The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Klarspråk 2024:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textDen svåra konsten att vara rolig I det nya numret av Klarspråk tar vi ett grepp om den svåra kombon humor och myndighetskommunikation. När fungerar det att använda humor för att nå ut? Rätt använt kan humor vara ett effektivt sätt att fånga människors uppmärksamhet och göra information mer tillgänglig, skriver Caroline Thunved från Sveriges Kommunikatörer. Men humor uppfattas olika av olika människor, så det är klokt att testa om det fungerar i olika målgrupper. Degerfors bibliotek når en stor publik med sina sketcher på Instagram. Robin Karlsson tar oss med bakom kulisserna och berättar om hur filmerna kommer till. Allt är noga förberett i manus, avslöjar han. Myndigheter måste vara lite försiktiga när de använder humor, eftersom de alltid kommunicerar från en position med makt. Annars riskerar de att uppfattas som nedlåtande. Det skriver Hanna Söderlund, som forskar om humor och makt. Men humor i myndighetstexter är också användbart, exempelvis för att engagera människor. Komikern och programledaren Annika Lantz svarar på vad hon tycker är rolig myndighetskommunikation och varnar för konsekvenserna av ”dåligt skoj”. Språkfrågan handlar denna gång om varför språk inte alltid är logiskt. Vad menas med tredubbelt egentligen? Mycket nöje
Klarspråk 2024:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textVi vrider och vänder på namn Det nya numret av Klarspråk reder ut vad som räknas som ett namn, när det ska vara stor bokstav och vad som är viktigt att tänka på när man namnger något. Vad räknas egentligen som ett namn? När ska det vara stor respektive liten bokstav på namn? Det är vanliga frågor till Språkrådet. Men namn handlar inte bara om skrivregler. Det finns också starka klarspråksskäl att bry sig om namn. Namn använder vi för att på ett effektivt sätt kunna prata om saker. Därför bör namn i det offentliga vara entydiga – hellre lite tråkiga än fyndiga och otydliga! I Skrivrådet får du hjälp med hur du kan tänka när du namnger exempelvis projekt eller enheter i en organisation. Vilket är rätt uttal av Kamala Harris förnamn? Vi har pratat med Sveriges Radios språkvårdare om hur de jobbar med namn- och uttalsfrågor i public service. Har du också undrat över varför exempelvis arabiska namn stavas på olika sätt i olika sammanhang? Det har med principerna för transkription och translitterering att göra, och att uttalen av de latinska bokstäverna skiljer sig åt i olika språk
Uppfattningar och uppskattningar av ”svenska med något utländskt” : En studie om attityder till brytning och förortsklang i Sverige
No full textKlarspråk 2024:2 : Bulletin från Språkrådet
No full textGoda exempel att inspireras av Svårt att bestämma vilka klarspråksaktiviteter ni ska satsa på? Här är ett helt nummer med goda exempel att kopiera. Årets vinnare av Klarspråkskristallen, Kronofogden, berättar om sitt framgångsrika klarspråksarbete. Bland annat införde de nya textmallar och kortade på så sätt mejlkonversationerna med i snitt 40 procent. Skolverket vill inspirera och stötta i stället för att prata om rätt och fel. De bjuder på en lång lista med aktiviteter att hämta idéer från. Götene kommun påminner regelbundet medarbetarna om vikten av klarspråk. Trots små resurser erbjuder de utbildningar och når goda resultat. I Region Skåne finns det rutiner och metoder för att utvärdera texter. Bland annat använder de en mall för att ge respons på varandras texter. Hur gör man som klarspråkare för att förmedla sina kunskaper till skribenter och talare? Vad är det viktigaste för att få dem med sig? Riksbankens språkkonsult Marianne Sterner, som nu går i pension, ger oss sina bästa råd. Vi tipsar också om en rad nya böcker och om att den nya ISO-standarden för klarspråk nu finns på svenska
Word Rain as a Service
No full textWord Rain is a novel approach to the classic word cloud that uses word embeddings to make it useful for exploring the word content of a text or corpus. Downloading and running the code can, however, be prohibitively difficult or cumbersome for non-technical users and casual evaluation. Since Word Rain also requires a word embeddings model, the inexperienced or casual user would benefit greatly from a streamlined interface. We have therefore collected everything that is needed in a web based service and are making it available as a SWELANG K-centre resource
Snabba skrivregler : I skolan och på jobbet
No full textSnabba skrivregler vänder sig i första hand sig till elever och lärare i högstadiet och gymnasiet men kan även användas av till exempel sfi-studerande, högskolestudenter och svenskstuderande utomlands – eller av den som bara vill ha en lättläst sammanfattning av de viktigaste skrivreglerna för svenskan, inte minst på jobbet. Snabba skrivregler ger råd om bland annat skiljetecken, skrivtecken och kommatering, stor och liten bokstav, förkortningar, referat, citat och källhantering, grafisk form och specialtecken på tangentbord och skärm
Klarspråk 2024:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textAllt om lättläst Årets sista nummer av Klarspråk handlar om lättläst, och vad som skiljer det från klarspråk. Lättläst är en texttyp som kan vara svår att ringa in. Vad gör egentligen en text till lättläst? Vilka tillhör målgrupperna, och vad är viktigast att tänka på när man skriver lättläst? Med det här numret, som vi gör i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier, vill vi både belysa vad lättläst innebär och vilken betydelse det har i samhället. Vi reder också ut skillnaderna mellan klarspråk och lättläst. Vi får följa ett konkret exempel på hur det kan gå till att göra en bearbetning till lättläst. Det handlar om att skala bort onödiga lager i texten och fokusera på det viktigaste. Språkfrågan diskuterar själva termen lättläst och vad man kan kalla andra typer av lätt språk, exempelvis webbsidor som innehåller annat lätt material än text. Visste du att broschyren Om krisen eller kriget kommer görs i flera anpassade versioner, bland annat på lättläst? Fler lästips finns bland notiserna
I den svenska bubblan : Om midsommarfirande och svenskhet på Mallorca
No full textAround the world, John the Baptist's Day is celebrated, such as St. John in Ireland, St. Hans in Norway, and San Juan in Spain (Sant Joan in Catalan) and midsummer in Sweden. This article focuses on how people who identify as Swedish and live wholly or partially in Mallorca celebrate Midsummer and the local tradition of Sant Joan. Do they integrate the traditions, or do they keep them separate? Which elements do they consider important, and which are less significant? How are these linked to Sweden and Swedishness? The article is based on material collected during fieldwork in Mallorca in June 2023, as well as on material from folklore archives and websites describing Midsummer and Sant Joan celebrations. In the article, tradition is considered a process of interpretation, where meaning is assigned in the present by referencing the past. The concept of tradition is combined with the concept of social positioning, which draws attention to Swedishness as a position that can be assumed by (and assigned to) some and not others. For Swedes living in Mallorca who celebrate Midsummer, the common denominator is the food they eat and the fact that they do so together with other Swedes. If children are involved in the Midsummer celebration, additional elements are often included, such as a maypole decorated with leaves and flowers, flower crowns, strawberries, and traditional dances. Swedes living in Mallorca seem to rarely participate in the local Sant Joan celebrations, even though this tradition is one of the most important on the island. A comparison between Midsummer and Sant Joan reveals that the traditions share several similar elements, which could easily be combined into a single tradition. However, Midsummer and Sant Joan are kept separate, likely because they play a key role in the creation of national identity for Swedes and Catalans, respectively
