Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Uppdragsarkeologi : rapportering, förmedling och arkeologiskt dokumentationsmaterial : vägledning för tillämpning av kulturmiljölagen
No full textSom ett villkor för att ge tillstånd till ingrepp i en fornlämning får länsstyrelsen ställa krav på en arkeologisk undersökning för att dokumentera fornlämningen, ta till vara fornfynden och förmedla resultaten. Att dokumentera innebär att samla in data om en fornlämning samt att strukturera materialet och att tolka iakttagelserna. De sistnämnda utgör undersökningens rapportering och resultaten presenteras och redovisas i en eller flera rapporter
Stora stenflisor upreste i fordna tider : Om en försvunnen hällkista i Desarehult, Berghems socken,Västergötland
No full textDen nordiska bronsålderns slutskede : kronologi, definition och forskningsproblem
No full textSince the establishment of the Three Age System, the Bronze Age–Iron Age transition has often been difficult to pinpoint, and the final Bronze Age hard to delimit. Oscar Montelius, the founder of the six sub-periods for the Nordic Bronze Age, doubted the usefulness of the sixth and final period in his later works. Like many others since, he discussed the successive transition from bronze to iron as a challenge. This somewhat diffuse period has often “slipped through the cracks”; excluded from Late Bronze Age “proper”, but not yet embraced by Early Iron Age scholars. This paper calls attention to the varying and sometimes contradictory definitions and characterizations of the final Bronze Age Period VI. Was it a period of profound change, continuity, decline or flourishing contacts and wealth? Does it correspond to 800–650 BCE, 700–500 BCE, 700–600 BCE or perhaps 550–400 BCE? Through examples from past and current research, we identify challenges and possibilities in how this period is approached.
Noen nye funn av østlige belter og remutstyr fra sen vikingtid og tidligmiddelalder i Norge
No full textWhile belts and belt accessories have been a relatively minor theme for Viking Age research in Norway so far, unlike for instance in Sweden, new finds are changing the situation. This article deals with a particular type of strap accessories, namely so-called “oriental” mounts made from copper alloy, and originally produced mainly in present-day Russia and Ukraine. The author knows 26 such finds, most of them consisting of single mounts, and all of them resulting from metal-detecting. A number of finds stem from Northern Norway, where they seem, at least partially, to be another aspect of the already well-studied Eastern finds there. The majority of the new finds, however, have come to light in inland areas of eastern Norway. The latter area, in earlier times called “The Uplands” (Opplandene), seems to have had close connections both to Sweden and to areas further east in this period, as witnessed both by archaeological and written sources. It is suggested that the recent finds of “oriental” mounts represent, directly or indirectly, warriors that had spent time in the druzhinas of Ancient Rus’ rulers
Djur är också kultur : djur i museisamlingar
No full textI museernas samlingar gömmer sig en mängd dyrbarheter. Den här gången har vi fokuserat på djuren som bor i samlingarna. Vi syftar givetvis inte på silverfiskar, malar och andra skadedjur utan på de djur som lovligt bor i samlingarna. I vår bilderbok får du träffa flera olika djur och lära dig bra ord som hör ihop med djuren.Vi hoppas att du kommer uppskatta samlingsdjuren lika mycket som vi gör. Det bästa är att det finns fler. Hitta ditt favoritdjur på www.kringla.n
Innehållsanalys av Alfred Nobels kemikalieflaskor : dokumentation av gästkollegeprojekt
No full textEtt 40-tal flaskor från Alfred Nobels kemikaliesamling har analyserats genom ett samarbete mellan Nobel Prize Museum, Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet. Alfred Nobels kemikaliesamling förvaras och visas i laboratoriet på Björkborns herrgård i Karlskoga, som var Alfred Nobels bostad i Sverige vid hans död. Kemikaliesamlingen är en stor kulturhistorisk skatt som behöver särskilt beaktande då den kan innebära kemiska risker för personal och besökare. Innehållsanalyserna har bidragit till att flaskorna har fått en säkrare förvaring och att ett kemikalieregister sammanställts som grund för fortsatt arbetsmiljöarbete. Genom att en provsamling upprättats är samlingen mer tillgänglig för forskning och vidare undersökning
