The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 14 : Ortnamnen i Sotenäs härad. 1, Bebyggelsenamn
No full textOrtnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborg och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
Klarspråk 2018:4 : Bulletin från Språkrådet
No full textDet nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk. Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regeringskansliet har en nyckelroll i arbetet och ett nära samarbete med jurister och handläggare. Bland annat ordnar de skrivarverkstäder där deltagarna diskuterar både innehåll och språk. Domaren Fredrik Bohlin berättar om domstolarnas arbete med att skriva begripligare domar. Den största utmaningen är att förändra attityderna till skrivuppgiften, menar han. Forskarna Gunilla Byrman och Ylva Byrman skriver om sin undersökning av hur hördas berättelser återges i polisens förundersökningar om våld i nära relationer. Om det är oklart vem som har sagt vad i förhören kan rättssäkerheten äventyras. I Norge satsar man på klarspråk i juristutbildningen. Juriststudenter vid Universitetet i Oslo ska få skrivträning under hela studietiden. Målet är att lära studenterna att skriva lagar – inte bara tolka dem. Vad innebär egentligen en rekommendation från Språkrådet, och vilket slags språk är rekommendationerna tänkta för? Vi hälsar terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn välkomna till Språkrådet
Klarspråk 2018:3 : Bulletin från Språkrådet
No full textLagom till valet kommer ett nytt nummer av Klarspråk, med temat politiskt språk. Bilder bär upp en stor del av budskapet i politisk kommunikation, skriver Orla Vigsø i sin artikel om valaffischer. Men även texten och mottagarens kunskaper om avsändaren och situationen används för att bygga upp argumentationen. På många sätt har det politiska språket blivit klarspråkigare de senaste årtiondena, skriver Anna-Malin Karlsson. Ett enklare politiskt språk verkar leda till större engagemang hos talaren, med fler ord som hävdar, måste och tycker. Men fortfarande använder politiker ett språk som många väljare har svårt att förstå. Vad betyder till exempel ”Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”? Ylva Bjelle ger konkreta råd om hur man skriver lättläst om politik. Jack Werner tipsar om vad man ska tänka på inför valet när det gäller källkritik. Ett av råden går ut på att man ska ”obestämma sig”. Läs i intervjun vad han menar med det. Den 12 oktober anordnar Språkrådet ett seminarium om inkluderande språk. Bland annat får vi höra 1177 Vårdguiden berätta om hur de gör för att skriva tillgängliga och inkluderande texter
"Jag ville sjunga om Katarina..." : Något om personnamn i svenska låttitlar på Svensktoppen 1962-2012
No full textKlarspråk 2018:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textÅrets första nummer av Klarspråk handlar om språkpolitik och minoritetsspråk. Det kan bli mycket språkpolitik i Sverige valåret 2018, förutspår Språkrådets tidigare chef Olle Josephson. Inom området ryms flera politiskt brännbara frågor, till exempel om utökad modersmålsundervisning och krav på svenskkunskaper. Varför saknas information på minoritetsspråken i många kommuner? Regeringens utredare Lennart Rohdin menar att bristerna beror på stor okunnighet om de nationella minoriteterna. Nu måste de synliggöras, skriver han. Jennie Spetz ger råd om hur kommuner och myndigheter ska tänka kring språkval. Vilka språk behöver man översätta sina texter till? Vad säger lagstiftningen? Försäkringskassan vill ge god tillgänglighet till information och erbjuder därför kundservice på tretton språk. Nu har de öppnat särskilda telefonlinjer för personer som talar arabiska och polska. Hur används egentligen semikolon? Språkfrågan handlar om detta mångsidiga men svåranvända skiljetecken
Ortnamnen i Värmlands län. Del 17 : Register 2 : Huvudleder
No full textI denna volym redovisas i alfabetisk ordning huvudlederna i de namn som står som uppslagsform i Ortnamnen i Värmlands län (SOV) del 1-15. Medtagna är också vissa namn som inte står som uppslagsform men som förekommer i namnartikeln, till exempel variantformer och äldre belägg
Positioning through address practice in Finland-Swedish and Sweden-Swedish service encounters
No full textThis chapter investigates social positioning through the use (or non-use) of address pronouns in Finland-Swedish and Sweden-Swedish service encounters recorded at theatre and event booking venues in Finland and Sweden. The results demonstrate some compelling variation in address practices which can be attributed to participant roles (customer or staff), national variety (Finland-Swedish or Sweden-Swedish), age (younger or older speaker and addressee) and situational circumstances, such as type of venue and type of transaction, as well as micro-situational aspects which occur during the course of the interaction (complications, problems or topics treated as sensitive). The study highlights that different forms of address cannot be associated a priori with a certain level of formality, but should be interpreted in their micro and macro contexts in order to understand existing cultural norms for appropriate address
