The Institute of Language and Folklore
Not a member yet
1156 research outputs found
Sort by
”Det är ju så vi alltid har uttalat det” : Om ursprungliga och försvenskade uttal av några invandrade efternamn
No full textNormal svenska : legitimering av språkliga normer i Språkrådets språkrådgivning
No full textVad är normal svenska? Varför ska vi använda svenskan på särskilda sätt? Vad ryms inom gränserna för normal och normenlig svenska? Detta är frågor som adresseras i denna rapport, som riktar intresset mot språkideologiska gränsdragningar och argumentation kring språkliga normer. Mer precist fokuserar rapporten hur gränsdragningar kring normal och normenlig svenska görs i en av den officiella språkvårdens mest inflytelserika kommunikationskanaler: Språkrådets rådgivningsverksamhet.FoU-rapport efter projektet "Legitimering av Språkrådets rekommendationer" 2017. </p
Hej, hej, hemskt mycket hej 2.0
No full textAlla samtal måste börja på något sätt, och det vanligaste sättet att inleda är att utbyta hälsningsfraser. I den här artikeln undersöker vi bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska servicesamtal.* Inom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) har vi samlat in ett omfattande videomaterial i servicesituationer i Sverige och Finland (se t.ex. Norrby m.fl. 2015). Syftet här är att kartlägga bruket av hälsningsfraser i finlandssvenska och sverigesvenska utifrån 260 av dessa samtal vid teaterkassor och bokningscentraler. Mer specifikt vill vi undersöka: 1. Hur ser hälsandets lexikon ut i sverigesvenska och finlandssvenska? 2. Hur varierar hälsningsfras med talarens ålder, kön och interaktionellaroll? 3. Vilka eventuella anpassningar gör deltagarna i sitt hälsningsbeteende? Artikelns titel anspelar på en studie av Lars-Gunnar Andersson från 1996, nämligen Hej, hej, hemskt mycket hej, där han undersökte hälsningsmönster i olika servicesituationer. Genom att låta 60 studenter vid Göteborgs universitet göra etnografiska observationer i sammanlagt över 150 timmar kunde Andersson beskriva svenskans hälsningsmönster. Hans studenter noterade också att vissa individer tog efter andras hälsningsbeteende. I den här studien jämför vi våra resultat med Anderssons (1996) och därigenom kan vi också jämföra etnografiska observationer med videoinspelningar.Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvensk
Klarspråk 2017:1 : Bulletin från Språkrådet
No full textNu har det kommit ett nytt nummer av Klarspråk, som har temat internationell utblick. En nyhet är att du nu också kan läsa alla artiklarna på nätet, inte bara som pdf. I Norge prioriterar man under 2017 klarspråk i hälsosektorn med målet att ge alla patienter god och effektiv hälsoinformation, skriver Åse Wetås. Viljan hos statistiker att sprida begripliga fakta är densamma i Burkina Faso och Sverige. Karin Hansson från SCB berättar om ett klarspråkssamarbete med den burkinska statistikbyrån. Kan ett avtal som inte är skriftligt vara juridiskt bindande? Robert de Rooy från Sydafrika berättar om varför han har utarbetat anställningsavtal i serietidningsform. Juridikprofessorn Christopher Trudeau rapporterar om de första resultaten från en stor internationell studie. Det finns nu data som bevisar att alla tjänar på klarspråk. I pensionstexter från Finland uttrycks maktrelationen mellan myndigheten och medborgare tydligare än i motsvarande texter från Sverige, visar en avhandling av Eveliina Tolvanen. Vad kallas en invånare i Burkina Faso? Språkfrågan reder ut några knepiga nationalitetsbeteckningar. EU-parlamentet har beslutat om det s.k. webbdirektivet, som ska öka den digitala tillgängligheten för alla användare. Alla talare är nu klara till Språkrådsdagen 11 maj 2017 − välkommen att anmäla dig
Intersubjectivity at the counter : Artefacts and multimodal interaction in theatre box office encounters
No full textThe present study investigates the interplay between language, material and embodied resources in one specific type of service encounters: interactions at theatre box offices. The data consist of video recorded interactions in Swedish at three box offices, two in Sweden and one in Finland. Cases representative of the interactions are selected for a multimodal micro-analysis of the customer--seller interactions involving artefacts from the institutional and personal domain. The study specifically aims at advancing our understanding of the role of artefacts for structuring and facilitating communicative events in (institutional) interaction. In this way, it contributes to the growing research interest in the interactional importance of the material world. Our results show that mutual interactional focus is reached through mutual gaze in strategic moments, such as formulation of the reason for the visit. Artefacts are central in enhancing intersubjectivity and mutual focus in that they effectively invite the participants for negotiation, for example, about a seating plan which can be made visually accessible in different ways. Verbal language can be sparse and deictic in these moments while gaze and pointing to an artefact does more specific referential work. Artefacts are also a resource for signalling interactional inaccessibility, the seller orienting to the computer in order to progress a request and the customer orienting to a personal belonging (like a bag) to mirror and accept such a temporary non-accessibility. We also observe that speech can be paced to match the deployment of an artefact so that a focal verbal item is produced without competing, simultaneous physical activity.Interaction and variation in pluricentric language