The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Migrationsrelaterad språklig variation : Vad tycker Sveriges befolkning om förortssvenska och svenska med brytning?
No full textSverige är ett flerspråkigt land – det talas ungefär 200 språk här. Människor med många olika modersmål lär sig alltså svenska utifrån en mängd olika språkliga bakgrunder. De allra flesta som lär sig ett språk i vuxen ålder får en form av språklig variation som vi kallar brytning. I rapporten Migrationsrelaterad språklig variation redovisas resultatet från en undersökning om hur människor i Sverige i dag ser på brytning i olika sammanhang. Är det mer acceptabelt att till exempel en snickare talar svenska med brytning än att en statsminister gör det? Hur är det med svensklärare, som ska lära ut själva språket? Och hur ser man på den sortens svenska som kan höras hos talare som är födda i Sverige och som har växt upp i mångspråkiga förorter? Kan den inkluderas i den inomspråkliga variationen, som en dialektal form av svenska? Resultaten i den här undersökningen visar att Sveriges befolkning över lag har en hög acceptans för brytning. Acceptansen skiljer sig dock något åt mellan olika grupper: yngre och äldre, kvinnor och män, högutbildade och lågutbildade, liksom vilket parti man sympatiserar med och om man bor i ett förvaltningsområde för de nationella minoritetsspråken. Kanske kan dessa skillnader ge ledtrådar till vad som påverkar attityder till brytning.</p
Läkande träd : Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd
No full textArtikeln tar upp hur två typer av läketräd använts i svensk tradition, studerar de rituella handlingar och tal som kopplats till detta, liksom det djupare trossystemet runt dem. Analysen spårar hur föreställningar förändrats i takt med samhällets utveckling, och hur synen på läketräd gått från folklig läkekonst till en upphöjd status som kulturarv.Populärvetenskaplig version på svenska av artikeln "Ritual Healing on Two Continents: Nature, Traditions, and Belief (Part I)" som ingår i: The Ritual Year 8 Migrations: Proceedings of the Eight International Conference of the SIEF Working Group on the Ritual Year / [ed] Dobrinka Parusheva & Lina Gergova, Sofia: Institute of Ethnology and Folklore Studies with Ethnographic Museum at the Bulgarian Academy of Sciences , 2014, s. 375-387 (Sofia 2014).</p
The University as regeneration strategy in an urban heritage context: the case of Roma Tre
No full textInitiation by White Snake and the Acquisition of Supernatural Knowledge
No full textThis paper explores narratives about eating the flesh of a dragon or whiteserpent. It is argued that these narratives can be interpreted as examples of initiation.The snake’s association with wisdom is a common motif in Scandinavian folklore,stretching back at least to the Middle Ages. The author argues that folklore accounts ofeating a white snake correspond symbolically to initiation. Different texts explain andlegitimise how certain persons gain abilities such as wisdom, second sight, and the ability to understand the language of birds or other animals. This motif shows continuityover time and space, and does not have to have taken place as an actual ritual for theinterpretation to be valid, particularly as, in the 19th century, such stories legitimisedsuch people’s position in society as ‘cunning folk’
Riksdagspartiernas svar på språkpolitiska frågor : Språkrådets enkät inför riksdagsvalet 2022
No full text
Klarspråk 2022:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textGoda exempel och värdefulla verktyg! Det senaste numret av Klarspråk handlar om goda exempel och värdefulla verktyg för klarspråksarbete. Arbetsförmedlingen berättar om sin väg till Klarspråkskristallen 2022 och vi berättar om den alldeles nya Klarspråkshjälpen på isof.se. Arbetsförmedlingen vann Klarspråkskristallen 2022 för ett ”föredömligt och genomgripande klarspråksarbete som andra kan inspireras av”. I nya numret av Klarspråk berättar Marianne Ek, språkvårdare på Arbetsförmedlingen, om klarspråksarbetet på myndigheten och den välfyllda verktygslåda som växt fram längs vägen. Även Kommunals A-kassa och Eda kommun delar med sig av hur de framgångsrikt arbetat med klarspråk i sina organisationer. Apropå verktygslådor berättar Ingrid Olsson och Maria Fremer på Språkrådet om ett helt nytt klarspråksredskap på isof.se: Klarspråkshjälpen. Genom de tre modulerna Kom igång, Skriv klarspråk och Testa din text får du vägledning och konkreta tips om hur du gör för att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Ytterligare ett exempel på verktyg för klarspråksarbete kommer från pilotprojektet Flersamterm som samlat en termgrupp från fem olika myndigheter för att sammanställa en första flerspråkig termlista. Karin Hansson och Marie Mattson från Språkrådet berättar att det främsta resultatet av pilotprojektet inte är termsamlingen i sig utan ett förslag på fortsatt arbete baserat på tre centrala utgångspunkter: kontinuitet, samordning och helhetssyn
Klarspråk 2022:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textSamarbete löser allt! Det nya numret av Klarspråk handlar om samarbete. När vi arbetar tillsammans blir allt mycket bättre och går smidigare. Det gäller på de flesta områden, inklusive begriplig kommunikation. Sedan i höstas samarbetar klarspråksansvariga som nyligen börjar sitt arbete med mer erfarna klarspråksveteraner i Språkrådets mentorsprogram. Vi frågade några av dem hur det går och fick idel glada tillrop. Kanske blir du också inspirerad att vara med? Ingrid Herbert, som är klarspråkskommunikatör på Sida, ger oss sina bästa tips för hur man kan samarbeta om bättre texter. Man kan till exempel skriva tillsammans i skrivarstugor eller gå med i en förening. Ett annat effektivt arbetssätt är att bilda en termgrupp. Åsa Holmér och Karin Webjörn beskriver hur den nyinrättade Hållbarhetstermgruppen tar fram rekommendationer för termer och begrepp inom det högaktuella ämnesområdet hållbar utveckling. Inom EU behöver texter översättas till alla de officiella EU-språken. Det kräver mycket samarbete mellan EU:s institutioner och de svenska myndigheterna. Om detta berättar Lena Olofsson-Piras som är språklig handläggare på EU-kommissionens svenska språkavdelning
Språkval och internationalisering : svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning
No full textUppföljning på rapporten "Engelska eller svenska?: en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning" av Linus Salö, 2010</p