Swedish National Heritage Board
Not a member yet
7308 research outputs found
Sort by
Pigments used in medieval Scandinavia – types, origin, trading routes
No full textIn ancient times, Scandinavia was a remote part of Europe. However, the Vikings travelled by boat as far as the Mediterranean Sea and brought home various pigments to paint their runic stones. The Middle Ages (around 1000–1500 AD) witnessed a large import of pigments for the Church, used to decorate murals, wood sculptures, baptismal fonts, and portals. The authors have analysed 993 samples of medieval pigments from Sweden. Most results have been published in Swedish, though. We now make an attempt to comprise the data and compare it with analytical results from Denmark, Norway and some European countries. Lead isotope data and secondary minerals have helped to attribute pigments to specific regions. Germany seems to have been the most important trading partner, in particular as regards pigments containing copper or lead. Rare mineral pigments from distant countries, such as cinnabar, orpiment, gold and even ultramarine, were probably obtained from trading companies within the Hanseatic League. This union was for many centuries active in the Baltic Sea and North Sea coastal areas, where Scandinavia was represented by towns like Copenhagen, Roskilde, Bergen, Kalmar, Visby and Stockholm
Förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat
No full textKlimatförändringarna pågår och de ger redan idag upphov till effekter som påverkar kulturmiljön. I takt med den globala ökningen av medeltemperaturen kommer påverkan att bli allt mer påtaglig och röra allt fler kulturmiljöer. I denna rapport sammanfattas vilka följder påverkan kan komma att innebära för möjligheterna att bevara, använda och utveckla fornlämningar, byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap. Den ger en bild av vilka utmaningar de som arbetar med detta står inför; vad utmaningarna kan komma att innebära för tillämpningen av de lagar, förordningar och budgetanslag som är verktyg för arbetet
Incidenter inom museernas samlingsförvaltning : sammanställning av enkätundersökning 2022
No full text
Bilder av ras i svensk visuell kultur
No full textBilder av ras i svensk visuell kultur är en tvärvetenskaplig antologi om hur representationer av ras etablerats, omformulerats och kritiserats i Sverige under tvåhundra år. Författarna är forskare i genusvetenskap, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medievetenskap, musei- och biblioteksvetenskap samt språkvetenskap, och nedslag görs i material från flera tidsepoker: bokillustrationer från 1800-talet, reklamaffischer och rasbiologiska fotografier från 1900-talets första hälft, tv- och filmkultur samt skämtbilder från 2000-talet. Utan att ge en heltäckande bild av problematiken närmar sig författarna materialet med en bred uppsättning angreppssätt och perspektiv; det visuella materialet diskuteras utifrån begrepp som dekolonialitet, representation, stereotyp, makt, genus, vithet och bildbruk. Antologin har sin bakgrund i en konferens som hölls 2018 på Kungl. Vitterhetsakademien
Kaffetåren och kolonialismen : cirkelns löfte och förtingligande
No full textBilder av ras i svensk visuell kultur är en tvärvetenskaplig antologi om hur representationer av ras etablerats, omformulerats och kritiserats i Sverige under tvåhundra år. Författarna är forskare i genusvetenskap, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medievetenskap, musei- och biblioteksvetenskap samt språkvetenskap, och nedslag görs i material från flera tidsepoker: bokillustrationer från 1800-talet, reklamaffischer och rasbiologiska fotografier från 1900-talets första hälft, tv- och filmkultur samt skämtbilder från 2000-talet. Utan att ge en heltäckande bild av problematiken närmar sig författarna materialet med en bred uppsättning angreppssätt och perspektiv; det visuella materialet diskuteras utifrån begrepp som dekolonialitet, representation, stereotyp, makt, genus, vithet och bildbruk
Carl Säves resa på Bornholm sommaren 1865
No full textSom runolog brukar Carl Säve kanske främst förknippas med Gotland, det landskap där han var född och vars språkminnen han hade utforskat i sin avhandling Gutniska urkunder (1859). Detta arbete omfattar förutom Gutalagen och den text som han själv hade döpt till Gutasagan alla då kända gotländska runinskrifter. I samma syfte gjorde han också resor till andra delar av Sverige. Sommaren 1865 företog han en resa till Bornholm tillsammans med sin gode vän professor George Stephens och tecknaren Julius Magnus Petersen.Evighetsruno
Uppdragsarkeologi – nuläge och utvecklingsbehov
No full textDet uppdragsarkeologiska systemet utgår från 2 kap. 10 – 14 §§ kulturmiljölagen (KML). Av lagtexten framgår att vid en arkeologisk undersökning ska fornlämningen dokumenteras, fornfynd tas till vara och resultaten förmedlas. Hur detta ska göras framgår av de verkställighetsföreskrifter som Riksantikvarieämbetet ger ut med stöd i kulturmiljöförordningen. Det är således Riksantikvarieämbetet som har rådighet över hur det uppdragsarkeologiska systemet ska utformas för att uppnå de mål som regering och riksdag fastställt. Det åligger sedan länsstyrelserna, inom ramen för sitt ansvar för kulturmiljön i länet, att tillämpa föreskrifterna vid handläggning och beslut i enskilda ärenden. Under senare år har länsstyrelser och uppdragsarkeologins branschföreträdare uppmärksammat att det förekommer olika brister i det uppdragsarkeologiska systemet. För att få en samlad bild av problemen har Riksantikvarieämbetet därför genomfört en utredning som redovisas i föreliggande rapport. Syftet är att identifiera de delar av systemet där det finns brister och utvecklingsbehov som underlag för framtagandet av en handlingsplan som klargör vilka åtgärder som bör göras och av vem
Runor i orostid : runornas användning på Gotland kring inbördeskriget 1288 och erövringen 1361
No full textGenom hela medeltiden används runskrift på Gotland parallellt med latinsk skrift. Det finns en kontinuerlig gotländsk runtradition från 1000-talet till 1500-talet och runkunskapen finns överallt på ön. Likväl skiftar användningen av runor: geografiskt, kronologiskt, på vilka föremålstyper och för vilka syften. Här vill jag undersöka omförskjutningar mellan privat och öppet runbruk i någon mån kan kopplas till de traumatiska händelserna med inbördeskriget 1288 och invasionen 1361. Kanske kan vi tänka oss att runskrift får en positiv laddning eller omvänt blir en belastning på grund av nya situationeroch förändrade lojaliteter. Den här studien handlar därför inte om runkunskap och innovation, utan om hur man väljer att använda och exponera sina runkunskaper.Evighetsruno
Kapellväktare : ett medeltida kvinnoyrke
No full textIn a medieval will written in 1443 a woman is referred to as a “chapel guardian” in one of the chapels in Strängnäs Cathedral. Only a few other examples can befound, all of them in Stockholm from the 15th and early 16th centuries. The paper shows that these women, in medieval Swedish written records called chapelwomen (kor-käringar), were not cleaning women as previously suggested, as they actually guarded valuable items in the chapels and helped catch thieves. These women seem to have had an informal income from their work, but they were not employed by the churches