The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Klarspråk 2022:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textI årets sista nummer av tidningen Klarspråk får du veta mer om hur språkvårdare tänker när det uppstår språkriktighetsproblem. Maria Bylin förklarar vilka frågor man ställer sig och hur man resonerar. Men varför behövs språkvård och normering? Den frågan svarar professor Björn Melander på. Och vad händer om skribenter inte följer normen? Det vet Anna Heuman. Hon har nyss skrivit en avhandling om språkliga diskussioner i sociala medier. Det som ger upphov till allra mest irritation brukar vara särskrivningar. Lisa Loenheim förklarar varför de är så känsliga – och så svåra att få och ge hjälp med. En annan vanlig språkfundering är hur man ska benämna grupper på människor. Lena Lind Palicki ger råd om hur man kan tänka där
Elvira Glaser / Michael Prinz / Stefaniya Ptashnyk (Hrsg.) 2021. Historisches Codeswitching mit Deutsch. Multilinguale Praktiken in der Sprachgeschichte. Berlin/Boston: de Gruyter. VI + 472 Seiten
No full textLanguage choice and internationalisation : The roles of Swedish and English in research and higher education
No full textEngelsk översättning av rapporten "Språkval och internationalisering : Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning". Uppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010</p
Musik i arkivsamlingarna i Uppsala [folder]
No full textInformationsfolder framtagen för arkivvisningar 2020, publicerad 2022.</p
Klarspråk 2022:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textKlarspråk behövs i valtider Lagom före valet kommer här ett nytt nummer av vår tidning Klarspråk. Där sammanfattar vi bland annat vad riksdagspolitikerna tycker i olika språkpolitiska frågor, enligt en enkät Språkrådet skickat ut. Charlotta Seiler Brylla förklarar ordvalen i det politiska språket, och Björn Appelgren från Internetstiftelsen berättar varifrån medborgarna hämtar information inför valet. Av Sofia Jonsson får du veta vad man bör tänka på om man skriver ett tal åt någon annan. Och i språkfrågan reder Lotta Ederth och Lena Olausson ut huruvida det ska vara stor eller liten bokstav i sammansatta partinamn, sammansättningar med partinamn och andra valrelaterade uttryck. Bland notiserna hittar du flera bra lästips som Svensk floskelordbok och Skriv lättläst
Meänkielen lukeminen Uumajan yniversiteetilä
No full textMeänkielen lukeminen Uumajan yniversiteetilä, Meänkieli vid Umeå universitet (översatt till svenska)</p
Klarspråk 2021:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textÅrets sista nummer av Klarspråk har tema internkommunikation. Internt är också viktigt Traditionellt handlar klarspråksarbete oftast om att förbättra myndigheters texter till allmänheten, så att alla ska förstå. Men det är förstås också viktigt att vara tydlig och begriplig när man kommunicerar med kollegor. Mysko maskinmeddelanden ”ALLA KASSOR ÄR LÅSTA EFTERSOM RESTAURANGEN HAR ÖVERSKRIDIGT DE NORMALA TIMMAR FÖR AFFÄRSDATUMET. STÄNG DAGEN OCH FÖRSÖK IGEN.” Det meddelandet lyste en eftermiddag upp skärmarna på kassaterminalerna på hamburgerrestaurangen. Just så VERSALT, felstavat och i det närmaste obegripligt. Vad skulle medarbetarna göra egentligen? Stänga restaurangen? Tre frågor till ... Mona Blåsjö, som är professor i svenska vid Stockholms universitet och har studerat kommunikation på arbetsplatser. Skrivrådet: Effektiv internkommunikation med smarta ux-texter En ux-skribent skriver med användarupplevelsen – user experience – i fokus. Titeln ux-skribent är visserligen ganska ny, men inte yrket att skriva användbara texter. De äldsta skrifter vi hittat gjord... Mallar – på gott och ont Mallar har länge varit en viktig del av klarspråksarbetet. När vi skrev boken Myndigheterna har ordet undersökte Hedda Söderlundh skrivandet på Försäkringskassan och kunde identifiera 1 200 mallar för... Språkfrågan: Internkommunikation eller intern kommunikation? När vi får frågan om ett ord ska skrivas ihop eller isär, svarar vi ofta ”det beror på”. Skillnaden kan som alla vet bli dråplig: endast kort köp , herr bastu avstängd , the vatten och så vidare. Notise
Names in the Economy : Values, Branding and Globalization : Proceedings of Names in the Economy 6. International Conference, Uppsala, 3-5 June 2019
No full textThis volume presents a selection of revised and edited papers given at the sixth conference on Names in the Economy (NITE), which was held in Uppsala in June 2019. The focus of this volume, and at NITE 6, is mainly the economy or economic aspects hidden or evident in various types of names: how names can hold different values; how names can be used or misused to enhance such values; how names can be used in branding; and how names can be a financial means in a global world. The contents display a broad selection of papers on commercial names and how they are connected to economic considerations and marketing. The topics span from how personal names and brand names, used in advertising in magazines, can reveal much synchronic information about attitudes and opinions, to how different cultures or languages are represented in the linguistic landscape. Some hitherto less studied areas are the complicated issue of word-marks (including brand names) regarded from a judicial point of view and the influence of building companies on the naming of new city developments.Denna konferensvolym innehåller ett urval refereegranskade artiklar baserade på de presentationer som hölls vid den sjätte konferensen i serien Names in the Economy (NITE) i Uppsala i juni 2019. Konferensvolymen studerar särskilt de ekonomiska aspekter som mer eller mindre tydligt finns i olika typer av namn: hur namn kan innehålla olika värden och bära med sig olika värderingar; hur namn kan användas eller utnyttjas för att lyfta fram sådana värden; hur namn kan användas för att bygga varumärken samt på vilket sätt ett namn kan vara en ekonomisk resurs i den globala världen. Volymen bjuder på ett brett urval artiklar om kommersiella namn och om hur namn kan kopplas till ekonomiska faktorer och marknadsföring. De ämnen som tas upp spänner innehållsligt från en studie av hur de personnamn och varumärken som används i reklam i veckotidningar kan ge synkron information om attityder och åsikter till en studie av hur olika kulturer och språk representeras i det lingvistiska landskapet i en flerspråkig miljö. Ett par artiklar handlar om områden som hittills varit mindre undersökta. En lyfter den komplicerade frågan om ordmärken, inklusive varumärken, och betraktar dem ur en juridisk synvinkel, en annan ser på byggfirmornas påverkan på namngivningen där nya stadsområden växer fram.Ilia Baranov - Drug Names as a Business ToolAngelika Bergien - Selling Political MessagesPaola Cotticelli Kurras - The Hidden Power of the WordsAlberto Ghia - Message on a BottleLinnea Gustafsson - The Persuasive Function of Company NamesSabine Heinemann - Italian SoundingJohan Järlehed, Maria Löfdahl, Tommaso Milani, Helle Lykke Nielsen & Tove Rosendal - Entrepreneurial Naming and Scaling of Urban PlacesIrina Kryukova - Russian Ergonyms as an Object of Linguistic RefexionAntje Lobin - Remarks on Nomination between Ergonymy and ToponymyErika Lunell - Trade Marks with Multiple MessagesKatalin Reszegi - The Mental and Neural Representation of NamesPaula Sjöblom - Women’s Values in 1950s Finland Conveyed by Product Names in Magazine AdvertisementsVäinö Syrjälä - Commercial Naming in the Linguistic Landscape of Historical Photographs from Helsinki</p
Inte som andra jular : Kreativa lösningar och corona-anpassade traditioner
No full textThis article analyzes how Christmas celebrations are described in diaries, written around Christmas 2020. Three aspects of the Christmas celebrations are investigated; firstly, how they are demarcated in time and space, secondly, the importance of food and decorations such as the Christmas tree, and thirdly the social community and the feelings it creates. In this study, the Christmas celebrations created in the diaries are regarded as expressions of traditions, processes where the past is used and recreated in the present with the purpose of maintaining social relationships and feelings of belonging and thankfulness. The article concludes that in the diaries a Christmas composed of cooking, decorating and social interaction with relatives is depicted. The diary writers show creativity and ingenuity when it comes to maintaining and recreating traditions, while at the same time creating possibilities for meetings and social interaction, despite the special situation during the Corona pandemic. Future research can tell whether any of these adjustments of the celebrations will remain or not
Flerspråkighet i arbete : En vägledning från Språkrådet
No full textDet här är en vägledning om språkinlärning – med konkreta tips om hur du som har svenska som förstaspråk kan planera möten, sköta rekrytering och hantera det dagliga arbetet på en arbetsplats där det talas många språk. Du får också veta mer om hur du kan öka den ömsesidiga förståelsen i kommunikationen med människor som håller på att lära sig svenska som andraspråk. Att lära sig ett språk som vuxen är krävande, men blir betydligt lättare med omgivningens stöd. Du som arbetar eller är chef i en flerspråkig organisation kan underlätta och stötta ännu bättre om du vet mer om språkinlärning och hur du kan hjälpa till med språket och inlärningen på bästa sätt. Den här vägledningen ger en översiktlig bild av hur språkinlärning går till – och bistår med konkreta tips för det dagliga arbetet på en arbetsplats där det talas många språk. Du får möta flerspråkiga personer, deras svenskspråkiga chefer och kollegor som alla delar med sig av sina erfarenheter av flerspråkighet i arbetslivet. Här finns också goda exempel på hur verksamheter kan använda flerspråkighet som en fördel. Att arbetsplatser utvecklar och utnyttjar flerspråkighet är en förutsättning både för att verksamheten och samhället ska fungera väl