Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Museers digitala förmedling : nulägesanalys 2023–2024
No full textUnder 2023–2024 genomfördes en undersökning av hur svenska museer förmedlar sina samlingar, utställningar och annat innehåll via digitala metoder och kanaler. Den är en uppföljning och utveckling av en motsvarande undersökning som genomfördes 2017–2018 i samband med att Riksantikvarieämbetet fick ett utökat museiuppdrag. En enkät skickades till Sveriges museer och 229 svar inkom från personal vid museer i samtliga län. De som svarade arbetar vid allt från ideella museer med enstaka anställda till statliga museer med hundratals. Fördjupande intervjuer genomfördes med personal vid sju museer samt ett forskningsinstitut. Medan de mindre museerna i första hand prioriterar sina fysiska besökare tenderar de större museerna att i högre grad jämställa sina fysiska och digitala besökare. Webbsidor och sociala medier används av de allra flesta och särskilt för små museer är sociala medier de främsta kanalerna för att nå ut till allmänheten utanför museets väggar. Digitala verktyg används alltmer ofta i den fysiska utställningsmiljön, från bildskärmar med text till Virtual Reality. Allt fler museer gör sina digitaliserade samlingar tillgängliga via webben, men relativt få anger att deras museer arbetar aktivt med att uppmuntra återanvändning av de digitaliserade samlingarna, särskilt bland de mindre museerna. Att nå ut till allmänheten oavsett var de befinner sig anges av de flesta som ett syfte med att tillgängliggöra museets innehåll digitalt, men att locka besökare till det fysiska museet anses nästan lika viktigt. Få anger att allmänhetens och andra aktörers återanvändande av det digitala kulturarvet är viktigt syfte för tillgängliggörandet. Utvecklingen av det digitala går snabbt och i både enkäter och intervjuer framgår att många museer efterfrågar bra forum för samarbete och utbyte av erfarenheter. Särskilt som kompetens inom digitalt kulturarv och digital förmedling är utspridd på många olika institutioner – eller helt saknas på de mindre. Tydligare styrning, eller åtminstone gemensamma riktlinjer om vad som är god praktik inom digitaliserat kulturarv, är i hög grad efterfrågat
The raw material preferences for producing picture stones on Gotland
No full textThe picture stones on Gotland are monuments from the late Scandinavian Iron Age, which are important for the archaeological research about the North Germanic culture. Their imagery is also a valuable source for the pre-Christian religion in Scandinavia. Most of them are produced of Silurian limestones which are dated 423 to 433 million years. The Gotlandic picture stones were produced of thickly bedded limestones which are exposed in the vicinity of fossil reefs and carbonate platforms. Archaeologically, the picture stones can be classified into five groups (A to E stones), and an informal sixth group (so-called blindC/D/E stones). Geologically, the picture stone raw materials can be sorted into six different types based on visual facies analysis. The purpose of our paper is to investigate the raw material preferences for single picture stone types. According to our results, coarse and fine reef debris limestones were the most frequently used rock types. For the B stones, crinoidal limestone was preferentially used because of its sparkling effect of the crinoid remains in sunlight. However, the availabilityof nearby thickly bedded limestones was the most important prerequisite to produce most of the picture stones
Samlingsforum 2023 : hållbar samlingsförvaltning i praktiken
No full textSamlingsforum 2023 arrangerades i samarbete med Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och branschorganisationen Sveriges Museer. Temat var Hållbar samlingsförvaltning i praktiken, där hållbarhetsfrågan diskuterades ur en social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Omkring 160 personer deltog på plats på Vasamuseet i Stockholm, och 120 följde konferensen på distans. Under konferensens andra dag delades deltagarna upp i workshoppar på flera olika ställen runtom i Stockholm och digitalt. Med utgångspunkt i SMTM:s hållbarhetsarbete diskuterades magasinsfrågor, materialhantering och vad arbetet med samlingarhar för roll i samhällets hållbara utveckling
Uppdragsarkeologi : förfrågningsunderlag och undersökningsplan: vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen
No full textLänsstyrelsens förfrågningsunderlag är uppdragsarkeologins viktigaste styrdokument. Det är också länsstyrelsens verktyg för att ange de förutsättningar som ska gälla för en undersökning. Förfrågningsunderlaget utgör även grunden för undersökningsplanen, och styr därmed indirekt kvaliteten i de uppdragsarkeologiska undersökningarna (se avsnitt 5 Bedömning av undersökare och undersökningsplan). Undersökningsplanen är i sin tur ett planeringsdokument som innehåller undersökarens förslag till frågeställningar och genomförande av undersökningen. Undersökningsplanen utgör således ett underlag för länsstyrelsens beslut om undersökning och tillstånd till ingrepp i en fornlämning. Syftet med förfrågningsunderlag och undersökningsplaner är att skapa en problemorienterad och uppföljningsbar uppdragsarkeologi, där utfallet är maximalt i relation till kostnaderna. Förfrågningsunderlaget och undersökningsplanen underlättar för bedömningen av undersökningens måluppfyllelse samt för uppföljningen och utvärderingen av den enskilda undersökningen
Mögel : att upptäcka, förebygga och åtgärda mögelangrepp i samlingar
No full textEtt mögelangrepp innebär ofta permanenta skador på föremål. Åtgärderna blir ofta omfattande och kostsamma. Därför är tidig upptäckt och förebyggande arbete viktigt. I detta Vårda väl-blad presenteras information som kan vara till stöd inför arbetet med att upptäcka, förebygga och åtgärda mögelangrepp i samlingar
Bronsåldershästarna från Tågaborg i nytt ljus
No full textThis paper discusses a Bronze Age hoard, found at Tågaborg in 1895, in the city of Helsingborg. The find is regarded as one of the most important from the Early Bronze Age in Sweden, 1500–1300 BC. It includes two small bronze horse sculptures, four spearheads and three axes made from bronze. In 2002 replicas of the horse figurines were made for exhibition purposes, along with a new examination. It turned out that the bronze horse hoofs were designed as deer hooves. Besides, traces on the preserved head of one of the horse figurines showed signs of fitting for antlers, now lost. Considering these observations, we suggest that the bronze horse sculptures at Tågaborg instead should be interpreted as deer within the Cervidae family. In the article the symbolism of stags versus horses is briefly touched upon and related to rock carvings, miniature wagons and antler deposits (with a ritual intent) in wet land
Local supply and long-distance imports : new evidence for the origin of brass, copper and lead at Helgö
No full textLong-running excavations at the ‘central place’ of Helgö in Lake Mälaren uncovered an unprecedented range of primary metal alloys, mainly in association with a Migration-period workshop. Since primary metals are extremely rare in Migration-period contexts, the source(s) of these metals is a central question with the potential to yield new insights into resource acquisition, international contacts and supply and exchange networks in fifth- to early sixth-century Sweden. Using a combination of lead isotope and trace element analyses, we assess the provenance of 19 artefacts of lead, copper and brass, including ingots, rods and casting waste. While the origin of the copper could not be determined with certainty, the results of the brass and lead were intriguing. Three lead melts stem from Swedish leadore, and represent the earliest direct archaeological evidence for lead extraction in Sweden. By contrast, the brass was imported over long distances. We propose that it reached Helgö as part of a routinized trade with the Byzantine Empire, potentially the eastern Mediterranean region, with one ingot having probable origins in Asia. The results thus indicate both the local exploitation of available ores and far-reaching contacts, which may have extended as far as the Silk Road
