The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Navigating whiteness from the margins: Finnish, Somali, and Arabic speakers’ experiences of racialization, (in)visibility, and (im)mobility in Gothenburg, Sweden
No full textThis paper examines the relationship between language, (in)visibility, and (im)mobility in racialized spaces, focusing on Finnish, Somali, and Arabic speakers in Sweden. Using a theoretical framework based on hegemonic whiteness and intersectionality, the study explores how multilingual practices and subjectivities intersect with race, religion, gender, and class to shape social visibility and mobility. The research draws on linguistic ethnographic data, including interviews, linguistic landscape documentation, and an analysis of the media discourse. The study finds that while Finnish speakers have become invisible due to assimilation policies, Somali and Arabic speakers are hypervisible in Swedish public spaces and discourse, although Arabic speakers are sometimes, and in relation to other migrants, nearing Swedish whiteness. However, all three languages and their speakers are constrained by a white normativity that reproduces inequality. The paper challenges simplistic notions of mobility/immobility and visibility/invisibility in the context of a changing racial order in Sweden, where whiteness serves as a binary sorting mechanism that perpetuates inequality. Overall, this research sheds light on the complex entanglement of language, visibility, and mobility in white spaces and contributes to a more nuanced understanding of the intersectional dynamics of race and language.I denna artikel undersöks förhållandet mellan språk, (o)synlighet och (im)mobilitet i rasifierade rum, med fokus på finsk-, somalisk- och arabisktalande i Sverige. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som utgår från hegemonisk vithet och intersektionalitet undersöks i studien hur flerspråkiga praktiker samverkar med ras, religion, kön och klass, och hur det påverkar social synlighet och mobilitet. Studien bygger på lingvistisk etnografisk data såsom intervjuer, dokumentation av det språkliga landskapet och analys av mediediskurs. I studien visas att medan finsktalande genom dåtidens assimilatoriska migrationspolitik osynliggjorts, är somalisk- och arabisktalande närmast översynliga i svenska offentliga rum och diskurser, även om arabisktalande, i relation till vissa andra migrantgrupper, i vissa situationer närmar sig den svenska vitheten. Alla tre språken och deras talare begränsas dock av en vit normativitet som reproducerar ojämlikhet. I artikeln utmanas förenklade föreställningar om rörlighet/immobilitet och synlighet/osynlighet genom den svenska föränderliga rasordningen där vithet fungerar som en binär sorteringsmekanism som upprätthåller ojämlikhet. Sammantaget kastar denna forskning ljus över det komplexa sambandet mellan språk, synlighet och mobilitet i vita rum och bidrar till en mer nyanserad förståelse av den intersektionella dynamiken mellan ras och språk.Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Götebor
Klarspråk 2023:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textFunkar AI som klarspråkskollega? Det nya numret av Klarspråk handlar om årets mesta snackis, nämligen AI (artificiell intelligens). Vad är AI egentligen och hur kan vi ta hjälp av den nya tekniken? Jakob Pettersson Svärd har undersökt hur några kommunikatörer använder AI i sitt arbete och hur de tycker att ”samarbetet” påverkar deras skrivprocess. En tydlig fördel är att AI kan hjälpa till i uppstarten genom att snabbt ge förslag till utkast. Man behöver inte längre börja med ett blankt blad. Ulrika Gotthardsson visar hur man med hjälp av Chat GPT kan förbättra en text. Hon konstaterar att man kan få god hjälp, men att skribenten alltid behöver hålla noggrann koll under processen. Vi lät Chat GPT själv svara på frågor om varför AI är så hett just nu och vad hen har för brister. ”Jag kan ibland ge oprecisa svar och behöver användas med omsorg för att undvika vilseledande eller olämpliga svar,” svarar hen. Språkrådets nya chef Lena Lind Palicki berättar i en intervju om sig själv och hur hon ser på uppdraget och framtiden. På frågan om vad hon tror att språkvårdare på myndigheter kommer att jobba med om fem år svarar hon att vi kommer att behöva förhålla oss till flerspråkighet på olika sätt, till vad som är god svenska och till AI-frågor och annan teknikutveckling
Recension av: Tora Wall. Folktrons väsen. En encyklopedi. : Bokförlaget Stolpe: Stockholm, 2021.
No full textKlarspråk 2023:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textViktigt med klarspråk i kommuner och regioner Det nya numret av tidningen Klarspråk handlar om hur kommuner och regioner jobbar med klarspråk. Här finns både konkreta råd och inblickar i deras klarspråksvardag. Palle Lundberg, vd för Sveriges Kommuner och Regioner, skriver om digitaliseringens möjligheter för välfärden. Digitalisering och klarspråk hänger tätt ihop och bidrar till att förenkla för invånarna genom att skapa tillgängliga och lättanvända tjänster. Vad gör egentligen en krångelombudsman? I Helsingborg satsar kommunen sedan några år på att ”avkrånglifiera” sina system, rutiner och texter. I kommuner och regioner finns det sällan resurser att låta en person arbeta heltid med klarspråk. Ofta ingår det i exempelvis en kommunikatörstjänst. Men det finns sådant man kan göra utan att det krävs så mycket tid – som att nätverka med andra och använda intranätet för språktips. I Norge har ekonomer mätt effekterna av klarspråksbearbetade texter och kommit fram till att för varje investerad krona får kommunen 1,3 till 4 kronor tillbaka. En minst sagt lönsam investering! Språkfrågan handlar om namnbytet från Twitter till X och hur vi nu kan benämna inläggen och det vi gör när vi skriver och återpublicerar notiser där
Klarspråk 2023:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textDetta nummmer av tidningen Klarspråk handlar om det hårdare samtalsklimatet. Det hatiska, giftiga och toxiska språket sprider sig allt mer. Akademiledamoten och filosofiprofessorn Åsa Wikforss beskriver hur språket kan ses som ett gift och hur det infekterar såväl det offentliga samtalet som vårt tänkande. Vi har alla ett ansvar för att motverka detta, skriver hon. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt hur utbrett det toxiska språket är i svenska sociala medier. Forskaren Lisa Kaati redogör för resultatet. Värst är, föga förvånande, språket på Flashback. Folkhälsomyndigheten har under pandemin fått ta emot många upprörda mejl och telefonsamtal. Deras svarstjänst ger de bästa tipsen för hur man hanterar hatiska synpunkter. Även psykoterapeuten Jakob Carlander ger goda råd om att bemöta rättshaveristiskt beteende. När Språkrådet publicerar den årliga nyordslistan diskuteras ibland huruvida laddade ord bör tas med eller inte. Nyordsredaktören Ola Karlsson berättar hur de tankarna går
Vad ska barnet heta? : Ingen lätt fråga för svenska föräldrar med bakgrund i olika länder
No full textFramtidens Lexin : Användarundersökning
No full textFristående delrapport om Lexin, se även Framtidens Lexin - Forskningsöversikt. </p