Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Farmsteads in the territories of Fyrislund and Gamla Uppsala, 500 BC to AD 700
No full textThe article aims to summarise, synthesize and compare various aspects of two prehistoric territories: Fyrislund and Gamla Uppsala near Uppsala in eastern central Sweden. The article’s timeframe is based on the approximate phase division– from the Pre-Roman Iron Age to the Early Vendel period – that was established by the excavations of farms and settlements in and around Gamla Uppsala. These phases have also been applied to Fyrislund and the settlements surrounding Gamla Uppsala, albeit with minor modifications. The primary source material comprises the farmsteads and their main features: the buildings. The study’s principal analytical tool is the number and sizes of farms and their buildings, as well as the distances between the farms themselves. Taken as a whole, the material provides an opportunity to compare the territories of Fyrislund and Gamla Uppsala over time. The subjects touched upon include similarities and differences in farm development, various stages and strategies of village formation, signs of hierarchisation in each territory, and aspects of territorial expansion
Runfynd från Vårfrukyrkan i Skänninge : Östergötland
No full textI oktober 2017 påträffades ett tidigare okänt fragment av ett tidigkristet gravmonument med runor (F1) i samband med en arkeologisk undersökning av Vårfrukyrkan i Skänninge, Östergötland (SHMM dnr 5.1.2-2017-00608). Fyndet gjordes av Rikard Hedvall i botten av ett schakt som hade grävts på kyrkogården på den norra sidan om det norra vapenhusets murar. Enligt Hedvall stod hällen stod på högkant i jorden strax under den marknivå som bör ha varit aktuell när vapenhuset byggdes. Jag granskade fragmentet hos Arkeologerna i Linköping den 12 april 2018. Stenmaterialet utgörs av kalksten, som under tiden i jorden har antagit en brun färgton. Fragmentet mäter 35 × 28 × 4–5 cm. Det har bevarat en ursprunglig rak kant, som är bearbetad med lodräta huggspår. Fragmentet är ristat på båda sidor. Sidan med den mest utarbetade ristningen har i beskrivningen nedan fått beteckningen A
”Im sïjhth årrodh naan bahha cirkusdjur – Jag vill inte vara ett jävla cirkusdjur”
No full textBilder av ras i svensk visuell kultur är en tvärvetenskaplig antologi om hur representationer av ras etablerats, omformulerats och kritiserats i Sverige under tvåhundra år. Författarna är forskare i genusvetenskap, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medievetenskap, musei- och biblioteksvetenskap samt språkvetenskap, och nedslag görs i material från flera tidsepoker: bokillustrationer från 1800-talet, reklamaffischer och rasbiologiska fotografier från 1900-talets första hälft, tv- och filmkultur samt skämtbilder från 2000-talet. Utan att ge en heltäckande bild av problematiken närmar sig författarna materialet med en bred uppsättning angreppssätt och perspektiv; det visuella materialet diskuteras utifrån begrepp som dekolonialitet, representation, stereotyp, makt, genus, vithet och bildbruk
Gaston Backmans visuella gestaltning av människan som art och ras
No full textBilder av ras i svensk visuell kultur är en tvärvetenskaplig antologi om hur representationer av ras etablerats, omformulerats och kritiserats i Sverige under tvåhundra år. Författarna är forskare i genusvetenskap, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medievetenskap, musei- och biblioteksvetenskap samt språkvetenskap, och nedslag görs i material från flera tidsepoker: bokillustrationer från 1800-talet, reklamaffischer och rasbiologiska fotografier från 1900-talets första hälft, tv- och filmkultur samt skämtbilder från 2000-talet. Utan att ge en heltäckande bild av problematiken närmar sig författarna materialet med en bred uppsättning angreppssätt och perspektiv; det visuella materialet diskuteras utifrån begrepp som dekolonialitet, representation, stereotyp, makt, genus, vithet och bildbruk
Vecket i drakens knä – en ornamental detalj funnen på runstenar i Uppland och på Öland
No full textUnder den exkursion som gjordes i samband med mötet om ”Privat och offentligt runbruk på Öland, Gotland och Bornholm” 2018 observerades på Öl 26, en av Sandbystenarna, ett kort streck i ornamentiken. Det påfallande för mig var dock att jag tidigare bara hade sett detta i uppländska ristningar. Det väckte en del frågor, dels om ett eventuellt samband och dels hur utbrett fenomenet kunde vara. Följande kan ses som det svar som en översiktlig genomgång av materialet kan ge.Evighetsruno
Konservering i kyrkan : ABC för ansökan, upphandling och utförande
No full textRiksantikvarieämbetet publicerade år 2010 ”Handbok för beställning och utförande av konservering av kyrkliga kulturminnen”. Handboken var tänkt att användas som stöd till församlingar i processen med att beställa och utföra konservering av byggnadsdelar, interiörer, inventarier, samlingar och enskilda föremål som skyddas enligt 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Kulturmiljölagen (KML) i sin helhet kan läsas på http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/19880950.htm. Detta är en uppdatering av handboken från 2010. Målgrupp är i första hand församlingar som beställer konservering, men även konservatorer som skriver vård- och underhållsplaner, åtgärdsprogram, utför konserveringsarbeten eller medverkar antikvariskt. Målet är att skapa en tydlig arbetsprocess, jämförbar över hela landet, där både beställare och utförare vet vad som förväntas av dem. Handboken består av två delar. Den första delen beskriver ett ärendes gång och presenterar kortfattat de olika aktörerna. De olika dokument som behövs i processen är markerade med kursiv stil. I den andra delen presenteras dessa dokument utförligt. Här fnns också checklistor som hjälp för minnet. Byggnadsfrågor behandlas inte specifkt i den här handboken. Däremot ingår konservering ofta i större ombyggnadsoch restaureringsprojekt i form av konservering av fast inredning och lösa inventarier, utsmyckningar och arkitekturbundet måleri
