålgrupperna för denna rapport är pedagogisk personal som kommer i kontakt med hörande barn till döva, utbildningsansvariga inom skolans värld, utredare och andra beslutsfattare inom utbildningsområdet. Rapporten består av tre delar: en kunskapssammanställning om språksituationen för hörande barn till döva, en bakgrundsbeskrivning om hörande barns möjligheter att lära sig svenskt teckenspråk och resultatet av en enkätundersökning om teckenspråkiga föräldrars syn på modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk för sina hörande barn.
Klarspråk 2019:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textÅrets första nummer av Klarspråk handlar om det talade språket. Hur kan en myndighet använda poddradio för att kommunicera med sina målgrupper? Och vad är det viktigaste att tänka på när man gör en myndighetspodd? Klarspråk i tal handlar främst om att begränsa sig och våga framhäva huvudbudskapet, skriver Riksbankens språkvårdare. Annars verkar allt lika viktigt – eller lika oviktigt. Intresset för berättelser och storytelling är stort i många organisationer. Berättelser av olika slag kan användas för att förklara komplexa saker eller förmedla värderingar som organisationerna vill associeras med. För en myndighet kan en berättelse bidra till att göra en film om komplicerade regler mer pedagogisk. Typ, liksom, ju och ba. Småorden vi använder i samtal – är de onödiga eller oumbärliga? Språkfrågan reder ut saken. Boka in den 26 april i kalendern! Då är det dags för Språkrådsdagen, som i år har temat språkliga rättigheter. Klarspråkskristallen kommer att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern. Vi tipsar om nya böcker om skiljetecken, språklig stil och om hur hjärnan påverkas av den digitala livsstilen
Beläggens dynamik : Namnbyten, namnkonkurrens och namnförvirring i Bråbo härad
No full textChange, competition and confusion among settlement names in Bråbo härad Written records of place-names are important not only because they help to establish the etymology of the names, but also because they make it possible to investigate how different names evolve and change during their lifetime. Often, names develop fairly regularly and according to well-known patterns, but sometimes other kinds of changes occur that cannot be explained by sound laws or other linguistic factors. In this paper, I discuss the irregular changes that can be observed among the settlement names of Bråbo härad in Östergötland. The corpus studied comprises some 120 names, and for about one-fifth of these, changes are recorded that deviate from the expected development. In some of these cases the irregularity consists of a morphological variation, but more often the changes are the result of replacement of the entire name or part of it. Some of these processes of name replacement were rapid, but in other cases the written records show that competing names and name forms existed during the process, leaving us with a more or less confused picture of what actually happened. Although the changes discussed in the paper are irregular, some patterns can be discerned. In the majority of cases, replacement of names took place during the 17th and 18th centuries. Geographically, most of the changes are to be found in the flat agricultural district in the southern part of Bråbo härad, and in adjacent woodland areas. The changes are mostly associated with settlements belonging to the upper classes, and often occurred when ordinary farms were turned into manors, when there was a change of ownership, or in connection with different kinds of reorganisation of the settlement. It is also shown that both the topographical and the onomastic landscape influence how place-names evolve, not least as far as the occurrence of alternative, competing names is concerned
Variation in address practices across languages and nations : A comparative study of doctors’ use of address forms in medical consultations in Sweden and Finland
No full textThis article compares variation in the use of address practices across languages (Swedish, Finnish) and national varieties (Sweden Swedish, Finland Swedish). It undertakes quantitative and qualitative analyses of three sets of transcribed medical consultations. In Sweden Swedish, address pronouns which lower social distance overwhelmingly dominate. In Finnish, both address forms reducing social distance and practices maintaining greater distance are found, with age and level of acquaintance revealed as the most salient factors. Finland Swedish is located somewhere between Sweden Swedish and Finnish, displaying a stronger tendency than Finnish to use informal direct address forms to reduce social distance, but also showing similarities with Finnish in the use of direct formal address and indirect address. The differences can be related to larger socio-cultural patterns which, however, form a continuum rather than a fixed set keeping the two languages and countries completely apart.IVI
Kartläggning av Språkrådetsspråkrådgivning i finska – åren2007, 2010 och 2017 : Vilka ställer frågorna, vad frågar de och har lägetförändrats sedan föregående undersökning
No full textTutkimuksessa haluttiin kartoittaa Kielineuvoston suomen kielen neuvontaan vuosina 2007, 2010 ja 2017 tulleita kysymyksiä ja saada vastaukset seuraaviin kysymyksiin: 1. Ketkä ottavat yhteyttä Kielineuvoston suomen kielen neuvontaan? 2. Miten paljon ja minkä tyyppisiä kysymyksiä neuvontaan tulee? 3. Onko tilanne muuttunut jotenkin vuosien 2007 ja 2017 välillä? Kartoituksen perusteella voidaan todeta, että Kielineuvoston suomen kielen neuvonnasta kysytään eniten ruotsinkielisten termien ja muiden sanojen suomenkielisiä käännösvastineita ja aika paljon myös suomenkielisten sanojen ruotsinkielisiä vastineita. Muita kysyjiä askarruttavia asioita ovat esimerkiksi oikeinkirjoitusseikat ja kielioppiasiat. Kääntäjät ja tulkit ovat neuvonnan suurin kysyjäryhmä. Lisäksi kysymyksiä tulee runsaasti myös toimittajilta ja suomen kielen hallintoalueeseen kuuluvien kuntien ja maakäräjien työntekijöiltä. Tekemällä kartoituksia silloin tällöin voidaan seurata mahdollisia muutoksia neuvontatarpeissa ja auttaa tunnistamaan alueita, joihin Kielineuvoston toiminnassa erityisesti kannattaisi keskittyä
Kielineuvoston ruotsalais-suomalainen hoivasanasto
No full textOrdlistan innehåller ord och fraser som kan vara användbara för dem som arbetar inom vård och omsorg. Den är tänkt som ett praktiskt hjälpmedel särskilt för vårdanställda som inte kan finska eller som kan bara relativt lite, men som ändå ibland behöver använda finska i arbetet. Den svensk-finska ordlistan har kommit till efter önskemål från anställda i de kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska, eftersom dessa kommuner har ett särskilt ansvar att erbjuda äldreomsorg på finska.En utökad och reviderad version av ordlistan finns publicerad på www.sprakochfolkminnen.se och i pdf-form, se fulltexterna Hoivasanasto sanoja (ord) och Hoivasanasto fraaseja (fraser).</p
Klarspråk 2018:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textÅrets andra nummer av Klarspråk har temat klarspråk inom vård och omsorg. 1177 Vårdguiden vann Klarspråkskristallen 2018 för sitt arbete med att göra hälsoinformation begriplig. Det är viktigt att utgå från läsarnas perspektiv och att skriva inkluderande, berättar redaktören Ida Friedmann. Kan en app bidra till att minska riskerna under graviditet och förlossning för gravida som inte talar svenska? På Linnéuniversitetet utvecklar forskare en tvåspråkig app som ska underlätta kommunikationen i mödrahälsovården. Föräldrar till barn med hjärtfel är ofta hjälpta av andra föräldrars kompetens och erfarenheter. I forum på nätet kan de diskutera handfasta frågor och ta del av varandras berättelser, som komplement till vårdens information. I kampanjen Skydda antibiotikan spelar klarspråk en stor roll. Experter och kommunikatörer från 25 myndigheter och organisationer samarbetar för att öka kunskapen om antibiotikaresistens. Hur används termen brukare? Språkfrågan reder ut saken med hjälp av Socialstyrelsens terminolog Carl Strömbäck
