The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Språkbedömning vid rekrytering : – om språktester, andra bedömningsmodeller och språkutvecklande arbetssätt
No full textVägledningen "Språkbedömning vid rekrytering" riktar sig främst till beslutsfattare, rekryterare och chefer. Den går igenom olika modeller som används i svenska kommuner och ger konkreta råd kring hur man lägger upp en språkbedömning, vare sig man beställer ett språktest, använder case-beskrivningar eller bedömer språk under en intervju.För att få ett arbete i vården och andra arbeten i offentlig sektor krävs ofta att man klarar en språkbedömning. Varför görs sådana bedömningar? Vad behöver man kunna för att kunna ”tillräckligt mycket svenska”? Hur kan man göra bra bedömningar av språk – ska man ha digitala tester, eller kan man bedöma språket i den vanliga rekryteringsprocessen? Och vad gör man när rekryteringsbehovet är stort och språkkunskaperna kanske lite mindre?Den här vägledningen från Isof försöker besvara de här frågorna med hjälp av exempel från några svenska kommuners arbete och kunskap från forskning om språkbedömning. Den vänder sig till politiker som är ansvariga för beslut om språkkrav för anställning inomoffentlig sektor, till rekryterande personal och till chefer som arbetar med flerspråkiga grupper.Exemplen i den här vägledningen är hämtade från vård- och omsorgsfältet, men med vissa anpassningar bör vägledningen också vara till hjälp inom andra områden.</p
En rolig historia och ett 170 år gammalt psalmodikon : Att praktisera ett immateriellt kulturarv.
No full textMinnebånd og minneknuter: Barnebarns[1]generasjonnes möter med holocausterindring. Universitetet i Oslo : Marie Eberson Degnæs doktorsavhandling
No full textSkånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn. Del 5. Färs härad
No full textThis work presents an onomastic investigation of the settlement names in the district (härad) of Färs in Sweden’s southernmost historical province of Scania (Skåne). Historical and contemporary records of the names are given, as are cadastral data from historical sources. Each name is etymologised and interpreted toponomastically, taking linguistic and factual (topographic, cadastral, agrarian, historical and archaeological) information into account. A large number of names of villages, hamlets, manors and solitary farmsteads from the Middle Ages and the 16th, 17th and 18th centuries are accounted for. The oldest types of settlement names, such as those ending in -by or -stad, are essentially concentrated to the central and north-western areas of the district. Name types prevalent in the Viking Age, the Middle Ages and early modern period, for example those ending in -hult or -röd, first appear in the uplands of the northeast, along the district’s eastern border and in the far south. These name types are indicative of forest clearing and reclamation, which is consistent with these areas having been forested until relatively recently or continuing into present day. Younger names include thos eof crofts and farmsteads that moved out from the villages and hamlets following the partition reforms of the early 19th century, which are addressed in sub-articles. Many of these names have been formed using a small set of second elements that were popular in the 19th and 20th centuries, such as -berg, -dal and -lund, often including the owner’s or the owner’s wife’s name as the first element. The interpretation of settlement and district names often involves the investigation of names of fields, forests, hills, lakes, rivers, streams and other uninhabited locations. It is suggested that the district name Färs is derived from a reconstructed name Proto-Norse *FariaR m. of lake Vombsjön in the western parts of the district, in turn derived from a reconstructed name Proto-Norse *Faro f. 'the navigable one' or possibly 'the running one' of the river Björkaån, which runs through the northern and central parts of the district, flowing into lake Vombsjön, and possibly of its continuation Kävlingeån downstream from the lake
Klarspråk 2023:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textDetta nummer av tidningen Klarspråk handlar om hur klarspråk underlättar kommunikationen i ett mångspråkigt samhälle. Årets vinnare av Klarspråkskristallen, Folkhälsomyndigheten, berättar om hur de arbetat för att nå ut till alla i samhället. Tillit, översättningar och samarbete med målgrupperna är viktiga ingredienser – och så klarspråk förstås. Svenska informationstexter är ofta mer informella och direkta än texter på andra språk. Det här kan vara knepigt vid översättning av exempelvis tilltal och titlar. Facköversättaren Morena Azbel Schmidt skriver om vad skribenter kan göra för att kommunikationen ska fungera även i översatta texter. Julia Agha på nyhetskanalen Alkompis tipsar om vad som är viktigt att tänka på för myndigheter som kommunicerar med arabisktalande personer. En person som blir stoppad av polisen och misstänkt för ett brott behöver förstå vad som kommer att hända. Därför har Polismyndigheten tagit fram en animerad film på fyra språk som ger brottsmisstänkta bättre koll. Geggamoja, annorlunda, bli av eller specifik? Gissa vilka ord som brukar vara svårast att förstå för en vuxen person som lär sig svenska! Sfi-läraren Sofi Tegsveden Deveaux ger en inblick i svårigheterna
Lexikografiska resursers betydelse i utvecklingen av språkteknologiska verktyg för minoritetsspråk
No full textThe Swedish Language Act states that the public sector is responsible for protecting the Swedish national minority languages. Since these languages typically have few speakers, commercial actors do not create the language technology necessary in an increasingly digitalised society. One way for the public sector to facilitate creation of such technology is by making lexicographic resources available to the public. In this article, we present a survey of existing resources and guidelines for new resources, such as the early inclusion of a computational linguistic perspective
Språklagen i praktiken : En vägledning från Språkrådet
No full textVägledning för att tolka och tillämpa språklagen i praktiken Språklagen syftar till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige, liksom den enskildes tillgång till språk. Den preciserar vilka skyldigheter myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga organ har när det gäller språk och språkanvändning. Den här vägledningen klargör hur språklagens paragrafer bör tolkas i praktiken. Den vänder sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med kommunikation, språkvård, terminologi, tillgänglighet eller minoritetsfrågor på övergripande nivå. Informationen är uppdaterad från första utgåvan som kom 2011. Skriften går igenom språklagen paragraf för paragraf och ger konkreta tips och råd till varje avsnitt. I vägledningen finns också intervjuer där myndighetsanställda delar med sig av goda exempel och beskriver hur de hanterar utmaningar med språklagens olika paragrafer i sitt dagliga arbete. Exemplen visar hur offentliga organ kan bidra till en bättre språksituation för talare av både svenska och andra språk i Sverige. Att människor ges tillgång till språk är en förutsättning både för att de ska kunna ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, och för att samhället ska fungera väl
Rörelser inom onomastikonet i det 21:a seklet
No full textMovements within the Onomasticon in the 21st century In the present paper, a study from 1997 (by Thorsten Andersson) wheremovements in the onomasticon concerning different name categories werediscussed, is the starting point. The results from that study are contrastedwith and compared to results from today’s onomastic situation for fourdifferent name categories (anthroponyms, zoonyms, ergonyms and somechrematonyms). The results indicate that names seem to wander morefreely nowadays, but that anthroponyms (and toponyms) are still the mainloan-giving categories. There is a bigger influx into the anthroponyms fromzoonyms than earlier, something that could be due to the higher esteem ofpet animals today. The ergonyms are also a mainly borrowing group, butnames belonging to that group are also borrowed as zoonyms andchrematonyms. The question whether it really is meaningful to place namesin different categories is posed. The author argues that for practical reasonsa division is necessary, but that the limits often are more blurred thanclearly cut, and that further discussions would be welcome
Träddragning som magiskt botemedel mot sjukdomar
No full textPassing through trees as a magical cure against illness Up until the early 20th century, the insufficiencies of medical services left most of the rural population dependent on traditional folk medicine and healing rituals conducted by the cunning folk – older men and women who were specialists in healing and experts of magical charms and rituals. Traditional folk medicine included forms of ritual healing where prayers, charms or spells accompanied rituals as means of treatment. “Passing through” or “passing under” were amongst the most persistent and widespread healing practices to have survived and recorded in the folklore archives. The practice meant that a sick person had to pass through – usually by crawling or being lifted through – a natural or man-made opening in a tree, through rocks or the earth itself, normally at dawn or midnight. This article is based on approximately 300 accounts from the Dialect and Folklore Archives in Uppsala describing the method of passing through trees. According to the archival sources, it was a common method for curing rickets, especially in young children, but it could also be used to cure a variety of other illnesses and for protection against sorcery. The article also explores other uses of the ritual of “passing through”, and discusses offerings that were left at the healing trees after the ritual had been completed.